Burman Anders. Sanningen utgår från Europa? ? En analys av två läroböcker i historia med utgångspunkt i eurocentrismen (Engelsk titel) Individ och Samhälle, Historievetenskap och lärande, Lärarexamen 270 hp, Malmö Lärarutbildning, Malmö Högskola 2008 Syftet med denna undersökning är att undersöka eventuell eurocentrism i det språk som används i gymnasieläroböcker i historia samt att koppla detta till relevanta Styrdokument för historieundervisning i gymnasieskolan. Rent konkret syftar studien till att synliggöra mönster i lärobokstextens ordval och skrivning som kan kopplas till eurocentrismen. Denna undersökning utgår från kritisk lingvistisk textanalys av två olika läroböcker i historia A för gymnasiet. Resultatet för varje bok redovisas separat.

Skolan styrs av olika Styrdokument, dessa dokument finns på nationell- kommunal- ochskolnivå. Det är kommunen som ansvarar att upprätthålla målen som står skrivna i de olikaStyrdokumenten. Syfte med arbetet är att studera texterna som styr skolan, specifiktförändringen av begreppet elev. Studien fokuserar på eleven i tre Styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som används är textanalys med tvåinriktningar, innehållsanalys och diskursanalys.

Det finns tydliga bevis på att jorden idag är dominerad av människor(Vitousek et al. 1997). Den biologiskamångfalden i tätortsnära naturområden är beroende av att befintliga habitat fortsätter att existera samt attpopulationskorridorer mellan olika habitatområden bevaras eller återställs. I denna studie undersöks kopplingenmellan biologisk mångfald i tätortsnära naturreservat och dokumentation avsedd att styra förvaltningen av dessaområden. Skillnader i biologisk mångfald, samt skillnader i utformningen av Styrdokument mellan naturreservatenNorrköpings ekbackar och Tinnerös eklandskapundersöktes.

Skolans Styrdokument har varit på tapeten sedan den"nya"läroplanen Lpo-94 kom. Länge har diskussioner om det nya målrelaterade betygssystemet pågått på skolorna mellan lärare och skolledare och även på kommunal nivå. Denna läroplan innehåller många nya uppgifter för skolan i sig och även för läraren och eleverna. Frågan om vad som skall göras, och hur, har ofta dykt upp hos många lärare och det är det som jag har riktat in mig på. Hur ska man och hur har man tolkat läroplanen.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida skolor, utifrån rektorers perspektiv som dess pedagogiska ledare, arbetar med integration. Vi fokuserar på hur skolorna enligt rektorer förhåller sig till Styrdokument och elevpopulationen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sju högstadierektorer på sju olika skolor i en utvald kommun. Vårt teoretiska utgångsläge inbegriper ett sociologiskt förhållningssätt till våra empiriska data. Huvudresultatet i uppsatsen är att eleverna i den undersökta kommunen inte får likvärdig utbildning eftersom det på skolorna saknas handlingsplaner och mål för hur integrationsarbetet skall fortlöpa, vilket försvårar elevernas möjligheter att möta samhället..

Abstract Fenomenet läxa ? osynligt i teorin, motsägelsefullt i praktiken är en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats som genomförts av Jonna Palmgren och Sofie Magnusson. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika synsätt dagens lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola har gällande läxor. Studien är även tänkt att väcka tankar kring läxan, dess syfte och användning samt synliggöra läxan som en del av undervisningen i dagens lärarutbildning. Studien belyser bland annat att läxan förekommer i dagens skolundervisning, trots att den inte finns inskriven i Styrdokumenten sedan 15 år tillbaka, och diskuterar vad det kan bero på.

I Den onde, den gode och den fule. Jakten på den goda läroboken i Religionskunskap A ämnar vi att undersöka hur religionerna hinduism och buddhism presenteras i tre läromedelsböcker i Religionskunskap A för gymnasiet, samt hur väl Skolverkets Styrdokument och en skola för alla förankras i dessa framställningar. Vi har använt oss av en komparativ analysmetod där vi har jämfört och ställt de tre läromedelsböckerna i relation till varandra för att kunna belysa deras likheter och skillnader. De teorier vi har använt oss av är: analytisk/positivistisk och hermeneutisk/dialektisk kunskapssyn, induktion, deduktion och abduktion samt ett etnocentriskt och genusrelaterat perspektiv. Teorierna bidrar till ett djup och en bredd i vår analys och belyser den mångfald som de tre läromedelsböckerna visar.

