Sökresultat:
36 Uppsatser om Styvhet - Sida 3 av 3
Framtagning av vibrationsfixtur
Autoliv Electronics AB utvecklar, tillverkar och säljer produkter till fordonsindustrin. När en produkt utvecklas utförs en rad olika miljötålighetstester. Dessa miljötålighetstester skall simulera alla miljöfaktorer som produkten stöter på under sin livscykel. Miljöfaktorerna som testas är mekaniska, kemiska, elektriska och termiska.De mekaniska miljöfaktorerna innefattar vibrationer, stötar, fall och slag. När vibration och stöttest utförs används en vibrator.
Accelerations- och bromskrafter för järnvägsbroar: Analys av reduktionsfaktor
I januari 2010 trädde europeiska konstruktionsstandarder i kraft i Sverige, vilket ersätter de föregående brostandarderna Bro 2004 och BV Bro, utgåva 9, för järnvägsbroar. Detta för med sig förändringar av regler beträffande beräkning av de krafter som påverkar brobrokonstruktionen orsakat av acceleration och bromsning. EN 1991-2, som styr trafiklaster på järnvägsbroar enligt de europeiska konstruktionsstandarderna, ger olika metoder för att beakta den samverkan som uppstår mellan spår och broöverbyggnad då accelerations- och bromskrafter verkar på rälerna. Detta examensarbete har initierats i syfte att klargöra metodernas användningsområde, hur de skall användas samt för- och nackdelar med respektive metod. De metoder som ges består av en generell metod samt två förenklade metoder som gäller under olika förutsättningar.
Utvärdering av styvhetsegenskaper hos ett nyutvecklat träbjälklag av limmade sidobräder
Idag blir det allt vanligare med träbyggnader högre än två våningar. Detta tillsammans med en modern arkitektur som ger stora öppna planlösningar ställer höga krav på bjälklagen i träbyggnader. Problematiken med långa spännvidder för bjälklag i trä är att klara kraven för svikt och nedböjning. Dessa krav måste uppfyllas för att säkerställa funktioner hos andra byggdelar och för att människor inte ska uppleva att golvet sviktar eller vibrerar på ett obehagligt sätt.Ett träbjälklag bestående av limmade balkar av sidobräder har utvecklats. Bjälklaget är utformat av balkar med I-tvärsnitt i primärriktningen och rektangulära balktvärsnitt i sekundärriktningen.
Jämförelse och utvärdering av dimensioneringsmetoder för stabiliserande väggar av armerad betong i höga hus
Högre byggnader i Sverige stabiliseras vanligen med väggar som dimensioneras för att uppta både skjuv- och tryckkraft, så kallade ?Shear-Walls? eller stabiliserande väggar. Vid dimensionering av dessa element refererar den aktuella normen, SS-EN 1992-1-1 (EK2) till fackverksmetoden. Då det råder brist på praktiskt applicerbara dimensioneringsregler för fackverksmetoden för stabiliserande väggar används i dagens läge ofta den amerikanska betongnormen, ACI som med sitt enklare och mer praktiska tillvägagångssätt konkurrerar ut fackverksmetoden. Eftersom dessa hus byggs i Sverige ska Eurokoderna tillämpas, därför är det intressant att veta hur stor skillnaden i både armering, men även Styvhet blir om båda metoderna tillämpas på ett väggelement.
Sprickegenskapers påverkan på utbredning av P- och S-vågor
i bergmassan
Antalet järnvägstunnlar i tätbebyggda områden kommer att öka de närmaste 20 åren. Därför finns behov av bra förutsägelser om vibrationer och ljud orsakade av tåg i fastigheter utmed de planerade tunnelsträckningarna. Förståelsen för hur tåginducerade vibrationer propagerar i bergmassan är i dagsläget begränsad. Eventuella för- och nackdelar med bergets och sprickors egenskaper kan då inte utnyttjas optimalt. Syftet med detta examensarbete är att studera hur lågfrekventa vågor propagerar genom (i) en godtyckligt orienterad spricka samt (ii) multipla parallella sprickor.
Dimensionering av monopåle för grundläggning av vindkraftverk till havs: Baserat på finita elementanalyser
Vindkraft är en förnyelsebar och utsläppsfri naturresurs. En fortsatt global utbyggnad av land- och havsbaserad vindkraft är att vänta. Fördelar med vindkraft till havs är bättre vindförhållanden och lägre krav på hänsyn till landskapsbild och närboende, vilket medför att vindkraftverken kan byggas större och därmed kan vinden utnyttjas mer effektivt. För havsbaserade vindparker krävs en lösning för grundläggning som är rationell och anpassningsbar. Vid dimensionering av konstruktioner till havs är det viktigt att ta hänsyn till den cykliska belastningen från vind och vågor konstruktionen utsätts för.