Definitionen av ett projekt Ă€r att det mĂ„ste gĂ„ att mĂ€ta om ett projekt nĂ„tt sitt mĂ„l eller inte. Ett projekt skall ocksĂ„ ha en klar och tydligt faststĂ€lld slutpunkt, dĂ€r projektgruppen upplöses och projektet avslutas.De metoder som valts att anvĂ€ndas för datainsamling Ă€r intervjuer med projektledarna och kunderna. Även litteraturstudier har anvĂ€nts för att kartlĂ€gga redan existerande kunskap inom omrĂ„det samt för att bygga upp en teoretisk referensram.I denna studie beskrivs arbetsgĂ„ngen hos tvĂ„ projekt. Vid jĂ€mförande och analys av arbetsgĂ„ngen vid de bĂ„da projekten visade det sig att det fanns bĂ„de likheter och skillnader. I resultatet redovisas de bĂ„da projektens arbetsgĂ„ng, samt vad projektledarna och kunderna har för Ă„sikter om respektive projekts genomförande och slutresultat.

En komparativ studie som behandlar framvÀxandet av den ursprungliga 24-typiga futharken samt övergÄngen till den yngre, 16-typiga, futharken och jÀmför utvecklingen av dessa bÄda med det samtida keltiska skriftsprÄket ogham. Den centrala frÄgan Àr vilket annat skriftsprÄk som kan ha stÄtt som modell för skapandet av den 24-typiga futharken och oghamskriften. Uppsatsen innehÄller bland annat runforskningens tidiga historia, teorier om runornas och oghams ursprung och utveckling, skriftsprÄkens anvÀndningsomrÄde och utdöende samt till en viss del de mytologiska aspekterna bakom de bÄda skriftsprÄken. Genom att stÀlla flera forskares teorier mot varandra, utreder denna uppsats huruvida de fornnordiska runorna och kelternas ogham har pÄverkats av varandra, eller om de har utvecklats helt oberoende av varandra. .

Syftet med denna studie var att med en enkÀt undersöka belÄtenhet med chefen ocharbetsrelaterad tillfredsstÀllelse i förhÄllande till kvinnlig/manlig chef samt medarbetarnas könoch verksamhetstyp. Totalt deltog 147 respondenter vilket gav en svarsfrekvens pÄ 74 %.Resultaten visade signifikanta skillnader i hur manligt och kvinnligt ledarskap uppfattades, imeningen att de kvinnliga cheferna hade genomgÄende mer nöjda medarbetare. Resultatet visadeÀven att av de tre verksamhetstyperna (förskola, grundskola och gymnasium) som ingick istudien var förskolan den verksamhet som var mest belÄten med chefen, oberoende av kön. Denverksamhet som hade lÀgst arbetstillfredsstÀllelse i alla kategorier var grundskolan. Den endasignifikanta skillnaden som visades nÀr det gÀller kvinnliga och manliga medarbetare, var idelmÄttet förmÄner.

Gasomrörning i skÀnk Àr en vanligt förekommande omrörningsmetod som tillÀmpas inom industrin vid fÀrdigstÀllning av det smÀlta stÄlets sammansÀttning. Vanligen tillförs gasen skÀnken via en eller nÄgra s.k. spolstenar, vilka förekommer i flera modeller och utföranden. Om och hur olika spolstensmodeller skiljer sig Ät, vad gÀller deras inverkan pÄ gasomrörningens egenskaper, Àr dock inte utrett av nÄgon oberoende studie. I detta examensarbete har ett mindre urval av de spolstensmodeller som finns pÄ marknaden undersökts med vattenmodellering, dÀr bubbelplymer och recirkulationsflöden pÄ olika sÀtt studerats.

