Införandet av mål- och resultatstyrning tillhör de mest betydande förändringarna i den svenska statsförvaltningen under modern tid. Enligt regeringen är ett system för mål- och resultatstyrning det mest effektiva sättet att Styra ett brett upplagt miljöarbete. Styrningen sker med hjälp av uppställda mål, miljökvalitetsmål, men vägen att nå dit bestäms inte i detalj utan kommuner, myndigheter, företag med flera ges stor frihet att välja hur man vill arbeta för att nå målen. Målstyrningen har visat sig ställa höga krav på målformulering, kommunikation och uppföljning och dess praktiska betydelse är livligt omdiskuterad. I studien genomförs en analys av de hinder och möjligheter som uppkommer i implementeringsarbetet av de svenska miljökvalitetsmålen.

Saab har utvecklat en produkt, Remote Tower, vars syfte är att fjärrStyra en flygplats. Fjärrstyrning innebär övervakning och styrning av flygplatsen från en annan plats än flygledningstornet. På den flygplats som ska övervakas har kameror monterats på ett sätt så att en 360-graders vy ges och bilden från dessa skickas till den plats varifrån man styr flygplatsen. När en ominstallation av en eller flera kameror görs så behövs det i dagsläget två installatörer. Dessa kan behöva arbeta på olika orter då serverdatorn inte behöver vara placerad i närheten av flygplatsen i sig.

Ledarskap har genom historien förändrats från att Styra till att leda. Teorier och studier kring så kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fått stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den här studien undersöker effekterna av transformativt eller så kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkätundersökning genomfördes inom två svenska organisationer (N = 37) där medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur framgångsrika CSR-användande företag verksamma i Sverige har utformat CSR-arbetet. Utifrån denna information ska ett ramverk skapas innehållande styrverktyg och styrtekniker för att underlätta företags arbete med att Styra CSR-insatser.Metod: Studien bygger på fem intervjustudier som är genomförda på fem framgångsrika företag verksamma i Sverige. Den teoretiska referensramen är framtagen genom akademiska tidsskrifter och böcker. Den empiriska datan är insamlad genom semi-strukturerade intervjuer genomförda på plats och genom telefon.Slutsats och rekommendationer: Resultatet av denna studie visar att den främsta anledningen för de undersökta företagen att arbeta med Corporate Social Responsibility bygger på ekonomiska fördelar. Intressentstyrning är den främsta faktorn för att lyckas med arbetet med Corporate Social Responsibility.

Svensk föreningsidrott är idag en stor arena för ungdomar, där de erbjuds en meningsfylld och hälsosam fritid.  Fotboll är en av de största idrotterna i landet, och det finns ett stort antal föreningar som bedriver verksamhet inom idrotten. Samtliga av dessa föreningar använder sig av stadgar för att Styra sin verksamhet, men det finns också klubbar som har tagit styrningen ett steg längre, och skapat dokument för hur utbildningen av ungdomarna ska se ut.Studien syftar till att undersöka hur en specifik förening använder sig av en så kallad spelarutbildningsplan, med huvudinriktning på tränarnas arbete. Huvudmotiv till studien är att fylla en lucka vad gäller forskning inriktad mot implementeringsarbete av styrdokument inom idrottsvärlden.  Med hjälp av kvalitativa metoder som textanalys, intervjuer och observationer har studien resulterat i att man kan se brister i föreningens kontroll av tränarna, men att detta nödvändigtvis inte behöver vara negativt ur tränarnas synpunkt.Sammanfattningsvis kan det sägas att fotboll inte bara styrs av de dokument som finns, utan till stor del av de människor som aktivt arbetar inom idrotten. Likt den forskning som gjorts inom företagsekonomin finns i vår studie tecken på att bristande implementering kan förekomma även inom idrottsföreningar.

Denna studie baseras på förskollärares uppfattningar kring lek och lekens betydelse för barns utveckling. Studien belyser även hur förskollärare uppfattar den egna rollen i barns lek. I denna kvalitativa studie har intervjuer använts som metod där sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att lek och lärande bildar en helhet där leken inte kan skiljas ifrån barnens utveckling. Resultatet visar även att förskollärare bör respektera barns lek, men att gränsen i förhållande till att stödja eller Styra barns lek är svår att urskilja.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgång? i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.

