Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldre-omsorgen tolkar och använder socialtjänstlagen i handläggningsprocesser. En kvalitativ forskningsmetod används och totalt har sex biståndshandläggare inter-vjuats.De frågeställningar som uppsatsen utgår ifrån är:? Hur tolkar biståndshandläggare portalparagrafen, värdegrundspara-grafen samt biståndsparagraferna i socialtjänstlagen?? Hur använder biståndshandläggare ovannämnda paragrafer i hand-läggningsprocesser?? Vilka möjligheter har biståndshandläggare att påverka sitt arbete och hur yttrar sig detta?Uppsatsen har en abduktiv ansats och de teorier som används är organisationsteori samt salutogent perspektiv. Centrala begrepp inom organisationsteori är makt, byråkrati och handlingsutrymme medan det individinriktade salutogena perspek-tivet fokuserar på begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Det empiriska materialet är indelat i fyra teman där resultaten presenteras; lag-tolkning och reflektion, subjektiv kontra objektiv lagstiftning, betydelse av rikt-linjer respektive organisation och ekonomi. Studiens övergripande resultat är att det förekommer variationer på hur biståndshandläggare tolkar socialtjänstlagen och att tolkningarna påverkar hur lagen används i handläggningsprocesser.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 60 000 individer som har epilepsi varav 17 % är barn under 16 år. Epilepsi är en neurologisk sjukdom som innebär att det sker en plötslig och oprovocerad urladdning av hjärnbarkens nervceller vid mer än ett tillfälle. Profylaktisk behandling med karbamazepin går ut på att stabilisera nervcellernas membran vilket eventuellt skulle kunna påverka minnesfunktioner och inlärningsförmåga. Lagring av bearbetad information verkar nämligen kräva högfrekvent stimulering av hjärnans nervceller som leder till synaptisk plasticitet och effektivisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om behandling med karbamazepin påverkar minnesfunktioner och därmed inlärningsförmåga.

Abstrakt Psykosocial arbetsmiljö Jämförelse i arbetsform Många undersökningar och mycket forskning har skett genom åren då det gäller vår psykosociala arbetsmiljö. De undersökningar och den forskningen som hittills skett ger dock en bild av att dessa främst har inriktat sig på arbetstagare inom olika yrken och branscher. Syftet med denna uppsats är därför att försöka belysa och ge en förståelse kring studenterna situation ur ett helhetsperspektiv då det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Så även hur den psykosociala arbetsmiljön kan påverka oss som individer. Under senare år så har det även skett en förändring inom högskolor och universitet då det gäller val av arbetsform.

Att Sveriges gymnasielärare också har uppdrag som mentor för sina elever är mycket vanligt. Litteratur och forskning på området belyser komplexiteten i de dubbla rollerna, som dessutom är otydligt beskrivna. Denna konstruktion vilar på en tradition i skolan där klassföreståndarskapet varit föregångare. Då det inte finns formella krav på att undervisande lärare skall ha mentorsrollen, är det anmärkningsvärt att svensk litteratur och forskning inte ifrågasätter denna norm som snarare vilar på tradition än vetenskap.Den här studien beskriver skolor som valt att göra annorlunda, det som kallas avvikande enheter. I vilka avseenden arbetar de annorlunda? Hur trivs personalen med detta annorlunda arbetssätt? Det tydligaste särdraget är att skolorna har heltidsmentorer som inte undervisar eller betygsätter.

Papparollen har förändrats från att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnå en jämställd föräldraledighet. Tidigare forskning är grundade på pappors erfarenhet och tankar om den planerade föräldraledigheten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka blivande förstagångspappors tankar om föräldraledighet, rollen som pappa och föräldrautbildning. Metod: Åtta blivande förstagångspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjälp av innehållsanalys.

Uppsatsen analyserar behovet av intern förändringskommunikation mellan ledning och medarbetare vid bildandet av kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd. Vidare studeras också uppkomsten av brister i den interna kommunikationen och hur detta kan ligga till grund för medarbetarnas negativa attityd till förändringsarbetet. Studiens empiriska material är insamlat genom intervjuer med ledning, medarbetare samt mellanchefer. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att organisationens hierarkiska struktur har en negativ påverkan på kommunikationen mellan medarbetare och ledning. Detta på grund av att information försvinner på vägen samt att medarbetarna, till följd av de många nivåerna organisationen är uppbyggd på, inte ges möjlighet till att ge feedback gällande de beslut som tas som vidare också påverkar deras arbetssituation.

Ett företags varumärke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgång för företaget. Mycket fokus, såväl inom forskning som i näringslivet, har traditionellt legat på hur externa kommunikationsverktyg används för att bygga och stärka varumärket. På senare tid har dock personalens, och därmed den interna kommunikationens, betydelse för varumärket fått allt större genomslagskraft. De teorier som står till buds på området fokuserar främst på idealmodeller för hur interna processer bör hanteras på ett optimalt sätt. Författarna till denna uppsats ifrågasätter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation.

Globaliseringen anses ha ökat omsättningen på arbeten i Sverige. För en del människor har omsättningen av arbete inneburit att de tvingats byta arbete på grund av uppsägning. Denna studie har haft som syfte att studera och analysera hur individer upplever att deras behov av stöd tillgodoses i en omställningssituation. Jag valde en kvalitativ metod och intervjuade 7 individer om deras upplevelser av stöd på arbetsplatsen i samband med deras uppsägning. Resultatet visade att de flesta inte upplevde att arbetsgivaren hade stöttat dem tillräckligt i samband med omställningen.

