Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

SammanfattningEtt frihetsberövande i form av häktning torde vara en av de mest ingripande åtgärder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis händer det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar väljer att ta sitt liv. Rättsläget rörande det allmännas ansvar vid liknande skadesituationer och de närstående och anhörigas möjligheter till ersättning är mycket osäkert. I ett fall som i skrivande stund är på väg upp i Högsta domstolen hade en man begått självmord med hjälp av en livrem som han enligt rådande bestämmelser inte borde ha fått inneha. Tingsrätten tilldömde den avlidnes söner skadestånd något som senare ändrades av hovrätten.Kan då det allmänna göras skadeståndansvarigt vid liknande situationer och om så är fallet vilka möjligheter till ersättning har den avlidnes närstående och anhöriga?Ända fram till 1900-talet saknades ett skadeståndsansvar för det allmänna.

Arbetets syfte är att introducera den subjektiva uppskattningen av en bra nivå vid konserter. Detta då tidigare arbete endast belyst den medicinska aspekten. Målet är att göra fler konsertbesökare nöjda med ljudupplevelsen och arbetet vänder sig framförallt till aktiva PA-tekniker som jobbar med höga ljudnivåer. Genom ett lyssningstest där försökspersonerna får bedöma nivån på sjumätbart lika starka klipp med olika frekvensinnehåll insamlas den data som behövs. Det visas att vid nivåer som är lägre än det maxvärde som Socialstyrelsen tagit fram, tycker folk att det är för starkt.

SammanfattningEtt frihetsberövande i form av häktning torde vara en av de mest ingripande åtgärder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis händer det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar väljer att ta sitt liv. Rättsläget rörande det allmännas ansvar vid liknande skadesituationer och de närstående och anhörigas möjligheter till ersättning är mycket osäkert. I ett fall som i skrivande stund är på väg upp i Högsta domstolen hade en man begått självmord med hjälp av en livrem som han enligt rådande bestämmelser inte borde ha fått inneha. Tingsrätten tilldömde den avlidnes söner skadestånd något som senare ändrades av hovrätten.Kan då det allmänna göras skadeståndansvarigt vid liknande situationer och om så är fallet vilka möjligheter till ersättning har den avlidnes närstående och anhöriga?Ända fram till 1900-talet saknades ett skadeståndsansvar för det allmänna.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilka rekommendationer samt inställning svenska idrottsförbund har till styrketräning för barn.Frågeställningar:1. Vilken policy har utvalda svenska idrottsförbunden vad gäller styrketräning för barn?2. Vilka styrketräningsrekommendationer ger idrottsförbunden för barn i åldrarna 7-12 år?3.

Långsiktig planering av privata skogsfastigheter har fram till nu inte förekommit i någon större skala, till skillnad från storskogsbruket En av anledningarna har varit att de system som funnits på marknaden inte varit anpassade för mindre skogsinnehav. Nu har Indelningspaketet (IP), ett system för långsiktig planering, vidareutvecklats så att det går att använda även på mindre fastigheter. IP optimerar nuvärdet genom val av skötselalternativ för skogsinnehavet Utifrån avdelningsregistret imputeras (tilldelas) nödvändiga provytedata till varje avdelning från en provytebank. Detta medför att en kostsam objektiv cirkelprovyteinventering som normalt krävs vid användning av IP undviks. En analys med IP sträcker sig över hundra år.

Syftet med studien är att tolka två olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hänsyn till redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en itterativ ansats. Det empiriska materialet är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två ekonomianalytiker.Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder på att de subjektiva bedömningar företagen har fått frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvärdet verkligen uppskattas till verkligt värde. Ett resonemang vi misstänker skapar svårigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden..