Syftet med studien är att undersöka hur gamification använts och hur det kan skapa motivation till att utföra en uppgift. Den ämnar också undersöka inom vilka kontexter som gamification har använts, vilka delar av gamification som skapar motivation och om designen har någon påverkan på motivation. Studien tar sin grund i tidigare forskning om motivation,spelmotivation och gamification. Tre företag som alla arbetar med gamification på ett eller annat sätt har varit föremål för undersökningen och valdes ut med ett målinriktat urval.Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med semi-strukturerade intervjuer där respondenterna fick stor möjlighet att berätta fritt och Styra samtalet inom ramarna för vårt syfte och våra frågeställningar. Resultaten visade att gamification har många element med egenskaper att skapa både yttre och inre motivation hos sina användare samt att det har stora möjligheter att användas som ett verktyg för att öka motivation och engagemang så länge stor hänsyn tas till aktuell målgrupp och kontext.

Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska Styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mål, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och återrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfällig för att utläsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sätt att bedriva utvecklingssamarbete på. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom några av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tänkande kring resultatmätning, vad som påverkat denna utveckling och vad det har fått för konsekvenser. Slutsatserna är att de enskilda organisationerna som ingår i denna studie har ökat sin ambition att mäta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal år tillbaka och lärt sig och utvecklats mycket på området. I vilken utsträckning de påverkats av externa krav i omställningen är svårt att avgöra, men ökade krav har fått konsekvenser för organisationerna.

I byggbranschen idag är varje projekt skild från varandra och nästan ingen information om konstruktionslösningar återanvänds mellan dem. Genom att dela upp en byggnad i olika moduler är det möjligt att inom de modulerna effektivisera projekteringen och återanvända erfarenheter från tidigare utförda projekt. För modulariserade produktfamiljer används normalt konfiguratorer. Examensarbetet fokuserar på att identifiera en metod för att utveckla konfiguratorer och undersöka metodens tillämpbarhet för stombaserade delsystem. En fallstudie har genomförts för att testa den metoden och har begränsats till att endast undersöka delsystemet opålade betongfundament.

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mängd svenska låtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten är hög. Det är nästan lika många kvinnor som män som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen är en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive män befinner sig blir skillnaderna ännu tydligare. I ledningsgrupper är den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning återfinns även i antalet A&R:s (den yrkesroll på musikbolag och förlag som upptäcker och binder nya artister till organisationen).    Den här studien ser närmare på hur rekryteringsprocesser i musikbranschen går till, då den generella utbildningsnivån är låg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrågas? Hur ser de i rekryteringsroller på sina uppdrag och hur tänker de kring rekryteringar som verktyg för att Styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förändra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen är relationsstyrd och bygger på osynliga nätverk.

Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen.Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat.Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen.

Projektet ger ett förslag på en tillbyggnad till National Museum i Stockholm. Tillbyggnaden rymmer konserveringsateljéer, magasin och kontor. Projektet behandlar förutom programmet också en parkplanering och förslag på utformning av kustlinjen på Blasieholmen. Utgångspunkten i projektet har varit att ett Nobel Centrum ska byggas på östra Blasieholmen, och att det då inte blir mycket plats över till parken. Byggnaden och parken har formats av detta, och försöker skapa starka kvaliteter både för stadsrummet och för de anställda och besökande på National Museum.

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått Styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd.

BakgrundI bakgrunden redogörs för Pramling Samuelssons och Vygotskijs filosofi kring området lärande. De anser att lärandet ses som en process, där uppmärksamma pedagoger ska vara lyhörda över barnens intressen och erfarenheter som de visar i förskolan.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger i förskolan beskriver lärandeprocesser, vid vilka tillfällen lärandet sker och hur de skapar lärande situationer utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten och i den miljö barnen befinner sig i.MetodStudien genomfördes med en kvalitativ metod. Som redskap använde vi oss av self report, vilket innebär att vi med hjälp av skrivna frågor kan ta reda på vad pedagoger i förskolan har för syn på lärandet. Även observation har använts för att närmare studera lärandet i förskolan.ResultatResultatet visar att många av de tillfrågade pedagogerna anser att det finns lärandesituationer i de flesta moment under hela dagen i förskolan. Det framgår även att det är viktigt att barnens inflytande, intresse och nyfikenhet ska Styra verksamheten och att pedagogerna ska vara engagerade i sitt arbete.