Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det är en kvalitativ undersökning där både enkäter och observationer har använts på fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssätt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lärande. Några begrepp som personalen beskrev som värdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgå ifrån varje individ. En slutsats är att relationer är en ständigt pågående process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan på relationers utveckling..

Svenska kommuner har sedan länge samverkat med varandra men det har skett en ökning av samverkan under de senaste åren. Syftet med denna undersökning var att kartlägga nätverket mellan Norrbottens läns kommuner, men även se hur dessa kommuner samverkar med varandra, med landsting, med kommuner i andra län och utanför Sverige. Teorier som ligger till grund för denna studie är nätverks- och samverkansteorier. Enkätundersökningen visade att det finns stor variation i hur många samverkans relationer kommunerna i Norrbottens län har. Främsta syftet till samverkan är att få en starkare region och därmed öka attraktionskraften i norr.

Den kvalitativa studien med hermeneutisk ansats handlar om Norrköping kommuns bemötande av våld i samkönade relationer. Undersökningen gjordes genom att intervjua olika befattningar med syftet att förbättra homosexuellas behov i samhället. Dessutom användes tidigare forskningslitteratur för att kunna anknyta till empirin. Studiens utgångspunkt är heteronormativiteten och belyser hur kommunen agerar i våld av samkönade relationer, sett ur olika befattningars perspektiv. Resultatet av denna studie visar att heteronormen är förankrad i samhället, vilket också avspeglas i bemötandet av homosexuella personer med våldsproblematik..

Syftet med denna undersökning är att se hur lekmannaövervakare och klienter uppfattar relationerna sinsemellan ur ett sociologiskt perspektiv. Även hur dessa parter uppfattar relationen när det gäller kontakten och tilliten.Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt åtta personer varav fyra lekmannaövervakare och fyra klienter.I arbetet har vi utgått ifrån fyra teorier, intrycksstyrning, stigmatisering, stämplingsteori av Erving Goffman samt den abstrakta tilliten av Anthony Giddens.Resultatet visar att lekmannaövervakarna och klienterna har en viss tillit till varandra men visar samtidigt att det finns gränser på hur nära man som lekmannaövervakare vill komma sin klient och tvärtom. Vi har också kommit fram till att både klienter och lekmannaövervakare har en vetskap om hur man gör för att bygga upp ett förtroende hos varandra, men att alla bygger detta på olika sätt.I analysen kommer du att få läsa om hur vi kopplat vårt resultat till de fyra olika teorierna för att sedan kunna ge en förklaring ur ett sociologiskt perspektiv.Nyckelord: Frivård, relationer, tillit, klient och lekmannaövervakare.

Vi har i vårt samhälle idag en hög skilsmässostatistik. Individerna i parrelationer har problem att fungera tillsammans på ett tillfredställande sätt. Denna studie baseras på intervjuer med familjerådgivare som hanterar par som har problem i relationen. I undersökningen har jag valt att försöka svara på vad som familjerådgivaren anser kunna skapa höga förväntningar på relationen samt hur dessa förväntningar påverkar relationen. Den belyser även de aspekter som är viktiga för att en relation skall fungera och vad familjerådgivaren kan göra för par som har problem i relationen.

Fokus på denna uppsats är våld i lesbiska relationer och den omgivning som dessa individer möter i sin livssituation. Uppsatsen övergripande syfte är att se om våld i lesbiska relationer uppmärksammas respektive inte uppmärksammas av omgivningen samt vilka skäl omgivningen anger. Uppsatsen som dels bygger på aktionsforskning handlar om att undersökaren och informanten tillsammans försöker att lösa befintliga problem. Denna uppsats handlar därför om att utveckla yrkeskunskaper om våld i lesbiska relationer för att kunna förbättra professionella färdigheter. Undersökningen som har gjorts omsätts till en handlingsplan för att utveckla en förändring inom ämnet våld i lesbiska relationer.

Utvecklingen inom intelligenta hem med produkter som avser ljud och bild ga?r snabbt frama?t. Ett stort problem fo?r konsumenter a?r att veta vilka produkter som ska ko?pas fo?r att fa? de funktioner och egenskaper man a?r ute efter. Da?rfo?r ma?ste en va?gledning info?r inko?p go?ras.Fo?r att kunna go?ra en va?gledning info?r ett inko?p har en nula?gesanalys av produkter, tekniker och system gjorts.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter män som brukar våld i nära relationer. Vidare vad det finns för hjälp och stöd för dessa män. Utifrån en kvalitativ metod och hermeneutisk utgångspunkt har vi intervjuat professionella på tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att män som brukar våld i nära relationer är en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrågan efter insatser är stora.

