I denna uppsats har vi undersökt vilken problematik som är förenad med fenomenet och begreppet obsolescens. Ett antagande som utgjort en utgångspunkt för undersökningen är att det saknas identifierade och allmänt accepterade principer för hur och varför obsolescens inträder. Detta antagande har visat sig stämma, varför ett ytterligare syfte med uppsatsen har varit att undersöka om det är möjligt att åtminstone antyda generella indikatorer på obsolescens. Metoden har primärt varit att utifrån de olika rättskällorna analysera begreppet obsolescens, varefter en precisering till betydelse och funktion har genomförts. Därefter har obsolescensens inverkan på rättssystemet undersökts i avsikt att klarlägga huruvida bristen på principer utgör ett problem på olika nivåer i rättssystemet.

All utveckling av ny teknologi åtföljs av nya möjligheter, framkallar nya aktiviteter, intentioner och återuppväcker idéer som tidvis kolliderar med kraftfulla kommersiella intressen och lagar. Fildelning är i den bemärkelsen ett ytterst intressant och aktuellt exempel. I följande uppsats överträds den offentliga debatten om fildelning, vad vi istället avser är att belysa området utifrån filbytarens perspektiv. Vad vi avser är att studera filbytarens inställningar, motiveringar och värderingar för att därigenom försöka kasta ett nytt ljus över fildelningsfrågan. Empiriskt material som behandlas i studien, har insamlats genom strukturerade enkätintervjuer samt tre personliga intervjuer.

BakgrundBakgrunden belyses med hjälp av litteratur och forskning kring hälsans betydelse, men också om ohälsans ? övervikt och fetmans påverkan. För att motverka ohälsans uppkomst och främja utvecklingen av god hälsa är den fysiska aktiviteten och maten en viktigt del i det hälsofrämjande arbetet. I förskolans läroplan står det skrivet att förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande för barn, vilket gör att det också inkludera kunskap om att kunna ta hand om sin egen kropp och hälsa.SyfteStudiens syfte är att ta reda på vad förskolelärarna anser att de utför för arbeten, som kan sägas vara hälsofrämjande.MetodSom undersökningsmetod har jag använt mig av enkäter, vilket gör att studien får en kvanti-tativ karaktär. Fokusgruppen är de verksamma förskolelärarna ute i förskolan.ResultatResultaten visar att majoriteten av förskolelärarna har regelbundna rörelseaktiviteter, såsom dans, rytmik, inne- och utelekar med barnen.

Plötslig död är en individuell och omtumlande upplevelse för närstående. Syftet med denna integrativa litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om behov och omvårdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för närstående till personer som plötsligt avlidit. 14 studier återfanns efter sökning i CINAHL samt PubMed. Vid analys identifierades fyra kategorier av behov samt fyra kategorier av interventioner som svarade mot varandra och redovisas som en syntes i resultatet: Information vid akut kris, den avlidnes kropp och ägodelar, fysiskt och psykiskt rum för sorg samt emotionellt och existentiellt stöd. Att plötsligt befinna sig i en ny livssituation innebär inte alltid behov av sjuksköterskans stödjande interventioner.

Inom området för medie- och kommunikationsvetenskap studeras Stockholms technoscen utifrån ett medieetnografiskt perspektiv. I studien används kvalitativa intervjuer då målet är att få en förståelse för hur identitetsprocesser skapas hos sex enskilda technoutövare. Personliga erfarenheter ligger till grund för val av ämne då jag själv är en del av technoscenen.          De frågeställningar som besvaras är:Hur formas kollektiv identitet genom stilelement och stilmarkörer inom Stockholms technoscen?Hur kan identitetsprocesserna förstås i relation till den enskilda utövaren?Vilka kommunikativa praktiker existerar inom technoscenen?Sammanfattningsvis har studien lett fram till ett resultat som tyder på att identitet skapas på skilda sätt och framträder olika starkt beroende på den enskilda utövaren inom technoscenen. Studien har också visat varför en individ väljer att bli en del av technoscenen och hur den kan urskiljas från andra subkulturella företeelser.

Detta examensarbete är utfört hos Swisslog under våren 2013. De hade problem med den manuella styrningen av deras pallstaplingskran för höglager, som upplevdes ryckig och svår att kontrollera vid låga hastigheter.Huvudsyftet var att undersöka varför detta fenomen uppstod och hur det kunde lösas med både hård- och mjukvarumässiga metoder. Utöver detta undersöktes hur produktionskostnaden, för delarna av kranen som rör den manuella styrningen, kunde reduceras.Det upplevda fenomenet är känt som biodynamic feedthrough. Det innebär att konstruktionens acceleration matas genom operatörens kropp och skapar en återkoppling till styrdonet, i detta fall en joystick. Operatörens hand ger en oavsiktlig störsignal som gör systemet instabilt som i sin tur skapar en oscillation som ökar i amplitud och är svår eller omöjlig att stoppa.Den föreslagna lösningen är att digitalt lågpassfiltrera styrsignalen från joysticken.

