Under hösten 2012 och våren 2013 har jag analyserat och skapat ?otajt? musik inom genren hiphop/R&B. Jag har undersökt hur man kan gå tillväga för att flytta anslag från sina noterade ursprungslägen med syftet att skapa nya sväng och förhållningssätt till timing. Arbetet resulterade i ett framtagande av några olika sätt att tillämpa vad jag kallar för ?modifierade notvärden?.

Sammanfattning/abstractBakgrund: En transsexuell person upplever sig tillhöra det motsatta könet och vill oftast korrigera sin kropp genom hormonbehandling och kirurgi så att den stämmer överens med det kön som personen identifierar sig med. Enligt den vårdvetenskapliga livsvärldsteorin är en människas kropp inte bara säte för hennes upplevelser utan också för hennes identitet. Genom kroppens sinnen skapar man en bild av sig själv och sin omvärld. Detta medför att om kroppen förändras, förändras även identiteten och tillgången till världen. Kunskapen om transsexuella personer hos personal inom hälso- och sjukvården är mycket bristfällig.

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet låter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgångspunkt placerar jag mig själv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprätthålls i vårt samhälle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form låter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

Varje år drabbas ungefär 7000 kvinnor av bröstcancer i Sverige och siffran verkar öka. Vid bröstcancer är det vanligt förekommande med någon form av kirurgi, exempelvis mastektomi som innebär att ett eller båda brösten avlägsnas. Förlusten av ett bröst resulterar i en oundviklig kroppsförändring som kan beröra såväl kvinnligheten som sexualiteten och identiteten. Kvinnorna kan uppleva sig stigmatiserade till följd av den förändrade kroppen och ett lidande uppstår. Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av den förändrade kroppen efter mastektomi samt deras väg mot anpassning.

Självkänsla är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle, då självkänsla formas i tidig ålder är det viktigt att undersöka självkänslan i skolåldern för att kunna ta till åtgärder och för att kunna underlätta elevernas framtid då mycket grundar sig på självkänsla. Tidigare forskning har visat att det som allra mest ger självkänsla samt ett gott självförtroende hos de unga är att vara duktig i skolan eller i någon sport därefter att vara socialt accepterad och tillsist utseende samt uppförande. Syftet med studien är därmed att undersöka självkänslan, självförtroendet, graden av fysik aktivitet, sociala relationer samt hur viktig kroppen och utseendet anses vara hos högstadie och gymnasieelever samt om det skiljer sig åt mellan könen. I studien deltog 75 flickor och 57 pojkar som gick på högstadiet och gymnasiet. Genom att låta ungdomarna värdera ett antal frågor ville vi urskilja elevernas självbild.

Denna kandidatuppsats i teater- och dansvetenskap vid Stockholms universitet (VT 2012) undersöker den sensoriska nivån inom scenkonsten, hur den kan se ut och hur ett publikt deltagande i den kan förstås. Mitt material består av ett urval teoretiska ingångar som jag dels diskuterar sinsemellan, dels provar användbarheten av genom ett förstapersonsperspektiv av koreografin Epic av Mårten Spångberg. Genom detta skapar jag en begreppsapparat som kan fungera som tillvägagångssätt för en större studie av den sensoriska nivån.Min infallsvinkel är fenomenologisk, där Maurice Merleau-Pontys Phenomenology of Perception (1945) utgör min huvudkälla. Vid sidan om denna preciserar jag mitt perspektiv inom ett teater- och dansvetenskapligt fält genom Stanton B. Garner, Bert O.

Examensarbetet undersöker kroppens lärande, hur det kan gå till när man lär in/ut drejning och vilket utrymme det finns att arbeta med drejning inom skolans ramar. Frågeställningen lyfter vilka förmågor som utvecklas vid drejning och hur kunskapen kan läras ut. Med en fenomenologisk tolkningsram undersöks det sinnliga och kroppsliga lärandet utifrån aspekter som tid, rum, kropp och relationer till andra. Skolverkets styrdokument och två skolverksamheter, en grundskola och ett gymnasium, som arbetar efter dessa undersöks.Det designpedagogiska projektet har utförts vid olika tillfällen med människor både i och utanför skolan i olika sammanhang. Deltagarna har varit allt från skolbarn till pensionärer och de har fått lära sig grunderna i drejningsteknik.

Poesi är en konstform med få regler och fria ramar. Mjukvarukonstruktionär, tvärtemot poesin, baserat på ett rigoröst ramverk med strikta förhållningsregler. Här utforskas möjligheten att kombinera dessa discipliner och generera poesi med hjälp av mjukvara. Uppsatsen beskriver hur naturligt språk kan genereras och hur det genererade språket kan bilda poetiska texter med hjälp av kontexter och grammatiska regler. Det estetiska värdet på den genererade poesin undersöks utifrån en objektiv bedömning som sedan jämförs med en läsares subjektiva uppfattning.

