Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populär styrmodell inom både den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat använda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer än de ekonomiska måtten. Enligt upphovsmännen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gått från att vara ett mätsystem till att på senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvärdera hur socialtjänsten inom Umeå kommun använder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Socialtjänsten är en icke vinstdrivande verksamhet som står inför ett ökat tryck att prestera väl både idag och i framtiden.

Organisationer måste vara effektiva för att vara konkurrenskraftiga i dagens globala samhälle. Ett sätt att förbättra sin effektivitet är att ha en ekonomisk styrmetod som är anpassad till omgivningen där organisationen har sin verksamhet. Inom processindustrin där organisationer ofta är pristagare på en världsmarknad i vilken priset styrs av råvarukostnaden, är kostnadseffektivitet en av de främsta konkurrenskrafterna. Uppsatsens syfte var att beskriva och förstå varför organisationer byter ekonomisk styrmetod och vilka konsekvenser detta får på operativ nivå. Detta är en kvalitativ studie av en organisation som är verksam inom processindustrin och nyligen har bytt ekonomisk styrmetod.

Background: During the 2000s, there has been an increased interest in studying business management and strategy implementation with customer focus in public organisations. To achieve business goals it is important to continuously work with strategies to meet customerdemands for increased efficiency and service. Purpose: The aim of the essay is to examine how to work on strategy implementation in a municipal real estate company from a management perspective in order to achieve overall goals. Method: The study?s methodology is a case study based on qualitative telephone interviews that were conducted with representatives in managerial positions from various levels of the company.

Syftet är att beskriva och analysera styrning med budget och finansiella nyckeltal i ett energiföretag samt hur denna styrning kompletteras med icke-finansiella nyckeltal. Vår uppsats är en fallstudie på ett företag, Sydkraft Gas AB. Vi har använt en kvalitativ ansats. Vi har dragit slutsatserna, utifrån vår genomförda fallstudie, att strategin ligger till grund för budgeten och de icke-finansiella nyckeltalen. Den decentraliserade organisationen har bidragit till att budgeten har kommit att bli det huvudsakliga styrmedlet.

Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populär styrmodell inom både den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat använda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer än de ekonomiska måtten. Enligt upphovsmännen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gått från att vara ett mätsystem till att på senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvärdera hur socialtjänsten inom Umeå kommun använder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Socialtjänsten är en icke vinstdrivande verksamhet som står inför ett ökat tryck att prestera väl både idag och i framtiden.

The Public Sector Scorecard (PSS) is a younger version of the balanced scorecard, created for public and nonprofit organizations. The latest model of PSS is divided into three main groups and seven perspectives, while the balanced scorecard consists of four perspectives. Organizations who use either PSS or the balanced scorecard are supposed to have a clear vision spread all over the unit. This study has sought differences between the two models of financial control in both theory and practice. The first part of the study is a theoretical comparison between the models? structures and terms used in them.

Under de sista 40 åren har den offentliga sektorn genomgått stora förändringar. Kommunallagen ändrades så att kommuner ska koncentrera sig på god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av målstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella värdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mätetal rörande vision och strategi.

This study examines how a company adapts its operating control when the environmental circumstances are changing. This is a case study with a qualitative approach which is based on interviews. The main purpose is to examine how an accounting firm adjusts its operating control in order to meet the abolishment of the statutory auditing. Another purpose is to describe how the abolishment of the statutory auditing will influence or have influenced the choice of measures in the balanced scorecard. The question this study aims to examine is: How do audit firms adapt its operating control in order to meet changes in the environment? This question lead to a second question which the study also aims to examine and is How is the abolishment of the statutory auditing influencing the accounting firms goals, measures and focus in the balanced scorecard? The conclusion of this study shows that the abolishment of the statutory auditing has had an influence on the balanced scorecard.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget.

En central dimension i teorin om målstyrning är att få en koppling mellan mål och resurser, däremot finns det ingen vägledning i hur dessa två kan integreras. Uppsatsens syfte är att göra en jämförelse av hur sammanlagt fyra myndigheter integrerar mål och resurser i planeringsarbetet och utifrån denna kartläggning komma med förslag för hur Vägverket kan förbättra kopplingen mellan mål och resurser i sitt arbete.För att undersöka detta har en kvalitativ studie utförts med stöd av intervjuer samt interna dokument från berörda myndigheter, vilka är förutom Vägverket: Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten i Stockholms län och Försäkringskassan. Informationen är strukturerad på följande sätt: inledningsvis beskrivs hela planeringsprocessen och därefter följer beskrivning av målutformningsprocessen samt resursfördelningsprocessen. Alla processer studeras för sig vartefter deras förhållande sinsemellan diskuteras. Slutligen har det framkommit att alla dessa myndigheter har likartade planeringsprocesser och någon form av koppling mellan mål och resurser, dock är det endast Vägverket som gör en beräkning av resursåtgången per mål.

I en målstyrd verksamhet är det av största vikt att målen är rätt utformade för att verksamheten ska fungera så effektivt som möjligt.Vägverket har sedan år 2000 använt sig av styrkortsmodellen. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur Vägverket arbetar med framtagande av styrkortsmål. Vi utvärderar denna process genom att titta på vilka konsekvenser som kan uppstå beroende på vilken nivå i organisationen styrkortsmål utformas, samt hur Vägverket kan säkerställa att optimala mål formuleras. För att kunna svara på dessa frågeställningar har vi intervjuat nyckelpersoner på tre av sju regioner och på Vägverkets huvudkontor.Vår slutsats är att Vägverkets ansvarsfördelning i styrkortsmodellen är en blandning av top-down och bottom-up, vilket vi anser är en bra fördelning. Huvudkontoret är de som har en helhetsbild av vad som är viktigt för hela Vägverket och utifrån detta formulerar de övergripande mål.

Background: During the 2000s, there has been an increased interest in studying business management and strategy implementation with customer focus in public organisations. To achieve business goals it is important to continuously work with strategies to meet customerdemands for increased efficiency and service. Purpose: The aim of the essay is to examine how to work on strategy implementation in a municipal real estate company from a management perspective in order to achieve overall goals. Method: The study?s methodology is a case study based on qualitative telephone interviews that were conducted with representatives in managerial positions from various levels of the company. The choice of the qualitative data was considered relevant in relation to the chosen topic of the thesis. The empirical data was then compared to the theoretical framework of the thesis. Results: Strategies guide the company to achieve the overall goals, which are later on broken down into operational targets.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget.

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera utformningen av ekonomistyrning i ideella idrottsföreningar. Vi har valt ett induktivt angreppssätt med kvalitativ ansats i form av en komparativ fallstudie. Fem fallföreningar valdes och vi har utfört personliga, semi-strukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar ideella föreningars kontext, vision, budget och nyckeltal samt balanserat styrkort för ideella föreningar. Vi har även fått använda viss företagsekonomisk litteratur när luckorna i litteraturen om de ideella föreningarna varit stora.

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsättning har inneburit högre krav på styrmetoder hos såväl privata som offentliga organisationer. Innes & Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förändringar i styrmetod (på engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som på företagsnivå driver förändring i styrmetod och vilka barriärer som organisationen måste övervinna för att lyckas med förändringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mål än privata organisationer vars mål många gånger är att tjäna pengar.