Bakgrund: Varje år insjuknar flera hundra patienter i njursvikt i Sverige och i början av 2011 var det cirka 3000 patienten i hemodialys. Tidigare forskning visar att dialysen påverkar patienten på många olika sätt bland annat genom kroppsliga besvär så som trötthet och nutritionsbesvär som leder till begränsningar, det har framkommit att det är viktigt att patienten får känna sig delaktig och har en kunskap om sin sjukdom. Syfte: Studiens syfte har varit att beskriva livsförändringar för njursviktspatienter som genomgår hemodialys. Metod: Examensarbetet är ett kvalitativ deskriptivt arbete, baserad på 9 intervjuer med njursviktspatienter som behandlas med hemodialys och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att livet i hemodialys upplevs som fångenskap att livet är begränsat både i form av tid men även den egna kroppens begränsningar.

På en utställning på Fotografiska museet i Stockholm 2012 visades två av konstfotografen Maria Fribergs fotosviter tillsammans, Almost There (2000) och The Painting Series (2011). Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida bilderna påverkas av varandra. Förändras tolkningen och budskapet i bilderna då de visas gentemot varandra? Bildanalyser och en jämförande studie mellan serierna utfördes för att komma fram till hur de influerade varandra. Almost There framhäver starkt frågor kring maskulinitet, könsroller och manlig sårbarhet.

Bakgrund: Varje år insjuknar flera hundra patienter i njursvikt i Sverige och i början av 2011 var det cirka 3000 patienten i hemodialys. Tidigare forskning visar att dialysen påverkar patienten på många olika sätt bland annat genom kroppsliga besvär så som trötthet och nutritionsbesvär som leder till begränsningar, det har framkommit att det är viktigt att patienten får känna sig delaktig och har en kunskap om sin sjukdom. Syfte: Studiens syfte har varit att beskriva livsförändringar för njursviktspatienter som genomgår hemodialys. Metod: Examensarbetet är ett kvalitativ deskriptivt arbete, baserad på 9 intervjuer med njursviktspatienter som behandlas med hemodialys och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att livet i hemodialys upplevs som fångenskap att livet är begränsat både i form av tid men även den egna kroppens begränsningar.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka och skapa en större förståelse för hur tvärvetenskaplig forskning tillämpas på Ekonomihögskolan i Lund för att skapa innovation. Vårt mål är att tillämpa befintlig teori på insamlad empiri för att tillsammans med vår uppfattning få insikt i hur en kunskapsintensiv organisation i universitetsmiljö följer de teoretiska referenser som finns till en sådan organisation. Genom en deskriptiv ansats undersöker vi empirin genom ett induktivt förfaringssätt. Vi använder en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med personer i ledningspositioner på Ekonomihögskolan i Lund. I fallstudien används teorier kopplade till kunskapsintensiva företag och styrning av dessa.

Det här rapporten är en del av mitt examensarbete för högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid Växjö Universitet, MSI. Arbetet är en del av ett större projekt kallat Kranstyrningsprojektet som bedrivs av Växjö Universitet, Rottne Industri med flera, vars syfte är att underlätta för förare att kontrollera den kran som finns på Rottnes skotare. För projektet har det använts en laborationskran och nu har önskemålet varit att det till kranen ska installeras ett nytt styrsystem från dSPACE. Dessutom vill man att nya givare ska sättas på kranen och kopplas till dSPACE. Man vill även ha en manual för att nya studenter ska kunna använda systemet.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att Styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse..

Sedan 1950-talet har trenden för företag gått mot mer decentraliserade organisationer för att klara den ökade konkurrensen på marknaden. Decentralisering av ansvar medför emellertid att informationsasymmetri uppstår och företagsledningen tappar således kontroll över ansvarsenheterna. För att säkerställa att de olika ansvarsenheterna skall handla i enlighet med företagsledningens intressen krävs ett väl utformat ekonomiskt styrsystem. Ett ekonomiskt styrsystem kan i princip utformas på många olika sätt, varav internprissättning är en metod för att lösa styrproblematiken. I teorin skapar internprissättning ett antal fördelar såsom styreffekter, motivation och bättre resultatbedömning.