Arbetet som skogsmaskinförare är mycket belastande både fysiskt och mentalt. För att minska arbetsskador och sjukskrivningar, vilket i längden kan leda till brist på förare och svårigheter att rekrytera nya, behöver arbetsbelastningen minskas. Genom att automatisera vissa delar av skördarförarens arbete kan vinster avseende både den fysiska och mentala belastningen göras. Detta genom att föraren får mer tid att ta de många beslut som ingår i arbetet medan maskinen tar över enkla, upprepade handlingar. Därmed minskar också reglageanvändningen och det ges fler möjligheter till mikropauser då musklerna kan återhämta sig.Målet med examensarbetet var att genom studier av kommunikationen mellan människa och maskin komma med förslag på hur belastningsproblemen kan lindras.

Stress och sjukskrivningar i samband med stress har ökat radikalt de senaste åren. Arbetsbelastningen och kraven på individer ute i arbetslivet verkar ha blivit allt svårare att klara av. Detta examensarbete handlar om en grupp studie- och yrkesvägledare och deras relation till stressutlösande faktorer. Jag har utifrån en kvantitativ enkät undersök-ning försökt få svar på min problemformulering om i vilka avseende upplever studie- och yrkesvägledare negativ stress och hur kan de upplevda stressreaktionerna knytas till den subjektiva arbetssituationen? Jag kommer i denna uppsats att presentera att studie- och yrkesvägledare är en yrkes-grupp som mår förvånansvärt bra.

Uppsatsen baseras på en kvalitativ studie med en induktiv ansats där syftet med min uppsats är att undersöka och beskriva hur män som drabbats av en traumatisk ryggmärgsskada upplever sina funktionstillstånd över tid efter skadan, avseende funktion och förmåga. Detta i anslutning till hur männen upplever att deras funktionstillstånd påverkat deras subjektiva upplevelse av att vara självständiga och aktiva. Men också männens upplevelser av möjligheter till förändring samt upplevelsen av egenmakt i deras livsvärld. Uppsatsen som utgår från individnivå fokuserar på männens subjektiva upplevelser över tid, från tiden strax efter skadan samt deras upplevelser idag. Studien består av tre preciserade frågeställningar: - Hur upplever männen sitt funktionstillstånd avseende funktion och förmåga tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har männens upplevelser av att vara självständiga och aktiva förändrats över tid från tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har männens upplevelser av möjligheter till förändring och upplevelsen av egenmakt förändrats över tid från tiden strax efter skadan samt idag?Materialinsamlingen har gjorts genom en kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts utifrån två perspektiv; Empowerment perspektivet och Crip teori.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom som varje år drabbar cirka 200 människor i Sverige. ALS angriper de motoriska neuronen i hjärnstammen, ryggmärgen och motoriska cortex och beroende på vilket område som drabbas först så skiljer sig förloppet och överlevnadstiden. Oavsett vilket område som drabbas först så kommer sjukdomen tillslut leda till en förlamning som omfattar hela kroppen men patientens syn, hörsel, och intellekt bevaras helt opåverkat. Detta betyder att patienten är vid fullt medvetande under hela sjukdomsförloppet. Diagnosen är mycket svår att ställa och grundas på symtom då det inte finns något prov som kan bekräfta sjukdomen.

SammanfattningEtt frihetsberövande i form av häktning torde vara en av de mest ingripande åtgärder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis händer det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar väljer att ta sitt liv. Rättsläget rörande det allmännas ansvar vid liknande skadesituationer och de närstående och anhörigas möjligheter till ersättning är mycket osäkert. I ett fall som i skrivande stund är på väg upp i Högsta domstolen hade en man begått självmord med hjälp av en livrem som han enligt rådande bestämmelser inte borde ha fått inneha. Tingsrätten tilldömde den avlidnes söner skadestånd något som senare ändrades av hovrätten.Kan då det allmänna göras skadeståndansvarigt vid liknande situationer och om så är fallet vilka möjligheter till ersättning har den avlidnes närstående och anhöriga?Ända fram till 1900-talet saknades ett skadeståndsansvar för det allmänna.

Syftet med denna studie är att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnå detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades åtta olika komponenter i praktisk kunskap. Det råder konsensus dessa filosofer emellan om att denna är kopplad till handling och/eller är grundad på erfarenhet. Den praktiska kunskapen är kontextualiserad och i vissa avseenden råder det ett dialektiskt förhållande mellan teori och praktik.