Vi har i detta examensarbete tagit avstamp i våra egna hantverksmässiga snickerierfarenheter för attutöka vår kunskap om träbearbetning i större skala. Med oss har vi haft tankar på egna framtida verksamheter och hur vi där skulle kunna kombinera småskalighet med storskalighet. Genom att lära känna delar av den svenska träindustrins tillverkning av möbelkomponenter har vi velat utvidga våra kontaktnät såväl som öka vår kunskap om deras utrustning och arbetssätt.Vi har valt att utgå från en produkt, vilken vi formgav för uppgiften, för att på så vis begränsa vårt område. Vår idé har varit att jämföra tillverkningen av delar till denna produkt mellan ett litet snickerioch småskalig industri. Vi har delat in tillverkningen i olika tekniker och inom var och en av dessa sökt upp specialiserade företag, att samla i en lista samt att besöka under arbetet.Vi anser att vår undersökning visar att det finns goda möjligheter för det lilla snickeriet att nå framgång både genom att lära av och samarbeta med den småskaliga träindustrin.

Syftet med vår undersökning har handlat om att försöka få klarhet i vad som hindrar eller möjliggör skolutveckling. Vi har i examensarbetet Möjligheter och hinder för förverkligandet av en självförnyande och demokratisk skola ? Sett utifrån olika perspektiv och ramfaktorteorin (Possibilities and obstacles for fullfullment of a modern and democratic school ? Analysed from different perspectives and the framefactor theory) ställt ett antal frågeställningar som vi besvarat genom ett deduktivt, kvalitativt arbetssätt. Detta innebär att vi utgått från teori och hypoteser som vi sedan prövat med verkligheten genom intervjuer. Synen på skolutveckling har skiftat, men en gemensam nämnare vi iakttagit är att nästan samtliga informanter associerar begreppet mot något framåtsyftande och gemensamt för skolan att sträva mot som en måluppfyllande helhet.

Vår studies syfte är att beskriva och analysera hur danslärare respektive danspedagoger ser på sin dansundervisning samt dans som eget ämne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur dansen utformas i grundskolans tidigare årskurser och jämföra det med hur dansen utformas i gymnasieskolan. Vi vill också undersöka om tankar om dans skiljer sig från lärare och pedagoger verksamma inom grundskolan jämfört med lärare och pedagoger verksamma inom gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag använder dansen i den svenska grundskolan, vad begreppet dans i skola står för och de fem aspekterna som det bygger på. Vi presenterar även dans som eget ämne i gymnasieskolan.

I den kommunala äldreomsorgen arbetar mellanchefer inom en traditionellt hierarkiskt uppbyggd organisation. Organisationen är politiskt styrd vilket ger dessa chefer andra förutsättningar än de som arbetar i privata företag. Dessa mellanchefer arbetar under ett politiskt styre som vart fjärde år kan komma att göra en helvändning i de direktiv som skickas nedåt och man kan dessutom ha flera chefsnivåer över sig som har makt att instruera hur mellanchefer på nedre nivå skall utföra sitt arbete. Att välja att arbeta som chef borde rimligtvis betyda att man vill ha möjlighet  till makt att kunna påverka antingen andra människor eller organisationens resultat men frågan är hur möjligheten till makt upplevs i ett chefsskap på nedre nivå i den kommunala äldreomsorgen då så många nivåer av maktpositioner finns i chefsstrukturen över en. Syftet med studien är därför att utifrån mellanchefer på nedersta chefsnivåns beskrivningar formulera en förståelse över hur dessa uppfattar sin maktposition och sin möjlighet till inflytande i organisationen.För att kunna besvara syftet har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer med ett urval enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen genomförts.

SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förändrats över tiden i förhållande till lagstiftning gällande anmälningsplikten och revisionsplikten?Nivå:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmÅr:2014Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhället gällande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell påverkan på utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen även belysa hur utökade krav på anmälningsplikt och revisionsplikt har påverkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som är centralt i denna uppsats är tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgångspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det är tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell påverkan, rollen är mycket styrd av lagar och regler. Det har förts både för- och motargument i relation till lagförändringar gällande revisorns anmälningsplikt och revisionsplikten. I förlängningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell påverkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primär data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits någon information om hur bland annat revisorer och företagsägare ser på dessa frågor idag.

I en politisk styrd verksamhet jobbar HR-chefer i en föränderlig miljö där förutsättningarna kan komma att ändras utifrån den politiska agendan. Den moderna kommunen styrs genom visioner och mål som sätts av kommunfullmäktige för att sedan implementeras i hela organisationen. För att nå måluppfyllnad arbetar HR-funktionen fram aktiviteter och indikatorer inom det egna verksamhetsområdet. En svårighet i att nå måluppfyllnad kan vara att målen inom HR ofta är av mjukare karaktär och därmed svåra att mäta. Sett ur ett HR-perspektiv är tidigare forskning begränsad när det handlar om kommunala tjänstemäns relationer till förtroendevalda.