Det är vanligt att läroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebär att tolkning av läro- och kursplaner görs utifrån läroboken. Vi tycker därför det är intressant att undersöka hur väl en lärobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i läroboken utifrån sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid Umeå universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna används framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, därför tycker vi det är intressant att jämföra läroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi även uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrån de sex kompetenserna.

Vår studie undersökte kreativitetens påverkan på hälsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har någon betydelse för en mer hälsosam arbetsmiljö? Vår studie behandlar ämnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lärande, ledarens roll och hälsan. Med dessa ämnen ville vi få svar på frågorna; På vilket sätt beskrivs en verksamhets kreativitet, lärande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hälsa och personliga yrkesutveckling? För att få svar på dessa frågor använde vi oss utav kvalitativa intervjuer.

Den grundlagsstadgade näringsfriheten är av stor betydelse för Sveriges välstånd. Den får därför endast inskränkas av i huvudsak lagstiftning som skyddar angelägna allmänna intressen. Antitrustregleringen, som är en stor del av konkurrensrätten, utgör en sådan lagstiftning som motiveras bland annat med hänsyn till att den fyller en funktion i enlighet med allmänintresset, nämligen att bevara och främja konkurrensen. Regleringen får dock inte alltid konkurrensfrämjande resultat, då följderna av regleringen kan bli att företag på grund av alltför omfattande påföljder efter en överträdelse inte själva kan Styra sin verksamhet i enlighet med näringsfriheten. Särskilt omfattande torde konsekvenserna vara för de mindre ekonomiskt bemedlade företagen.Analysen av konsekvenserna i nedanstående framställning är teoretisk, vilket innebär att det är omöjligt att göra en intresseavvägning då omfattningen av de praktikska konsekvenserna inte är utredd.

Examensarbete, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, ekonomistyrning (avancerad nivå), 4FE90E, 4FE91E:2, VT 2013Författare: Emely Forsberg och Morgan OlofssonHandledare: Elin FunckTitel: Arbetsmiljöaspekter i ekonomistyrningssystemBakgrund: Den här studien handlar om hur organisationer uppfattar arbetsmiljö som konkurrensmedel och framgångsfaktor, hur företagen mäter arbetsmiljö och hur arbetsmiljö kan integreras i prestationsmätnings- och ekonomistyrningssystem. Den svenska regeringen vill synliggöra arbetsmiljö som framgångsfaktor och konkurrensmedel. Tidigare studier ger dock ingen samstämmig bild av huruvida arbetsmiljö är lönsam. Därtill pekar de studier som menar att arbetsmiljö är lönsam på svårigheter att visa upp sambanden mellan arbetsmiljöåtgärder och konsekvenser av dessa.Svenska regler och tidigare forskning kräver respektive pekar på vikten av att arbetsmiljö integreras i en organisations styrning på samma sätt som finansiella aspekter. Samtidigt visar tidigare forskning att det saknas arbetsmiljöindikatorer som kan ingå i en sådan styrning för att Styra, följa upp och utvärdera utifrån.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker Styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att Styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sveriges Television och TV 4 skildrar socialtjänsten i sina nyhetsprogram. Frågeställningarna som ska ge svar på detta är:? Hur ser de program som omnämner socialtjänsten ut?? Vilken bild förmedlas i programmen?? Vem kommer till tals?Urvalet består av TV program listade i Svenskt Mediearkiv som förknippas med socialtjänsten under perioden 2007 till 2009. Undersökningen är en blandning mellan en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys. Tillvägagångssättet har inslag av induktion där resultat och teori har tagits fram i en process som varvar genomgång av material med analys.

Sedan aktiemarknadsbubblan sprack har företagens fokus på aktiemarknaden avtagit. Under de senaste åren har det dock återigen skett en viss ökning på aktiemarknaden och konkurrensen om investerares pengar har på nytt tilltagit. Individers ändrade preferenser gällande investeringar har orsakat en trend för företag att Styra mot aktieägarvärde och ett flertal nya styrningsmodeller har därmed introducerats. Modellerna kan delas upp i två huvudgrupper där den ena huvudgruppen baseras på redovisningsinformation och den andra baseras på diskonterade kassaflöden. Styrning med hjälp av dessa modeller brukar kallas value-based management eller värdebaserad styrning.