BakgrundSmärta är en subjektiv och personlig upplevelse som varken kan bevisas eller motbevisas. Barn har inte samma kognitiva och språkliga förmåga som en vuxen person vilket gör dem till en riskgrupp för att bli underbehandlade eller ignorerade i sin smärta. I ljuset av detta är sjuksköterskans roll av yttersta vikt för en optimal smärtskattning och behandling för att på så sätt undvika de konsekvenser en obehandlad smärta kan föra med sig.SyfteSyftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av smärta hos barn.MetodDen valda metoden är litteraturöversikt då författarna ansåg att det på bästa sätt skulle beskriva kunskapsläget inom det valda området samt belysa eventuella kunskapsluckor som kan ligga till grund för vidare forskning. I resultatet inluderades 16 vetenskapliga artiklar som hittades via sökning med hjälp av vedertagna söktermer i databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning.ResultatDe faktorer som inverkar på sjuksköterskans smärtskattning och smärtbehandling av barn delades upp i tre kategorier. Dessa är: barnet, sjuksköterskans egenskaper samt organisation.

Begreppet employer branding handlar om en arbetsgivares attraktivitet utifrån olika faktorer så som lön, förmåner, utveckling, arbetsmiljö etc. Begreppet har under de senaste 10 åren utvecklat ett starkt fäste i organisationers strategiska prioriteringar.Norrbottens läns landsting står inför en av deras största utmaningar för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Landstinget står inför ett stort generationsskifte med många pensionsavgångar och måste lyckas attrahera nya medarbetare att söka sig till organisationen. Ett starkt arbetsgivarmärke kan vara avgörande för hur levande en organisation blir, människan är en av de främsta resurserna i en organisation och medarbetarna är en viktig ambassadör.I Norrbottens läns landstings medarbetarundersökning från 2014 signalerar medarbetarna ett missnöje gentemot arbetsgivaren. Denna studie, som är en master uppsats i Human Resource Management med utgångspunkt i Sociologin, avser att genom kvalitativa intervjuer med anställda inom hälso- och sjukvården undersöka medarbetarnas upplevelser av arbetsgivaren för att identifiera vad missnöjet kan bero på.Resultatet visar att medarbetarna är nöjda med sin arbetsplats, med sina arbetsuppgifter och med sina kollegor.

Uppsatsen har till syfte att undersöka hur revisorerna anser att deras arbetssituation påverkats i och med analysmodellens uppkomst och om revisorerna anser att analysmodellen hjälper till att säkerställa oberoendet. Syftet uppfylls genom tre frågeställningar: 1. Hur upplever revisorerna arbetet med analysmodellen och vilka för och nackdelar leder den till? 2. Upplever revisorerna analysmodellen som ett hjälpmedel för att kunna agera oberoende eller är det en teoretisk modell som inte är praktiskt genomförbar? 3.

Antalet äldre har ökat i samhället vilket leder till att fler äldre behöver vård och omsorg och för att möta detta är den hembaserade vården viktig. Den viktigaste orsaken är att det från ett samhällsperspektiv inte är rimligt att skapa tillräckligt med platser på äldreboenden för att bemöta de behov som finns. Brist på äldreboendeplatser kräver större resurser inom hemtjänst och hemsjukvård för att kunna vårda patienter i hemmet. Samhället har förändrats och anhöriga till äldre har inte möjlighet att vårda eller hjälpa sina kära i hemmet på grund av att de jobbar eller har flyttat till andra orter vilket gör det svårt för dem kunna finnas till hands. De flesta äldre är multisjuka och de har också avancerade sjukdomar som gör deras vistelse hemma mycket utmanande för distriktssköterskan (DSK), annan personal och anhöriga som vårdar dem.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats var att undersöka om regleringen kring tolkning av testamente är förenlig med principen om testators yttersta vilja. Syftet var även att utreda gällande testamentsrätt, redogöra för regleringen kring testamentstolkning samt beskriva vilka ogiltighetsgrunder för testamente som kan uppkomma. För att uppnå syftet har jag använt mig av en traditionell juridisk metod där lagar, förarbeten, rättspraxis och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente är en strikt personlig rättshandling som uttrycker den avlidnes vilja beträffande kvarlåtenskapen och dess fördelning. Genom att upprätta ett testamente kan den enskilde frångå den legala arvsordningen och själv bestämma vilka som ska få ta del av egendomen.

I dagens samhälle spenderar de flesta många timmar av dygnet på arbetet. Det innebär att människor troligen äter en betydande del av sina måltider på arbetet. Måltidens betydelse har uppmärksammats de senaste åren och har då syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. Måltidens kontext innefattar innehåll, tid, social och fysisk måltidsmiljö. Eftersom människor äter på arbetet är måltiden på arbetsplatsen viktig när det kommer till anställdas hälsa, arbetstrivsel och prestation.

Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning de ledare som ingår i min undersökning arbetar med ökat medarbetarinflytande. Jag vill även kunna identifiera faktorer som kan stå i vägen för detta arbete. Uppsatsens teoretiska avsnitt beskriver teorier kring medarbetarskap och ledarskap. Avsnittet mynnar ut i en presentation av modellen för Krav, kontroll och socialt stöd samt en modell för att analysera medarbetarskap i relation till kontextuella faktorer. Teorin aktualiseras i avsnittet för "Operationalisering av modellen" där jag för samman begrepp från modellen för krav, kontroll och stöd med teorier om ledarskap.