Denna uppsats i sociologi handlar om psykosocial arbetsmiljö och främst då om ämnet arbetsglädje och hur medarbetare som arbetar i en kundtjänst upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie är därför att beskriva den psykosociala arbetsmiljön vid en kundtjänstmiljö vid ett av Sveriges största telekommunikationsföretag, men också försöka beskriva vad i denna kontext som främjar eller hindrar en god arbetstrivsel. Metoden för studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer med sju informanter. Dessa har valts genom kvoturval som skapade en lista för att lottas och sedan slutligen frågas vid muntlig kontakt. Det teoretiska ramverket bygger på Bertil Gardells studier om arbetstillfredsställelse, Karasek och Theorells Krav-kontroll-stöd modell som handlar om hur olika egenskaper i arbetet ger olika förutsättningar för individens hälsa.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten och belysa hur det, utifrån ett individperspektiv, påverkade en grupp anställda inom HR- avdelningarna vid Karlskrona garnison. Syftet baserades på två forskningsfrågor. Hur upplever arbetstagaren förändringsarbetet som genomförs av Försvarsmakten våren år 2009? I vilken utsträckning upplever arbetstagaren delaktighet i förändringsprocessen? För studien användes en kvalitativ metod för att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten. Urvalet var selektivt och urvalsgruppen bestod av nio personer från Karlskrona garnison.

1 juli, 2009 skedde en statlig omreglering av apoteksmarknaden vilket betydde att privata aktörer fick tillgång till marknaden. Apoteksmarknaden hade innan dess varit helt styrd av ett statligt monopol. Syftet med den här studien är att studera på vilket sätt styrformer på apoteket har förändrats efter omregleringen, både inom de statligt och privat ägda apoteken. Vidare vill vi undersöka hur detta har påverkat de olika yrkesgruppernas roller och deras arbetsinnehåll jämfört med monopoltiden. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med abduktiv forskningsansats.

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, främst sådana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

Vårt examensarbete handlar om styrning av leken samt pedagogers förhållningssätt till, och tankar kring den fria leken. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Charlotte Tullgrens avhandling om makt och styrning, Den välreglerade friheten. I den empiriska delen används intervjuer med pedagoger samt observationer av barn under deras fria lek. Syftet med vår studie har varit att undersöka vilken styrning som syns i den fria leken på två förskolor och i en förskoleklass, samt vilken syn pedagogerna har på den fria leken utifrån begreppet styrning. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är: · Vilken syn har pedagogerna på den fria leken? · Vilken styrning syns i den fria leken? Resultatet av vår undersökning visar att det förekommer mycket styrning av barnens fria lek. Leken styrs av många olika faktorer och frågan är om det överhuvudtaget finns någon helt fri lek? Pedagogerna har olika uppfattning om det.

Lean production härstammar från företaget Toyota och Taiichi Ohno?s begrepp ToyotaProduction System. Metoden är idag ett dominerande styrmedel bland organisationer. Därmedhar konceptet implementerats i allt fler västerländska resultatstyrda organisationer, varsparametrar för kontroll skiljer sig mot de lean production utgår från. Dess innebörd sträckersig över stora delar av en organisation, vilket bidrar till begreppets komplexitet.

Ett nyhetsankare är en person som dagligen rapporterar nyheter till oss genom tv-rutan och för att tv-tittarna ska ta in det som sägs krävs det att nyhetsankaret kommunicerar till dem på ett tydligt sätt. Kommunikation styrs inte bara av det man säger i ord, utan också genom icke verbala faktorer som till exempel tics, ansiktsuttryck och utseende. Kläder är ett icke verbalt kommunikationsmedel som man medvetet kan styra genom att välja vad man har på sig. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om SVT1Rapport och Tv4Nyheterna följer några specifika riktlinjer för att anpassa klädseln till ett nyhetsformat. Vi vill undersöka vilka faktorer i kläderna som påverkar kommunikationen mellan nyhetsankaret och tv-tittaren samt jämföra om klädseln skiljer sig åt beroende på vilken kanal man tillhör.

SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förändrats över tiden i förhållande till lagstiftning gällande anmälningsplikten och revisionsplikten?Nivå:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmÅr:2014Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhället gällande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell påverkan på utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen även belysa hur utökade krav på anmälningsplikt och revisionsplikt har påverkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som är centralt i denna uppsats är tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgångspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det är tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell påverkan, rollen är mycket styrd av lagar och regler. Det har förts både för- och motargument i relation till lagförändringar gällande revisorns anmälningsplikt och revisionsplikten. I förlängningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell påverkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primär data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits någon information om hur bland annat revisorer och företagsägare ser på dessa frågor idag.

Det här arbetet handlar om ett projekt som genomfördes med en några femåringar i en förskolegrupp i stadsdelen Rosengård i Malmö. Det främsta syftet med projektet var att undersöka hur utomhusvistelse, bildskapande och andraspråksutveckling kan sammanföras i ett och samma projekt. Jag ville också undersöka hur man kan genomföra utomhuspedagogik i stadsmiljö. För att ta reda på detta genomfördes projektet på så sätt att jag gick ut med en liten grupp och utförde olika moment utomhus ena dagen och nästa dag skapade vi bilder kring det vi hade gjort och upplevt. Planeringen lades även upp på ett sådant sätt att det skulle vara språkutvecklande.