De flesta organisationer är idag målstyrda där måluppföljning sker genom resultatbaserade styrsystem. Utvecklingen av styrsätt och styrsystem har gått från regelstyrning till fokus på prestationer. Tidigare studier visar att inre motivation skapar bättre attityder till arbetet. Det leder till bättre prestationer om medarbetaren känner delaktighet och får regelbunden återkoppling. I uppsatsen undersöktes hur medarbetare upplever att mål- och resultatstyrning påverkar motivationen och arbetsutförandet i en bankverksamhet, samt hur detta tar sig i uttryck i handling.

SCA Ortvikens Pappersbruk ska bygga ut sitt nuvarande styrsystem för högspänning, ABB Microscada, till ett system som även ska kunna klara av att räkna ut kortslutningseffekter vid olika driftlägen på fabriksområdet.Examensarbetet har som mål att införa en del av pappersbrukets elnät in i det nya styrsystemet samt sammanställa och beräkna nya data för komponenter och utrustning. Efter införandet skall en kontroll av resultaten som styrsystemet ger göras mot befintliga selektivplaner och utförda beräkningar.Den del som främst har analyserats är en matning som börjar vid inmatningspunkten på Ortviken och följer dessa ner via olika ställverk och matningar till två transformatorer för att sluta på 0,4 kV.Arbetet har visat att uppgifterna som styrsystemet lämnar angående kortslutningseffekter inte alltid stämmer överens med de värden de kontrollerats mot. Detta visade sig främst vid kontrollberäkningar av de olika transformatorernas bidrag till kortslutningseffekten samtidigt har systemet svårigheter att arbeta med maskade nät. Eftersom Ortviken använder just maskade nät och har två inkommande linjer som vid normal drift ligger parallellt har en kompromiss gjorts, de båda inkommande matningarna antags i alla beräkningar och simuleringar vara en matning, där kortslutningseffekterna summerats..

Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. Bristfälliga sociala relationer på en arbetsplats kan på motsvarande sätt tänkas leda till problem. En genomgång av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mäta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mätinstrument för dessa. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer samt en enkätundersökning.

Syftet med denna undersökning är att få inblick och förståelse för hur relationer mellan lärare och elever kan se ut i Sydafrikanska skolor. Jag ville ta reda på hur lärare i Sydafrika ser på relationer mellan lärare och elever samt vad de finner som viktigt i bra relationer till eleverna.Undersökningen gjordes på en skola i en svart kåkstad i Sydafrika och metoden som användes i datainsamlingen var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tre lärare i åldrarna 39-59 år. Jag har med min undersökning kommit fram till att lärarna är överens om att goda relationer och förståelse till eleverna är viktigt för att undervisningen i skolan ska flyta på så smidigt som möjligt. Lärarna är eniga om att alla elever ska behandlas lika, även om det finns delade åsikter ifall alla blir det eller ej.

Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad kunskap om olika faktorer som kan påverka användningen av ett styrsystem. För att ett styrsystem ska vara effektivt krävs det att organisationen använder sig av det frekvent och på ett korrekt sätt. Användningen kan påverkas av olika faktorer och genom att få förståelse för dessa faktorer ökar organisationens förutsättningar att lyckas med styrsystemet.För att undersöka vilka faktorer som påverkar användningen av ett styrsystem valde vi att utföra en fallstudie på ett tjänsteföretag. Materialet till undersökningen samlades in genom en webbenkät. Denna enkät skickades ut till 99 kontorschefer på det utvalda företaget.

Ett företag kan behöva förändra sin strategi för att bli mer effektivt. Vid förändring av ett företags strategi står företaget ofta inför ett förändringsarbete som kan påverka hela eller delar av verksamheten. Därav borde en analys av ett företags nuläge i förhållande till ett önskat läge göra att företag relativt enkelt skulle uppnå bättre resultat. Så enkelt är det emellertid inte: företag skall dessutom transportera sig från nuläget till önskat läge. Syftet med denna uppsats var att beskriva ett förändringsarbete och de kritiska framgångsfaktorerna vid byte av ekonomiskt styrsystem i ett storföretag.

På kraftvärmeverket Allöverket I Kristianstad produceras processvattnet i en anläggning som heter totalavsaltningen. I denna anläggning som består ut av två identiska linjer låter man det inkommande vattnet passera genom jonbytare för att byta ut de oönskade jonerna i vattnet emot mer önskade. Anledningen till att man gör detta är att de oönskade jonerna i vattnet ger beläggningar på turbinen. När jonbytarna blivit mättade så måste de återställas till sin ursprungliga form. Detta sker genom att det startas ett regenereringsprogram, som består av ett antal steg så som backspolning, kemikalieintag och fyra olika spolningar.