Sök:

Sökresultat:

822 Uppsatser om Subjektiv välmćende - Sida 13 av 55

Förekomst av heteroforier och heterotropier bland hjÀlpsökande i Nicaragua

Syfte: Att ta reda pÄ förekomst av heteroforier och heterotropier hos hjÀlpsökande mÀnniskor pÄ en Vision for All-resa i Nicaragua.Metod: Efter en enkel subjektiv refraktion genomfördes covertest pÄ bÄde avstÄnd (fem meter) och nÀra (40 centimeter) med eventuell korrektion vid behov. 684 personer undersöktes i Äldrarna 5-95 Är. Eso- exo- och vertikalfori samt eso- exo- och vertikaltropi noterades liksom ortofori. Ingen mÀtning av deviationerna genomfördes.Resultat: 91 personer (13,3 %) hade en deviation vid avstÄndsfixation som framkom av covertestet. Exofori fanns hos 9,5 % och esofori hos 1,9 %.

En subjektiv upplevelse av att vara adopterad

Denna uppsats behandlar Àmnet adoption utifrÄn etnicitet, identitet och anknytning ur ett livsbiografiskt perspektiv. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur internationellt adopterade vuxna upplever sin livssituation samt hur livssituationen pÄverkas i relation till etnisk bakgrund, identitetskapande och anknytningsmönster. Forskning visar att adopterades livssituation kan pÄverkas negativt av adoptionen. VÄrt empiriska material Àr insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer, som analyserats med inspiration frÄn en tematisk analysmetod. I vÄrt resultat uppger ingen av vÄra respondenter att de sjÀlva upplevt nÄgra problem med sin adoption.

Livskvalitet - en frÄga om hÄrdvara och mjukvara? : en studie om socionomers och diakoners syn pÄ begreppet livskvalitet

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Upplevelsen av lidande hos personer med kronisk sjukdom

Lidande Àr en individuell, subjektiv och komplex upplevelse med en negativ mening som en person tilldelar en situation eller ett hot. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av lidande hos personer med kronisk sjukdom. 10 vetenskapliga artiklar har analyserats med en manifest innehÄllsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att leva i hopplöshet: Att tvingas till förÀndringar i livet: Att kÀnna brist pÄ kontroll: Att inte blisedd. Resultatet visade att personer med kronisk sjukdom upplevde livet som hopplöst och kaotiskt. De tvingades förÀndra det dagliga livet, framtidsplanerna och kÀnde att kroppen svek.

Mindre erfarna veterinÀrers subjektiva bedömning av hÀltor hos hÀstar som longeras i trav

The purpose of this study was to compare less experienced veterinarians? subjective assessments of lameness in horses on the lunge. Previous studies on subjective lameness evaluation have mainly focused on horses trotting in a straight line and the results have shown generally low compliance. With a web-based questionnaire, 43 veterinarians assessed 60 recordings that showed both fore- and hindlimb lameness, interspersed with sound horses that were trotting on the lunge in one direction. The horses showed mild to moderate lameness.

Effekten av subjektiv riskuppfattning pÄ mental belastning

MÀnniskor har en viss mental kapacitet. Beroende pÄ situation och uppgift belastas denna kapacitet olika mycket. Huvudhypotesen i detta examensarbete lyder "en persons mentala belastning ökar om hon/han upplever att risken ökar", oberoende av de krav uppgiften stÀller, dvs uppgiftens svÄrighetsgrad.Undersökningen utfördes som ett experimentet med inomgruppsdesign och 24 försöksdeltagare. TvÄ oberoende variabler med vardera tvÄ nivÄer anvÀndes: Konsekvens, normal/ökad och Information om svÄrighetsgrad, normal/ökad. Dessa var avsedda att manipulera riskuppfattning.

Vad pÄverkar förÀldrars sÀtt att tillgodose barns behov av regelbundet umgÀnge? : En applikation pÄ Theory of Planned Behaviour

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad pÄ Theory of Planned Behaviour dÀr attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen Àr försöka ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar hur mycket tid man som förÀlder umgÄs med sina barn efter en separation eller skilsmÀssa eftersom mÄnga barn i den situationen förlorar kontakten med den ena förÀldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frÄgeformulÀr bestÄende av 31 frÄgor och pÄstÄenden gÀllande umgÀnge. Resultaten visar att tiden man som förÀlder umgÄs med sina barn efter en skilsmÀssa beror pÄ intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förvÀntningar man upplever frÄn omgivningen.

