Bakgrund: Postoperativ smärta är en naturlig och oundviklig företeelse efter ett kirurgiskt ingrepp. Smärtan är en subjektiv och individuell upplevelse som kan vara svår att förmedla till andra. Sjuksköterskan har en avgörande roll genom att identifiera faktorer som kan vara av betydelse vid bedömning av patientens smärta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som är av betydelse vid sjuksköterskans bedömning av patienter med postoperativ smärta. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

In Sweden, selection for leanness in pigs has been going on for almost a century. This sometimes results in gilts and sows being too lean and consequently in a risk for reduced reproduction and health status. The Swedish recommendation includes that gilts should be mated after seven months of age, after one documented oestrus, at 120-140kg live weight and with a backfat thickness of 16-20mm. Five gilt producing herds were visited and records of age, heart girth (for weight estimation), body condition (visual estimation), backfat thickness and exterior were made. The same records were also taken in four gilt buying herds on newly purchased gilts.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Mastektomi är en av behandlingarna för bröstcancer vilket innebär att hela bröstet avlägsnas. Förlusten av ett bröst kan påverka kvinnans förmåga att fungera psykiskt och socialt och medför negativa konsekvenser för kvinnans självkänsla. Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för kvinnans upplevelse av att förlora ett bröst i samband med bröstcancer. Två självbiografiska böcker analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Abstract. Aim: The aim of this study is to determine certain health, demographic and socioeconomic factors that affect the costs for specialized health care between the municipalities within the Västra Götaland region. Method: The method is explorative and analytical. The costs for specialized health care was divided into three different subgroups; independent somatic specialized health care, specialized health care provided by private practices or outside the region and psychiatric specialized health care. The data was age-standardized.

I denna undersökning vill vi belysa motiven bakom hur svenska små- och medelstora företag har valt att internationaliseras till Sydafrika. Därifrån vill vi med hjälp av våra respondenters perspektiv klarlägga hur de kulturella skillnaderna upplevs, och hur Sydafrikas framtidsutsikter kommer att utvecklas. Sveriges insatser under Apartheid medförde en goodwill som vi är intresserade av att undersöka närmare. Finns den kvar och hur påverkar den våra respondenters arbete i Sydafrika.Studien bygger på en kvalitativ ansats där det empiriska underlaget är inhämtat genom intervjuer av personer på ledande befattningar i fyra svenska små- och medelstora företag med verksamhet i och till Sydafrika. Materialet har därefter analyserats utifrån teoretiska utgångspunkter hämtade ur export- och kulturstrategiska infallsvinklar.Studien visar att svenska små och medelstora företag internationaliseras till Sydafrika med huvudmotivet att öka företagets vinst.

The purpose of this essay was to try to understand the relationship between the horse and man during the last part of the Iron Age and trough out the Medieval Age. To be able to get a result I investigated the horse's tending, work within agriculture, riding, warfare, breeding, to stable horses, oxen, sports and hunting, eating of the horse and age at slaughter and more. The results showed that the horse's position changed from the later part of the Iron Age throughout the Medieval Ages and in different ways for, respectively, the elite as for the peasant culture..

Studien är kvalitativ till sin karaktär och halvstrukturerade intervjuer med spansklärare har genomförts. Resultatet har analyserats utifrån en läroplansteoretisk inriktning. Syftet har varit att undersöka spansklärares uppfattningar av den aktuella kursplanen med fokus på deras bedömningsarbete utifrån kunskapskraven. Undersökningens huvudsakliga resultat visar att lärarna känner sig osäkra i hur kunskapskraven i kursplanen ska tolkas och användas i bedömningen. Informationen kring hur den aktuella kursplanen ska användas har varit bristfällig.

In Sweden the breeding organization for the Swedish Warmblood horse uses a traditional scoring system when evaluating horses. The horse is scored subjectively in relation to how good each trait is in relation to the breeding objective. Other countries, for example the Netherlands, instead use a linear scoring system. The linear scoring system evaluates the horse on a scale between two, for the breed, biological extremes which makes the evaluation more objective since the judges personal values does not influence as much. The breeding organization for the Swedish Warmblood is today planning a change towards a linear scoring system.

Läraryrkets ställning är ett återkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlägga hur läraryrkets ställning såg ut på 1800-talet, genom att jämföra enskilda lärares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om ämnet idag, samt genom en internationell jämförelse. Lärarminnena som utgör källmaterialet till denna studie är skrivna av fyra manliga folkskollärare och en kvinnlig småskolelärarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgränsat tre strukturer som formar läraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lärares agentskap. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om läraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har påverkat lärarens ställning.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelärares tankegångar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser på det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lärarnas värderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes som metod för ändamålet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lärarna se två olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplägg möjliggjorde att variationer i lärarnas bedömningar kunde upptäckas.Hermeneutiken har använts som vetenskapligt förhållningssätt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lärarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkesspråk saknas.

Syftet med denna studie var att undersöka programmet Pedagogik med inriktning ungdoms ? och missbruksvårds påverkan på studenters subjektiva beteende gentemot personer med missbruksproblematik. Som metod i denna kvantitativa uppsats användes frågeformulär för insamling av data. Respondenterna var utexaminerade behandlingspedagoger samt förstaårsstudenter vid programmet pedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvårds. Resultatet pekade på en påverkan av attityder, sociala normer samt tron på den egna förmågan, vilka tillsammans utgjorde grunden till beteende, bland majoriteten av de utexaminerade studenterna.

denna uppsats belyser jag hur man med hjälp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska värderingar som skola och samhälle vilar på. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan väl befästa metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhållande till de normalitetsföreställningar som finns i skolan och i samhället. Det är en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgår från litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk läsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frågor upp.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelärares tankegångar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser på det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lärarnas värderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes som metod för ändamålet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lärarna se två olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplägg möjliggjorde att variationer i lärarnas bedömningar kunde upptäckas.Hermeneutiken har använts som vetenskapligt förhållningssätt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lärarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkesspråk saknas.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa intervjuer undersöka chefers syn på konflikter och konflikthantering på arbetsplatsen, utifrån tre frågeställningar: 1) vad anser chefer att en konflikt betyder och innefattar, 2) vilken syn har chefer på ledarskap vid konflikter och 3) hur upplever chefer kommunikationens betydelse för konflikter. Halvstrukturerade intervjuer utformades och frågorna konstruerades utifrån frågeställningarnas inriktningar och åtta mellanchefer med personalansvar intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med Burnards (1991) metod för innehållsanalys som går ut på att finna de meningsbärande enheterna ur det latenta innehållet, vilket uppnås genom forskarens tolkning. Resultatet sammanställdes i kategorier och visade vikten av ett situationsanpassat ledarskap vid konflikter som innebär att chefen ser individerna och kan anpassa ledarskapet därefter. Upplevelsen av en konflikt är subjektiv och har, precis som hanteringen och reaktionen stor grund i individens personlighet.

Överträning är en komplicerad diagnos som drabbar idrottare då de får en negativ balans mellan belastning och återhämtning. Överträning har varit ett ökande problem de senaste decennierna inom elitidrotten som alltmer övergått från att vara amatörbetonad till att bli mer professionell. Återhämtningsperioden för den drabbade kan beroende på allvarlighetsgrad och insatser vara från några veckor upp till flera år och det är av stor vikt för den enskilda idrottaren att kunna undvika överträning för att få en så lyckosam karriär som möjligt. Syftet med rapporten är att undersöka de subjektiva faktorer som uppstår i det tidiga skedet av överträning. Fyra idrottare som tidigare varit övertränade har intervjuats med fokus på deras egna upplevelser, tankar och känslor.