Denna studie har för avsikt att fokusera pÄ den Àldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i VÀrmland. Studiens syfte och frÄgestÀllningar Àmnar undersöka om den Àldre litteraturen som kulturarv anvÀnds som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den isÄ fall Àr uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprÀtthÄlla verksamheten. Studien kommer ocksÄ att undersöka vilken betydelse litteraturen har för VÀrmlands symbolvÀrde och identitet, dÄ litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsÀttningsvis om litteraturen som symbol och identitet av VÀrmland anvÀnds i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera pÄ den vÀrmlÀndskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Stockholms stadsteater (Stockholm?s city theatre) is a public theatre in Stockholm, Sweden. During the last ten years, the theatre has increased its audience by 40 percent, has been called a ?success story? by culture politicians in Stockholm as well as others in the cultural field, and is today the largest theatre in the Nordic countries. At the same time, there is a recurring debate, primarily in the national morning papers? culture sections, concerning Stockholms stadsteater.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Denna studie observerade 30 inspelade polisintervjuer och undersökte om informationsmÀngden och informationstypen som brottsoffer och misstÀnkta lÀmnade under en polisintervju pÄverkades av intervjustilen. Underliggande variabler som konstituerar humanitet respektive dominans, respekt respektive Ängest undersöktes. Oberoende t-test visade att brottsoffer i jÀmförelse med misstÀnkta dels lÀmnade signifikant mer total mÀngd information, dels signifikant mer mÀngd information av typerna nÀr, hur, tid och varför. En tvÄvÀgs Anova visade en signifikant huvudeffekt för mÀngden genererad information vid en undersökning av tvÄ av de underliggande variabler som konstituerar respekt: Den hörde berÀttar spontant & flödigt om hÀndelsen, tillmötesgÄende & samarbetsvillig; Den hörde uttrycker sorg med eventuell grÄt men berÀttar/svarar flödigt pÄ frÄgor. En hög förekomst av respektive variabel genererade mer information jÀmfört med en lÄg förekomst..

Bakgrund: 1.4 miljarder mÀnniskor i vÀrlden har övervikt eller fetma vilket leder till följdsjukdomar som diabetes, hypertoni och kardiovaskulÀra sjukdomar. ViktnedgÄng har positiv inverkan pÄ hÀlsan men trots det har mÄnga personer med övervikt och fetma svÄrt att gÄ ned i vikt.Syfte: Att beskriva faktorer som motiverar till viktnedgÄng hos vuxna personer med övervikt och fetma.Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet sammanstÀlldes i tre huvudkategorier hÀlsa, skönhet och stöd.Slutsats: De motiverande faktorer som författarna fann kan vara till god hjÀlp för sjuksköterskor dÄ de vill motivera personer med övervikt eller fetma att gÄ ned i vikt. Liknande resultat visades i studierna oberoende av vilket land de utfördes i..

Den hÀr studien av en grupp ungdomar med utlÀndsk bakgrund försöker skapa förstÄelse för, och beskriva, deras identiteter, och tankar om vardagen i Sverige. HuvudfrÄgorna Àr: Hur definierar de kultur och identitet? Vad har de för tankar om identitet? Hur klarar de av situationen i den nya kulturella miljön? Studie bygger pÄ öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform med sju unga manliga och kvinnliga invandrare, tvÄ mÀn och fem kvinnor. Deras berÀttelser vÀxlade mellan de för dem vÀlkÀnda vanorna och de nya som de möter hÀr. Denna lÀrandeprocess upplevdes svÄr att hantera och acceptera, men de har inte nÄgra andra val dÄ de vill kÀnna sig inkluderade i den nya kontexten.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie och inkluderade bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd, detta behov mÄste identifieras individuellt efter varje kvinna med bröstcancer. Dessa kvinnor uppskattade information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv. Yngre kvinnor hade större behov av information om sexualitet Àn Àldre.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Jag Àmnade att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare praktiskt bemöter frÀmlingsfientlighet. Vilka metoder anvÀnds? VarifrÄn kommer dessa metoder? Hur upplever lÀrare att dessa metoder fungerar? För att ta reda pÄ detta har jag genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Jag genomförde fem oberoende intervjuer med fem olika lÀrare frÄn olika skolor. Det jag fick ut av dessa fem intervjuer har jag sedan jÀmfört, analyserat och kopplat till tidigare forskning samt litteratur som önskar att vÀgleda lÀrare i arbetet mot frÀmlingsfientlighet.

I feministiska studier Àr man inte sen med att pÄpeka att olika typer av kvinnligheter bÀddar olika mycket för framgÄng i samhÀllet. Trots att manligheten rimligen bör vara lika komplicerad talas det sÀllan om mannen pÄ samma sÀtt vilket har lett till att mÄnga mÀn kÀnt sig knutna till en mansroll de finner svÄr att leva upp till. Vilken Àr denna efterstrÀvansvÀrda mansroll och vem Àr egentligen kapabel att uppnÄ den? Det Àr dessa funderingar som gjort mig nyfiken pÄ maskulinitetsforskning och som ligger till grund för uppsatsens syfte. Jag har i uppsatsen utgÄtt frÄn att manlighet Àr en myt för att sedan studera hur denna myt kan tÀnkas ha konstruerats och omkonstruerats genom Ären.