Stress hos ungdomar är ett växande problem som kan leda till ohälsa.Ett sätt att undersöka ohälsa är att titta på det motsatta som ärvälbefinnande. Syftet med studien var att undersöka hur självkänslapredicerar subjektiv hälsa hos ungdomar mellan 16 och 18 år. Ävenbostadsort, etnicitet och kön beaktades. En enkätundersökninggenomfördes på 149 gymnasieungdomar i en mindre och en störrestad. Självkänsla mättes med global självkänsla skala och hälsa meden skala om subjektivt välbefinnande.

Uppsatsen undersöker konstruktionen av femininitet och kvinnors kroppar i diskussioner kring kvinnors kroppshår på internetforumet Flashback. Materialet som undersöks är knappt 1000 kommentarer från 14 olika forumtrådar där kvinnors kroppshår är det centrala ämnet. Med diskursanalys som metod undersöks hur femininitetsnormer påverkar konstruktionen av kvinnors identitet i relation till kroppshår. Detta förklaras sedan utifrån sociologiska och genusvetenskapliga teorier om kön, kropp, social kontroll och identitetsskapande. Resultatet visar att kroppshår på kvinnors kroppar oftast benämns som antingen önskvärt eller inte önskvärt.

Bröstcancer är idag en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor. En behandlingsmetod för att avlägsna brösttumörer är mastektomi där bröstvävnad opereras bort vilket medför att kvinnan förlorar ett eller båda brösten. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att ha förlorat ett eller båda brösten till följd av bröstcancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fyra kategorier: Att tvingas leva med en deformerad och ofullständig kropp, Att bli fråntagen sin sexualitet och känna sig oattraktiv, Att inte bli förstådd och sakna stöd från andra, Att acceptera situationen och vara tacksam för livet.

I Sverige har uppemot 700 000 människor kronisk obstruktiv lungsjukdom och antalet människor som drabbas ökar varje år. Människor med KOL har en försämrad andningsfunktion som hos många bidrar till en försämrad livskvalitet. Andningssvårigheter som förekommer kan få människan att bland annat uppleva smärta och ångest och dessa orsakar ett lidande. Eftersom sjuksköterskan har i uppgift att minska patientens lidande och främja hälsan är det viktigt att sjuksköterskan har kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser av att leva med KOL. Syftet med studien är därför att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL.

Mindre än en månad efter riksdagsvalet 2006 valet kommer det fram att nytillsatta handelsminister Maria Borelius anlitat barnflickor under större delen av 90-talet utan att betala arbetsgivaravgifter för dem. Magnus Ljungqvist anser att det är märkligt att ett sådant faktum konstateras utan att följas upp och tar saken i egna händer, ringer skattemyndigheten och begär ut Borelius deklarationer som visar att Borelius och hennes man sammanlagt tjänat cirka 16 miljoner kronor under 90-talet.Ljungqvist är en hängiven politisk bloggare som själv säger sig syssla med medborgarjournalistik. Ljungqvist positionerar sig i egenskap av att vara medborgarskribent som någon som både har utrymme att tänja på gränserna samt att vara hur subjektiv denne vill. Hur visar sig då skillnaden mellan en medborgarjournalistiskt -och en journalistisk text?Medborgarskribenten står utanför journalistkåren, dock blir gränsen mellan deras arbete allt mer vag.

Bakgrund: Yoga är en religiöst obunden, mångtusenårig österländsk holistisk metod för att uppnå hälsa med fokus på att finna balans mellan kropp och själ. Den vanligaste yogaformen i västvärlden är Hathayoga, ur vilken olika inriktningar växt fram. Studier har visat att yoga kan förbättra både fysisk och mental hälsa. Yoga som behandlingsmetod vid olika sjukdomstillstånd uppmärksammas allt mer inom hälso- och sjukvården. Dess hälsopromotiva effekter betonas också då yogan har ett helhetsperspektiv, något som är eftersträvansvärt vid hälsopromotivt arbete.

Det här arbetet har utförts hos Atlas Copco AB i Örebro. Arbetet innebar att komma med nya idéer till hur så kallade segment kan utformas. Segment är en kropp av gummi som har urtag där borrstänger kan lagras. Resultatet av arbetet blev att ett alternativt material i armerad PTFE kunde presenteras. Projektet startade med att upprätta en kravspecifikation för ett alternativt material för att därefter göra ett materialval utifrån kravspecifikationen.