Titel: Ersättningsutskott ? En studie om vilka faktorer som kan förklara förekomsten av ett ersättningsutskott i Styrelser för svenska börsbolag.Bakgrund: År 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning i ett försök att överbrygga förtroendeproblematiken hos näringslivet efter ett antal uppmärksammade bolagsstyrningsskandaler. Syftet med bolagskoden är att den ska vara självreglerande genom följ- och förklaraprincipen. Enligt regel 9.1 i den svenska bolagskoden rekommenderas det att inrätta ett ersättningsutskott i styrelsen som ska hantera ersättningen till ledningen. Kritik har dock väckts gällande självreglering då det framförallt gynnar bolagets anseende snarare än samhället.Syfte: Syftet med den här studien är att förklara vilka faktorer som kan relateras med förekomsten av ett ersättningsutskott i Styrelser för svenska börsbolag.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats för att förklara förekomsten av ersättningsutskott i Styrelser för svenska börsbolag.

Bakgrund: BolagsStyrelser har blivit allt mer uppmärksammade och intressanta i dagens mediebevakning efter flertalet bonus- och svindlerihärvor. Flera gånger har röster påpekat att dessa Styrelser varit för homogena och saknat mångfald som av den anledningen agerat för sitt och inte företagets bästa.Syfte: Syftet med studien är att se hur mångfalden i svenska bolagsStyrelser ser ut, med avseende på kön, nationalitet och ålder samt hur dessa variabler samvarierar med företagsspecifika egenskaper som branschtillhörighet, storlek och ålder.Metod: En kvantitativ studie genomfördes som sedan statistiskt testades mot nio hypoteser grundade i tidigare forskning. Dessa hypoteser prövades sedan i statistikverktyget SPSS för att försöka finna samband mellan de olika variablerna.Slutsats: Undersökningen fann viss positiv samvarians mellan börsvärde och andel utländska medborgare samt börsvärde och kvinnoandel i styrelsen. Det går även att dra tydliga kopplingar till att de äldre företagen i undersökningen uppvisade en högre kvinnlig representation i sina Styrelser än yngre företag..

I ett företag finns fyra bolagsorgan; bolagsstämman, styrelsen, vd:n och revisorn. I aktiebolagslagen (ABL) sammanfattas de olika organens uppgifter och ansvar för att förebygga maktmissbruk. Fokus i denna uppsats är bolagsorganet styrelsen, som tillsätts på bolagsstämman av företagets aktieägare. Styrelsen ansvarar för förvaltningen av företag, däribland tillsätta och avskeda vd:n. Enligt ABL ska alla aktiebolag ha en styrelse men trots det finns skillnader mellan Styrelser, bland annat beroende på företagets storlek.

Problem: Kvinnor har länge varit underrepresenterade i styrelsesammansättningar runt om i världen. Sverige är ett land som främjar likvärdighet och anses därför vara ett av världens mest jämställda länder. Andelen kvinnor i svenska Styrelser har ökat under de senaste årtiondena, men trots detta är de svenska bolagsStyrelserna inte jämställda. Ibland används argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts många studier för att undersöka om bolag med heterogena Styrelser har bättre lönsamhet än bolag med homogena Styrelser.

Problem: Kvinnor har länge varit underrepresenterade i styrelsesammansättningar runt om i världen. Sverige är ett land som främjar likvärdighet och anses därför vara ett av världens mest jämställda länder. Andelen kvinnor i svenska Styrelser har ökat under de senaste årtiondena, men trots detta är de svenska bolagsStyrelserna inte jämställda. Ibland används argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts många studier för att undersöka om bolag med heterogena Styrelser har bättre lönsamhet än bolag med homogena Styrelser.

1996 startade en försöksverksamhet med lokala Styrelser i grundskolan. Det är en försöksperiod under fem års tid. I en lokal styrelse ingår föräldrar, enhetschef, elever och lärare. Det är upp till den enskilda skolan om de ska införa lokal styrelse eller inte. Det vanligast förekommande namnet på en lokal styrelse är förvaltningsråd.

