De klassiska konkurrensmedlen såsom pris eller produktattribut har förbytts till mer immateriella värden för kunden i beslutsprocessen kring ett köp och den klassiska positioneringstanken av ett varumärke har mjukats upp samt berikats med fler dimensioner än blott kategoriledarskap. Mycket tyder på att det är varumärkeskapitalet, med dess värdeskapande egenskaper för såväl konsument som märkesinnehavare, som bidrar med denna svårmätta men betydelsefulla komplettering till klassiska positionerings- och konkurrensstrategier. Enligt tradition bör ett företag ta en position och därefter hålla den, men trots denna tes sker det ständigt repositioneringar av starka varumärken till för märket helt nya produktpositioner. Denna uppsats har till syfte att beskriva hur ett varumärkes Styrkor och kapital kan hållas intakta genom en repositionering.Teorin innefattar i huvudsak varumärkesteori, positionering och varumärkeskapital, och uppsatsen är gjord med en kvalitativ ansats där intervjuer gjorts med fem personer som var och en har ett eget perspektiv på varumärket Chevrolet och dess repositionering under 2005. Slutsatsen visar att den stora omställning i faktisk produkt och marknadssegment som skedde under detta år lämnade det värdefulla varumärkeskapitalet kvar i företaget som unik konkurrensfördel genom tre faktorer; kärnvärde, kundorientering och konsistens.

Från att det i början talades väldigt lite om coaching är det idag en mångmiljonsaffär som erkänts som ett effektivt sätt att bidra till utvecklingen av ledare på alla möjliga nivåer i en organisation (McLean, 2012, s 4). Genom att vara en coachande ledare kan man på sikt få mer självgående medarbetare (Chef 2007).Två kända definitioner av coaching är den av John Whitmore och den av Susann Gjerde. Gemensamt har de som utgångspunkt att coaching handlar om att utveckla individer och hjälpa dem att hjälpa sig själva genom att aktivt lyssna, ställa öppna frågor och identifiera Styrkor hos individer. Det som skiljer dessa definitioner åt är tillvägagångssättet.Med denna undersökning vill vi ta reda på hur butikschefer inom mobiloperatören Hi3G tolkar och väver in coaching i sitt ledarskap och vad deras syfte med coaching är. Vi vill veta vilken syn de har på coaching som en ledarskapsstil, hur stor del av deras ledarskap som faktiskt handlar om coaching och vilka effekter det har på deras medarbetare.Undersökningen är baserad på både en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod där vi kombinerar tre stycken intervjuer med en enkätundersökning besvarad av 34 butikschefer.Resultatet visar att butikchefer inom Hi3G har en relativt likartad syn på vad coaching är, samt att de tillämpar och tolkar det ganska snarlikt, men att många saknar tid till att coacha i den utsträckning de skulle vilja.

Syfte: Att belysa fritidshusturismens Styrkor och svagheter i tre olika aspekter av hållbarhet: ekonomiskt, miljömässigt och socialt, samt att undersöka fritidshusens framtida betydelse för den hållbara turismen i Värmdö kommun.Metod: För denna uppsats har vi använt en kombinationsstrategi. Denna utgörs av fyra intervjuer med personer som är centrala för syftet, en enkätundersökning bland lokalbefolkningen på Djurö i Värmdö kommun samt sekundärdata bestående av bland annat statistik från SCB och planeringsdokument från Värmdö kommun.Teoretiska utgångspunkter: Uppsatsen utgår från teorier om hållbarhet, fritidshus påverkan på destinationer, toppkonsumtion samt fritidshusturismens framtid.Resultat: Fritidshusen utgör ett positivt komplement till den traditionella turismen som äger rum i Värmdö kommun främst under sommaren. Detta eftersom fritidshusägarna i större utsträckning än de traditionella turisterna besöker kommunen även under resten av året. Ur ett hållbarhetsperspektiv har fritidshus både positiv och negativ påverkan på lokalsamhället, där framförallt de positiva ekonomiska effekterna är framträdande. Den traditionella turismen i kommunen bedöms öka till följd av ett flertal destinationsutvecklingsarbeten.

Vi lever idag i en värld där sprickan mellan vad som går att skapa med en desktopapplikation och vad som är möjligt att implementera på en webbsida har blivit mindre än någonsin. För tio år sedan var det inte möjligt att skapa avancerade affärssystem på en webbklient, men i och med att tekniker har utvecklats och nya språk har skapats har även nya möjligheter öppnats framför våra ögon. Frågan är var gränsen går? Vad kan vi egentligen skapa med de webbramverk som finns tillgängliga idag. Det är en av frågorna denna rapport ska svara på.Idag finns det en stor mängd ramverk för att utveckla så kallade Rich Internet Applications, komplexa och dynamiska program som körs direkt från webbläsaren.