Uppsatsen har som syfte att beskriva relationen mellan den svenska militära underrättelsetjänsten och beslutsfattare på politisk nivå. Utgående från Samuel Huntingtons och Morris Janowitz teorier om civil-militära relationer studerar jag 1974 och 1996 års underrättelseutredningar för att genom en jämförelse av dessa försöka beskriva relationen utifrån teorins etablerade begrepp imperatives och control, i denna studie översatta till fordringar och kontroll.Studien genomförs som en kvalitativ innehållsanalys och dokumentstudie. Analysen av hur utredningarna beskriver den svenska militära underrättelsetjänsten tjänar som underlag för att beskriva relationen mellan beslutsfattare och underrättelsetjänst och hur denna utvecklats.Slutsatserna visar att det sedan mitten av 1970-talet råder en uttalad och tämligen oförändrad syn på att det är de funktionella fordringarna som styr den militära underrättelsetjänsten. Med en förändrad säkerhetspolitisk situation har den militära underrättelsetjänsten fått en viktigare roll och ökat inflytande i den politiska processen samtidigt som den politiska sidans syn på behov av kontroll och insyn i underrättelsetjänsten har ökat. Underrättelsetjänstens autonomi visavi beslutsfattarna kan sägas ha minskat..

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förekommande efter en genomgången operation. Den postoperativa smärtan kan leda till onödigt lidande för patienten. Vid en operation utsätts patienten för en större eller mindre ?skada?, där hud, muskler, leder och nerver skadas. Under den postoperativa fasen observeras patienten på olika smärttecken.

Att leva med långvarig smärta är påfrestande och innebär ofta ett stort personligt lidande för den drabbade. Smärtan är subjektiv och multidimensionell, vilket gör den svår att förstå och hantera. En av förutsättningarna för en effektiv smärthantering är att vårdpersonalen inte har några fördomar eller förutfattade meningar, som färgar omvårdnadshandlingarna negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals attitydertill patienten med långvarig smärta i rörelseapparaten samt smärtpatientens upplevelser av omvårdnaden. Resultet baseras på 11 vetenskapliga artiklar, och presenteras i fem teman: kommunikation, bekräftelse av smärtupplevelsen, förväntningar på smärta och smärthantering, kunskap och teamarbetet runt smärtpatienten.

Hjärtsvikt är ett tillstånd som ökar i dagens samhälle. Tillståndet påverkar många funktioner i det dagliga livet som främst beror på symtom och olika behov som gör vardagen svår för individen. Syftet var att beskriva individens upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, med sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i huvudtematEn oförutsägbar och sviktande kropp med de tillhörande temana En ny livssituaion, Att uppleva trygghet, Att behöva anpassa sig till det nya tillståndet samt Att finna mening med livet.

Vissa elever i dagens svenska skola får eller vill inte delta i undervisningen av idrott och hälsa på grund av bland annat religiösa och kroppsliga skäl. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur idrottslärare tänker om samt förhåller sig till elever som inte deltar i undervisningen i ämnet idrott och hälsa på grund av religiösa eller kroppsliga skäl (eleven skäms över sin kropp, inte vågar visa upp sig) . Detta har undersökts genom kvalitativa individuella intervjuer med åtta idrottslärare. Resultatet av undersökningen har visat att lärarna anser att de religiösa och kroppsliga skälen till att inte delta i undervisningen inte är vanliga. När det inträffar anser lärarna att de flesta problemen kan lösas genom att läraren och skolan har en god kommunikation med eleverna och deras vårdnadshavare..

Upplevelser av kroppen i långvarig sjukdom är olika och kräver en fördjupad kunskap om ämnet för att kunna förstå och bemöta sjuka personers behov. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva människors upplevelser av kroppen vid långvarig sjukdom. Femton vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att kroppen känns främmande, att känna sig beroende av andra när kroppen inte längre fungerar, att känna sig bemött som annorlunda då kroppens uttryck förändrats och att medvetet kämpa mot en hindrande kropp. Denna litteraturstudie visar hur kroppen upplevs som ett hinder och att detta medför svårigheter och begränsningar i de långvarigt sjuka personernas dagliga liv.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar på flera områden där historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

Syftet med uppsatsen a?r att skapa fo?rsta?else fo?r om och hur humankapital pa?verkar va?rderingen av kunskapsfo?retag vid fo?retagsfo?rva?rv. Vidare vill vi underso?ka vilka faktorer som styr humankapitalets va?rde.Va?r teoretiska referensram grundar sig i teori om kunskapsfo?retag, fo?rva?rv och va?rdering. Vi tittar a?ven na?rmare pa? Due Diligence och Human Resource Due Diligence som a?r tva? typer av fo?retagsbesiktningar.

Trygghet är en subjektiv upplevelse som påverkas av många olika faktorer och påverkar människors hälsa och beteenden. En individs hälsa påverkas av hela den omgivande miljön och otrygghet kan leda till att områden inte utnyttjas, vilket kan föranleda inaktivitet, isolering och stress. Trygghet påverkas negativt av förekomst av brott och positivt av gemenskap, mötesplatser och delaktighet. I Sverige upplever de flesta sitt bostadsområde som tryggt men det är vanligare att boende i flerfamiljshus i större städer upplever otrygghet. I stadsdelen Råby i Västerås finns mycket flerfamiljshus och har ett rykte om att vara otryggt.