SAMANFATTNINGTitel:Externa ledamöter ? Påverkan på struktur och process i styrelsearbeteNivå:C-uppsatsFörfattare:Lovedeep Singh och Simon NyströmHandledare:Tomas Källqvist och Stig SörlingDatum:2015 ? JuniSyfte:Syftet med denna studie är att belysa hur de externa ledamöterna påverkar strukturen och processen i styrelsearbetet.Metod:Studiens syfte har besvarats genom kvalitativ undersökningsmetod med abduktiv forskningsansats. Studien har hermeneutiskt perspektiv och fenomenet som studerats anses vara socialkonstruktivistisk. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med representanter från åtta olika Styrelser.Resultat & slutsats:Studien visar att uppfattningen om den externa ledamotens påverkan fördelas mellan Styrelser med formellt aktivt styrelsearbete och informellt passivt styrelsearbete. I Styrelser med formellt aktivt styrelsearbete har den externa ledamoten en påverkan på strukturen genom att förändra sammansättningen.

Massmedia har under den senaste tiden uppmärksammat den låga kvinnorepresentationen inom svenskt näringsliv. Den låga kvinnorepresentationen inom Styrelser är ett komplext problem, såväl ett rättvise- som ett resurs- och kompetensproblem, eftersom kvinnors kompetenser endast tas tillvara i begränsad omfattning. Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen huruvida en ökad kvinnorepresentation inom Styrelser bör ske av egen kraft eller genom lagstiftad könskvotering. För att kunna uppnå detta syfte valde vi ett kvalitativt angreppssätt genom att intervjua tre kvinnliga samt tre manliga Styrelserepresentanter. En av slutsatserna vi drog är att de manliga nätverkens utgör ett hinder för kvinnligt styrelsedeltagande, eftersom de manliga nätverken ofta fungerar som en rekryteringsbas för nya styrelseledamöter.

Problemdiskussion: Mångtalet forskare har argumenterat för behovet av kreativitet i dagens problematiska organisationsklimat och med detta som grund har forskningen om kreativitet fått stor uppmärksamhet och utvecklats i nära alla tänkbara riktningar. Trots detta finns det ett område som fortfarande är mycket outforskat, nämligen det om kreativitet och Styrelser. Då samband påvisats mellan Styrelser och, de till kreativitet nära besläktade områdena, innovation samt intraprenörskap uppskattar vi emellertid att styrelsen har en betydelsefull roll också i skapandet av kreativitet.Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för styrelsens roll i skapandet av kreativitet i den enskilda organisationen.Metod: Studien bygger på en flerfallsdesign och är genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi och en abduktiv forskningsansats. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer av semi-strukturerad karaktär.Slutsats: För båda fallföretag tolkar vi att styrelsen spelar en betydelsefull och främjande roll i den kreativitetskapande processen i den enskilda organisationen. Den av styrelsens formulerade roller som är av störst vikt i denna process hör vidare till området för strategi..

Bakgrund och problemdiskussion: Det finns mycket forskning om utomstående styrelseledamöter i familjeföretag och vad de bidrar med i styrelsearbetet. Det är intressant att studera utomstående styrelseledamöters roller i familjeföretagens Styrelser eftersom det är styrelsen som har det yttersta ansvaret i ett företag och därigenom en viktig roll i företaget. Genom att studera de utomstående ledamöternas roller enligt Goffmans sociologiska teori så vill vi skapa förståelse för utomstående ledamöters roller i familjeföretag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa differentierad förståelse för utomstående styrelseledamöters roller i olika familjeföretag.Metod: Uppsatsen har en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Den teoretiska forskningen som använts är tidigare forskning om familjeföretag, Styrelser, utomstående ledamöter och bolagsstyrningsteorier för att skapa förståelse om styrelsearbetet i familjeföretag. Vi har även använt oss av Goffmans sociologiska teorier för att tolka rollen som de utomstående ledamöterna får i familjeföretagens Styrelser.