Internet har en allt större roll i vårt samhälle och sökmotorerna är ett av de vanligaste sätten att leta sig fram till relevanta webbplatser. Sökmotorernas algoritmer visar sig dock bli allt mer invecklade och effektiva genom att blanda in användaren och hämta information om dennes intressen. Sökmotorerna hämtar resultat som inte bara är relevanta i förhållande till sökfrasen, utan också i förhållande till användaren. Sökmotorn skapar en profil av varje användare och med den preciseras resultatet. I studien använder vi oss av litteratursökningar och intervjuer för att undersöka vilken inverkan profilerna har på resultatet samt vilka åsikter användare, inom målgruppen studenter, har angående resultatet och profilerna.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om resultatet vid statisk retinoskopi varierar om man använder olika fixationsobjekt, och i så fall vilket objekt som ger ett resultat som är närmast till den subjektiva refraktionen.Metod: 30 patienter i åldrarna 17-40 år undersöktes. Patienterna fick först genomgå en subjektiv refraktion varpå deras Styrkor ställdes in i foroptern. Därefter utfördes en objektiv refraktion (retinoskopi) på dessa patienter medan de fokuserade på en av de tre olika fixationsobjekten. (En röd-grön tavla, en bokstav två rader större än bästa visus på patientens sämsta öga samt en LED-lampa) Testet upprepades sedan två gånger medan patienten fokuserade på resterande fixationsobjekt.Resultat: Resultatet från den objektiva refraktionen jämfördes med resultatet från den subjektiva refraktionen, och någon skillnad mellan fixationsobjekt kunde inte påvisas i denna studie. Den röd-gröna tavlan hade en medelavvikelse på -0,05 dioptrier, LED-lampans medelavvikelse var -0,025 dioptrier medan tavlan som visade en bokstav två rader större än bästa visus i sämsta ögat hade en medelavvikelse på ? 0,012 dioptrier.

Patienter med svårläkta sår utgör idag en stor grupp i samhället och de förväntas att öka. De vårdas till stor del av sjuksköterskor i hemsjukvård och det är en resurskrävande vård både i tid och pengar. Den vårdvetenskapliga förankringen för studien kopplas till vårdandets grundmotiv, vårdrelationen och lidandet. Tidigare forskning finns då det gäller patienters upplevelse av att ha sår, kvantitativa studier om svårläkta sår, vårdrelationen i olika kontext samt sjuksköterskors syn på sin kompetens i relation till sårvård. Forskning saknas dock när det gäller ett sjuksköterskeperspektiv på vården av patienter med svårläkta sår.

Mångfald i praktiken - En jämförande studie av två organisationers jämställdhets- och mångfaldsarbeteDatum: 2015-01-09Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Karokh Salehi Sacir KadicTitel: Mångfald i praktiken - En jämförande studie av två organisationers jämställdhets- och mångfaldsarbeteExaminator: Magnus HoppeHandledare: Magnus LinderströmNyckelord: Mångfald, mångfaldsarbete, jämställdhet, mångfaldsplan, ledarskap, kommunikation och diskrimineringFrågeställningar: Hur ser jämställdhets- och mångfaldsarbetet ut hos respektive organisation? Hur kan medvetenheten hos respektive organisation öka kring innebörden av jämställdhet och mångfald? Vad kan dessa organisationer bidra med till varandras mångfaldsplan?Syfte: Studien avser att lyfta fram likheter och skillnader i jämställdhets- och mångfaldsarbetet hos organisationer ur den offentliga respektive privata sektorn. Detta genom att jämföra arbetet mellan två organisationer och se ifall dessa kan ta nytta av varandras metoder.Metod: Informationen i studien är hämtad från vetenskapliga artiklar och kurslitteratur samt internetsidor. Studien bestod även av ett flertal kvalitativa intervjuer med ledare samt Jämställdhets- och mångfaldsansvariga från Swedbank och Mälardalens Högskola.Slutsats: Studiens resultat frambringar olika strategier och mångfaldsplaner från två olika organisationer. Inom dessa har vi lyft fram deras Styrkor och förbättringsområden.

Uppsatsen jämför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vägval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestående av militärteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och målbild rapport 4. Därefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna så att en likvärdig jämförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar Styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.