Uppsatsen handlar om huruvida dagens Styrdokument för grundskolan medger en disciplinmodell som grundar sig på fotbollens spelregler. Uppsatsen bygger på textanalys, då den undersöker vad läroplan, skollag och övriga Styrdokument säger om upprätthållandet av regler och dess konsekvenser i skolan. För att kunna jämföra upprätthållandet av regler i en skolkontext och en fotbollskontext valde jag ut fyra områden som återfinns i de båda kontexterna: demokrati, makt, trygghet och nolltolerans. Resultatet av undersökningen visar att det finns utrymme i de rådande dokumenten för att tillämpa Frisk-modellen, som jag kallar min disciplinmodell..

Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla?Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft.

Syftet med arbetet är att försöka identifiera normer och värderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning på de lägre skolåren ur ett homo- bi- och transperspektiv. Med hjälp av djupintervjuer och textanalys försöka få fram ett resultat som redovisar detta. Samtidigt ger även arbetet en översikt av tidigare forskning gällande attityder gentemot homosexuella och hur antagandet att alla är heterosexuella kan påverka HBT-personer. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att den undersökta skolan inte har ett HBT-perspektiv i så stor utsträckning i sin undervisning och att det delvis har sin förklaring i skolans Styrdokument, förväntningarna på pojkar och flickor samt den rådande heteronormativiteten..

Syftet med uppsatsen är att genom att studera tre olika läsläror från tre olika tidsperioder undersöka hur och om läslärorna har förändrats över tiden. Syftet är också att studera hur de speglar de Styrdokument som gällde då de skrevs och vad de har för likheter och skillnader i sin uppbyggnad. Undersökningen har gjorts utifrån följande frågeställningar:Hur är läslärorna uppbyggda och vilken läsinlärningsmetod återspeglas i läslärorna?Vad har förändrats över tid och vilka likheter går att finna i de olika läslärorna?Hur ser förhållandet till läslärornas samtida Styrdokument ut?Frågeställningarna besvaras utifrån tre olika utgångspunkter nämligen den historiska bakgrunden för läromedel, de för de olika tidsperioderna relevanta Styrdokumenten samt olika läsutvecklingsteorier.I en läslärostudie beskrivs och analyseras de tre läslärorna, Hem och hembygd Sörgården (1912), Nu läser vi A (1977) och Bodils Första Läsebok (2003), utifrån uppbyggnad och den läsinlärningsmetod som används. I en sammanfattande analys analyseras läslärorna utifrån utgångspunkterna och de grundläggande frågeställningarna. Resultaten visar att läslärorna är baserade på olika läsinlärningsmetoder men har liknande upplägg när det gäller utformningen genom att de alla tre till viss del speglar sin samtid.  Det innebär skillnader eftersom de är skrivna under olika tidsperioder. En annan förändring men också likhet läslärorna emellan är att det i alla tre går att finna kopplingar till deras samtida Styrdokument.

Kritik, ett känsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel.Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen från branschen gav mig inspiration att försöka ta reda på substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad.Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att närma mig kärnan på ett tvärvetenskapligt sätt, vilket i sin tur ger ett trovärdigare resultat. Jag har valt att ställa tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma så nära som möjligt.Mitt huvudsyfte var att ta reda på; hur åkeribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens Styrdokument? Delsyftet var att se på; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system?Delar av resultatet visar att skolans Styrdokument feltolkas gravt av branschföreträdare, verksam personal i skolan och åkeriägare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i längden försämrar individens självförtroende. Vidare har branschen höga förväntningar på nyckelfärdiga förare, trots att de kommer från en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare..

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet från miljö undervisning till hållbar utveckling har skett, och hur väl känt begreppet hållbar utveckling är hos lärarna. Syftet med undersökningen är också att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i våra Styrdokument rörande hållbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som används. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lärare och två med rektorer från skolor på mindre tätorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lärare vi intervjuat inte har någon djupare kunskap om begreppet hållbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har främst ett miljöperspektiv. De metoder som används i den undervisning som sker har främst en tematisk profil..

I samband med att förskolan blev en del av skollagen gjordes en revidering av Lpfö98. Förändringar och förtydliganden i Lpfö98/10 är grunden till vår studie. Vårt syfte var att synliggöra pedagogers resonemang kring Lpfö98/10 samt huruvida yrkesrollen har en del i förståelsen av läroplanen. Studien grundar sig på forskning kring Styrdokument och intervjuer gjorda på pedagoger i förskolan. I resultatet framkom det bland annat att läroplanen har blivit tydligare men att ansvarsbegreppet kan tolkas på olika sätt.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av användande av ekologiskt hållbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrån förekomst av Styrdokument inom området samt kommunstorlek i antal invånare. Med ekologiskt hållbara IT-lösningar åsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller där IT används som miljöåtgärd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfärdad enkät riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestått av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men även i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar på en organisatorisk nivå. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utsträckning olika ekologiskt hållbara IT-lösningar används i respektive kommun.