Kvinnor är underrepresenterade i svenska bolagsStyrelser i förhållande till EUkommissionens rekommendation på 40 %. År 2016 kommer regeringen att föreslå en lag om kvotering om representationen av kvinnor i bolagsStyrelser vid denna tidpunkt inte är minst 40 %. Riksdagen har tidigare avslagit ett lagförslag om kvotering med motiveringen att det är ägarnas ansvar att säkerställa mångfald, kompetens och en jämn könsfördelning i Styrelserna.Det är ägarna som via valberedningar tillsätter styrelseledamöter. Vi undersöker i denna uppsats om det finns något samband mellan andelen kvinnor i valberedningar och andelen kvinnor i bolagsStyrelser. Om det finns ett samband kan det vara ett sätt att uppnå en jämnare könsfördelning i bolagsStyrelser utan en kvoteringslagstiftning.

Vi bedriver en branschspecifik undersökning av svenska Styrelsers sammansättning, i fråga om åldersstruktur och styrelsemedlemmars övriga åtaganden, som syftar till att vinna ytterligare kunskap och insikter kring dessa faktorers möjliga inverkan på företagens framgång. Vi finner i våra resultat tydliga skillnader emellan de tre undersökta branscherna i fråga om styrelsemedlemmars medelålder och grad av övriga styrelseåtaganden och dessa faktorers påverkan på börsvärde respektive Market-to-Book-kvot. I flera fall finner vi emellertid tendenser och signifikanta värden vilka pekar på att det i vissa branscher kan vara fördelaktigt att föryngra Styrelser. Vi finner även samband mellan styrelsemedlemmars grad av övriga åtaganden och främst företags Market-to-Book-kvoter. Här är dock tendensen tydlig att företag i en del branscher kan gynnas av att dess styrelsemedlemmar besitter flertalet övriga styrelseuppdrag, medan det för företag i andra branscher omvänt kan vara så att multipla styrelseuppdrag snarare är missgynnsamt i fråga om företagens framgång..

Bakgrund och problem: Styrelser är föremål för omfattande forskning inom bolagsstyrning. En stor del av forskningen syftar till att öka förståelsen för vad Styrelser gör och varför. Forskare har ofta tagit hjälp av grova mått som styrelsestorlek och aktieinnehav i styrelsen, vilket har resulterat i inkonsekventa resultat. Styrelsekapitalet är ett relativt nytt begrepp som syftar till att förklara styrelsearbete genom ledamöternas humana och sociala kapital. Genom att testa variabler som är hänförbara till en persons kunskaper och sociala kontakter vill vi bidra till att öka förståelsen för Styrelsers agerande.Syfte: Att förklara Styrelsers agerande i svenska företag med hjälp av styrelsekapitalet.Metod: Studien är deduktiv.

Kvinnor är underrepresenterade i svenska bolagsStyrelser i förhållande till EUkommissionens rekommendation på 40 %. År 2016 kommer regeringen att föreslå en lag om kvotering om representationen av kvinnor i bolagsStyrelser vid denna tidpunkt inte är minst 40 %. Riksdagen har tidigare avslagit ett lagförslag om kvotering med motiveringen att det är ägarnas ansvar att säkerställa mångfald, kompetens och en jämn könsfördelning i Styrelserna.Det är ägarna som via valberedningar tillsätter styrelseledamöter. Vi undersöker i denna uppsats om det finns något samband mellan andelen kvinnor i valberedningar och andelen kvinnor i bolagsStyrelser. Om det finns ett samband kan det vara ett sätt att uppnå en jämnare könsfördelning i bolagsStyrelser utan en kvoteringslagstiftning.

Bakgrund: Da? familjefo?retag tenderar att inkludera familjemedlemmar i styrelsen a?r det intressant att underso?ka hur externa ledamo?ter pa?verkar familjefo?retags styrelsearbete na?r funktioner och familjefo?retags karakta?rsdrag betraktas. Karakta?rsdragen pa?verkar hur styrelsens arbetssa?tt ser ut. Karakta?rsdragen har da?rfo?r underso?kts da? familjefo?retags karakta?rsdrag a?r av betydelse samtidigt som studier pa? Styrelser inte innefattats av dessa karakta?rsdrag tidigare.