Uppsatsen är inriktad på den militära delen i upprorsbekämpning och tar sin utgångspunkt i två stycken militärteoretikers teorier inom ämnet. Teoretikerna är John Mackinlay och David Kilcullen, som under 2009 utkom med varsin ny bok inom området, The Insurgent Archipelago samt The Accidental Guerilla. Den metod som arbetet vilar på är kvalitativ textanalys. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning som teorin och doktrinerna stämmer överrens. Därför har först teoretikernas syn på hur en utifrån kommande intervenerande styrka påverkar lokalbefolkningen analyserats.

Uppsatsen syftar till att analysera marinens övningsverksamhet inom ramen för en marin insatsstyrka i enlighet med Försvarsmaktens målbild 2010. Den övergripande frågeställningen är om dagens marina nationella övningar helt eller delvis kan ersättas av internationella övningar. Tre förband som kan tänkas ingå i en marin insatsstyrka, ytstridsförband, minröjningsförband och amfibieförband, analyseras utifrån kraven på förmåga till väpnad strid, i enlighet med förbandens TOEM, dvs Taktisk, Organisatorisk och Ekonomisk Målsättning. Väpnad strid är ett omfattande begrepp och i uppsatsen diskuteras endast stridens tre klassiska grundelement; eld, rörelse och skydd. Uppsatsen består av tre huvuddelar, varav den första delen beskriver förbanden och miljön de skall verka i samt en redogörelse av de krav på förmågor som ställs i TOEM.

Syftet med detta arbete är att studera Styrkor och brister i matematik hos elever med utländsk bakgrund utifrån matematiska kompetenser. Det finns flera rapporter som visar på att denna elevgrupp får sämre resultat på de nationella ämnesproven i matematik årskurs 9 jämfört med genomsnittsresultat i Sverige.För att få en djupare förståelse för elevernas kunskaper har studien en kvalitativ ansats. Nio elever har fått ett antal uppgifter att lösa, följt av en intervju där de har fått tillfälle att förklara och motivera sina lösningar. Uppgifterna var hämtade från det nationella ämnesprov i matematik årskurs 9 och valda utifrån att kunna se på olika matematiska kompetenser som speglas i svenska styrdokument. I intervjuerna fick eleverna också berätta om sin tidigare erfarenhet och kort om sin bakgrund.

Bakgrund: I Sverige har sjuksköterskeprogrammet under åren genomgått ett flertal reformer för att anpassas efter de förändrade behoven av hälso- och sjukvård. År 1993 blev sjuksköterskeutbildningen en treårig utbildning som både leder till en kandidatexamen i omvårdnad och en yrkesexamen. Detta har inneburit svårigheter för lärosätena gällande förmågan att kombinera den akademiska skolningen med den yrkesförberedande utbildningen. Tidigare gjorda studier visar att utbildningen ansetts otillräcklig i vissa avseenden vilket har lett till att sjuksköterskestudenter upplevt sig vara oförberedda inför att gå ut i arbetslivet.Syfte: Syftet är att beskriva om sjuksköterskestudenter i termin sex upplever sig förberedda inför arbetslivet som legitimerad sjuksköterska.Metod: Studien är en empirisk intervjustudie med en deskriptiv kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskestudenter i termin sex utgör studiens material.

Bakgrund: i hälso- och sjukvårdslagen, från 1982, står det tydligt att vården skall bygga på respekt för patienters självbestämmande och integritet. Autonomiprincipen, rätten till självbestämmande, är nära knuten till integritet, eftersom integriteten stärks när självbestämmandet stöttas. Människan kan ses som en del av sina val och att hon har förmåga att ta ansvar för dem. Syfte: syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters och sjuksköterskors erfarenheter av integritet i omvårdnaden. Metod: artiklar söktes i tre olika databaser och utgick ifrån sökorden integritet, värdighet, omvårdnad och kränkning.

Finns det idag en sam- och helhetssyn avseende operativ förmåga mellan den politiska nivån ochFörsvarsmakten i Sverige? En syn där de operativa förmågorna fokuserar på att nå en gemensamönskad effekt istället för enskilda försvarsgrenar, förmågor eller i värsta fall förbands enskildautveckling? Uppsatsens syfte är att undersöka, med stöd av implementeringsteorin, spårbarhetenav Regeringens direktiv avseende operativ förmåga i Försvarsmakten. Utgångspunkten tas i Försvarsmaktensvision och de doktriner som försvarsmaktsledningen utgivit för att styra organisationenunder perioden 2001?2004, samt i intervjuer med militära representanter.Några delar som framkommer i uppsatsen är att direktiven från Regeringen återfinns i samtligatexter hos Försvarsmakten. Dock talas det inte så mycket om huvuduppgifterna under intervjuernautan mer om framtiden och hur fel det är att numera ha väpnad strid, som enda uppgift.