En psykometrisk utvÀrdering av frÄgeformulÀren PSAS-C och APSQ som mÄtt pÄ sömnrelaterad oro

VÄrt syfte med denna studie var att göra en psykometrisk utvÀrdering av frÄgeformulÀren PSAS-C (Pre sleep arousal scale) och APSQ (Anxiety and preoccupation about sleep questionnaire). Teoretiska modeller har kommit fram till att kognitiv uppvarvning och förvrÀngd subjektiv perception av sömn skapar oro som kan bidra till utveckling av insomni. För att fÄnga upp oro vid insomni anvÀnds idag tvÄ frÄgeformulÀr, PSAS-C och APSQ. Deltagare frÄn en svensk longitudinell studie (n = 2333) ombads att svara pÄ de tvÄ formulÀren. BÄda skalorna visade pÄ en god begreppsvaliditet och intern samstÀmmighet.

Att leva med lÄngvarig icke-malign smÀrta

Bakgrund: LÄngvarig icke malign smÀrta Àr vanligt förekommande problem som pÄverkar en individs liv utifrÄn flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smÀrtan Àr subjektiv och unik för individen och kan vÄlla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med lÄngvarig icke malign smÀrta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien Àr baserad pÄ tio artiklar som blivit analyserade utifrÄn Graneheims och Lundmans innehÄllsanalys.

Interaktionskvalitet - hur mÀts det?

Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mÀngder av information sÀnds, i höga hastigheter. Detta flöde mÄste vi lÀra oss att hantera. För att maximera nyttan av de nya teknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bÀr med sig, bör interaktionskvalitet studeras. Vi mÄste anpassa grÀnssnitt efter anvÀndaren eftersom denne inte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmÀngder. Vi mÄste utveckla system som gör mÀnniskan mer effektiv vid anvÀndande av grÀnssnitt. För att anpassa grÀnssnitten efter anvÀndarens behov och begrÀnsningar krÀvs kunskaper om den mÀnskliga kognitionen.

SELF CONTROL

SELF CONTROL Àr ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsÄtgÄng och material. Detta med utgÄngspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som nÄgot som exkluderar, censurerar och begrÀnsar möjliga uttryck inom textilt hantverk pÄ samma sÀtt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har anvÀnt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gÄtt ut pÄ att bryta mot förestÀllningar om hur hantverket ska utföras.

F?R?NDRINGAR I SJ?LVBILDEN HOS KVINNOR SOM GENOMG?TT EN MASTEKTOMI TILL F?LJD AV BR?STCANCER ?r jag kvinna efter?t? En

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

HUR UPPFATTAS ANSTÄLLNINGSBARHET? : en subjektiv bedömning ur den anstĂ€lldes perspektiv

NÀr det idag har diskuteras om att kunna sÀkra jobben har individens anstÀllningsbarhet Äsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav pÄ flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. AnstÀllningsbarhet har kopplats bÄde till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som inverkar pÄ hur anstÀllda uppfattar sin egen anstÀllningsbarhet. Intervjuer har gjorts med Ätta lagledare pÄ ett företag, följt av tematisk analys av materialet.

MÀnniskors upplevelser av andnöd

Andnöd Àr ett symtom pÄ störd andning som leder till oro och Ängest. Det Àr en subjektiv upplevelse som inte kan skattas av andra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av andnöd. Studien baserades pÄ tio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier som alla beskrev olika aspekter av andnöd: kÀnslan av att kvÀvas, vilja kÀmpa för sitt liv och vara uppfylld av att andas: rÀdsla, osÀkerhet och panik för att kanske dö: att inte orka kÀmpa och vilja dö: och vilja ha nÀrhet, bli hörd, sedd och förstÄdd.

Att stödja elevens övning : om tajmad minnestrÀnings pÄverkan pÄ inlÀrning och motivation i distansundervisning med yngre instrumentalister

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->