Projektarbete har blivit en alltmer vanlig företeelse inom moderna organisationer. Nästintill alla organisationer arbetar idag med projekt som ett komplement till den dagliga linjeverksamheten. I dagens samhälle sker förändringar allt snabbare och traditionella riktlinjer inom projektledning visar på brister i hanteringen av denna föränderliga omvärld och den osäkerhet som uppstår på grund av förändringarna. I denna uppsats har vi valt att intervjua ett urval erfarna projektledare inom IT/Telecombranschen. Detta för att utreda hur en föränderlig omvärld och osäkerhet påverkar planering, som traditionellt sker genom att bryta ner projektet i olika faser.

The paper is a thesis made by three students in the engineering program at Jönköping School of engineering. The thesis was overseen by the urban planning office and features data from Jönköping County.The purpose of the thesis is to improve future central districts by improvement of work methods. The aim of this thesis is, through an evaluation of process mapping, develop a model for systematical work methods with better experience feedback in the urban planning. The following three questions have been answered:? How is the process mapping of the urban planning in Jönköping County built today and how did it affect the current district Kålgården?? How can the urban planning of Jönköping improve with a more systematical work method with better experience feedback?? How can critics elaborate the developed method to make it enough stable and in general applicable method to enforce on future districts?Literature studies and interviews were made to review the work methods of the office of urban planning as well as how their experience feedback works.

Ökad konkurrens och snabba förändringar i företagens omvärld leder till att företagen snabbt måste kunna anpassa sig till de nya förutsättningarna. Genom att organisera företaget i projektform kan dess flexibilitet kraftigt förbättras. Då projekt är lättare att starta än att bygga upp helt nya avdelningar inom organisationen, samt att dess genomloppstid är relativt kort kan riskerna minimeras (Tonnquist, 2008). Varje projekt är samordnat av ett antal aktörer som t.ex. beställare, projektledare, projektgrupp och en Styrgrupp.

Dagens omgivning är full av osäkerhet, marknadssvängningar, geografiska förändringar i arbetskraft och den högteknologiska utvecklingen vilket utsätter nutidens organisationer för ständiga förändringar (Savery och Luks 2000). Detta innebär att företag på 2000-talet, genom att systematiskt förbättra verksamheten, oavbrutet måste hålla ner kvalitetsbristkostnader, minimera förluster och öka produktiviteten för att kunna bevara sin position på marknaden (Baghel, Bhuiyan och Wilson, 2005).I denna studie var syftet att skapa ett nytt arbetssätt och struktur för ett framgångsrikt förbättringsarbete på Akzo Nobel Surface Chemistry Stenungsund. Studien bestod dels av ett teoriavsnitt med en litteraturstudie utifrån nutida forskning och även en kvalitativ undersökning genom djupgående intervjuer med 19 medarbetare från olika ansvarsnivåer och via en enkätundersökning som gick ut till resterande medarbetare.Akzo Nobel Surface Chemistry är en del av Akzo Nobel koncernen som är en av världens ledande färgtillverkare. Koncernen har över 55 000 anställda i över 80 länder där ungefär 3600 anställda arbetar på ett 20-tal platser runt om i Sverige. Företaget bedriver förbättringsarbete genom daglig uppföljning ute i fabrikerna och på respektive avdelning.

Det här examensarbetet har utförts på LKAB i Kiruna där deras dotterbolag Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB) räknar med att bygga om terminalerna i Kiruna och Svappavaara inom en snar framtid. Syftet med examensarbetet var att ta fram underlag för utformningen av nya kontrollrum för lastning, lossning, vagnsavsyning och ställverk vid terminalverksamheten i Kiruna. Det huvudsakliga målet med examensarbetet var att finna lösningar till en god arbetsmiljö i samtliga kontrollrum. Under projektets gång har arbetet följt modellen för Systematisk problembehandling (Johansson, 2003). Arbetet började med att besöka de olika arbetsområdena som var aktuella för projektet för att få en så god uppfattning som möjligt om uppgiften.

Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar.

Examensarbetet syftar till att redovisa hur fyra olika kommuner i Stockholmsområdet, Huddinge, Nacka, Sollentuna och Vallentuna, arbetar med prioriteringar och initiala tidsplaner för samhällsbyggnadsprojekt. Syftet är även att göra en studie över hur väl initiala uppskattningar i samband med planuppdrag för detaljplanearbetets tidsåtgång stämmer överens med verkligt utfall.Sveriges kommuner ansvarar för fysisk planering och ska se till att kommunen tillfredsställer behovet av bostäder och allmänna funktioner. Rutinerna för hur prioriteringar för samhällsbyggnadsprojekt utförs och redovisas varierar stort mellan kommunerna. Huddinge framställer årligen ett av kommunfullmäktige antaget styrdokument som avser tre år och omfattar både prioriteringar projekten sinsemellan och tidsplaner för respektive projekt. Både aktiva och framtida projekt redovisas i dokumentet.

Bakgrund och problem: Hela 40 procent av EU:s totala budget går till ett område kallat ?Hållbar tillväxt?, vilket främst utgörs av EU:s regionalpolitik. Regionalpolitiken är till för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU och därmed bidra till en mer harmonisk utveckling inom hela EU. Detta görs bland annat genom lokala samverkansprojekt mellan olika kommuner, myndigheter och företag. Inom offentlig sektor ställs dock annorlunda krav på projektägare, projektledare och andra intressenter som på ett eller annat sätt är delaktiga i projektet.

Syftet med studien är att undersöka vad ansvariga politiker och tjänstemän, i en större kommun i Mellansverige, vet om organisationen av arbetet kring barn i behov av särskilt stöd, och att se vad dessa personer har för idéer om samverkan mellan sociala förvaltningen och skola och hur de vill att samverkan ska utföras mellan de verksamheter/nämnder som styr. Den metod som använts för att samla information är genom ett frågeformulär men en tjänsteman intervjuades. Vidare är det en kvalitativ metod för att få djupare kunskaper i undersökningsområdet. Upplägget har fokuserat på samverkan inom den specialpedagogiska organisationen och försökt att täcka in flera aspekter av detta begrepp när frågorna konstruerats. Urvalet är berörda politiker och tjänstemän i ovan nämnda kommun.Sammanlagt 17 personer fick frågeformuläret och 5 stycken svarade på den och en lät sig intervjuas.Kommunen valdes utifrån det utvecklingsarbete jag gjorde 2007 bland personal i samma kommun, och som ligger till grund för denna studie.

Vid brandteknisk dimensionering av bärverk används bland annat Eurokoder för att bestämma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa är framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjänster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga säkerhetsnivåer inom branschen. Reglerna är framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjälp av en Styrgrupp med representanter från medlemsländerna. Vissa val ges dock i Eurokoden angående värden och klasser som är upp till medlemsländerna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, även kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.

Vid brandteknisk dimensionering av bärverk används bland annat Eurokoder för att bestämma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa är framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjänster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga säkerhetsnivåer inom branschen. Reglerna är framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjälp av en Styrgrupp med representanter från medlemsländerna. Vissa val ges dock i Eurokoden angående värden och klasser som är upp till medlemsländerna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, även kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.

Bakgrund och problembeskrivning: Samhället och synen på näringslivsklimat förändras. Samverkan mellan aktörer får ett ökat fokus och socialt kapital är ett begrepp som blivit alltmer populärt. Lokal näringslivsutveckling anses vara en av faktorerna som bidrar till förändring i landets kommuner. Center of Innovation (COI) i Vårgårda kommun är en näringslivsorganisation där några större företag gått samman i ett samarbete för att främja näringslivet. Svenskt Näringsliv, som rankar företagsklimat i Sverige, presenterade under 2008 Vårgårda kommun på en 9:e plats i Sverige och en 1:a plats i Västsverige.