Detta examensarbete har utförts på Sandvik Coromant i ett produktutvecklingsprojekt gällande ett av deras nya skär. Eftersom tillverkningen nyligen har påbörjats behöver rutiner för hur processerna i tillverkningen ska styras gällande geometrislipning av skären optimeras. Sandvik Coromant önskar därmed erhålla mer kunskap för hur de olika styrande parametrarna påverkar förädlingen av produkten i geometrislipningsprocessen. Fokus idag ligger på de kritiska mått som är relaterade till kastande skär. På grund av antalet påverkande variabler och de komplexa korrelationerna dem emellan har multivariat analys tillämpats i detta examensarbete, för att sedan också utvärderas som metod för att styra geometrislipningsprocessen.

Problemdiskussion:När ett företag arbetar med processer kommer deras processer att generera information om hur väl den tillfredsställer deras kunder. Med hjälp av den informationen går det att förbättra processen. Problemet är ofta att företag antingen mäter fel information eller att det tar för lång tid innan informationen har sammanställts. Dessa förutsättningar behöver identifieras och analyseras. Det som bör mätas ska vara processorienterat för att på så sätt åstadkomma lämpliga mål som underlag för att stödja och styra verksamheten i önskad riktning.

Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstått före 1998 som en skuld, utan ska istället redovisa den som en post inom linjen på balansräkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre än vad det skulle varit om pensionsskulden var medräknad. Precis så agerar också de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och använder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undanträngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. Varifrån ska kommunen få pengar?Kan man säga att dagens kommunala redovisningsregler upprätthåller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hänsyn till? Med ett kommunalt självstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att själva styra sin verksamhet.

Denna rapport avhandlar en tio veckors period på Otto Bock Scandinavia AB i Norrköping. Där analyserades en manuell testutrusning för funktionstest av myoelektroder, för att mäta muskelspänningar. Myoelektroderna används till att styra gripfunktionen hos handproteser, för patienter som förlorat en del av sin arm. Analysen ska resultera i att ge ett förslag på en automatiserad test av elektroderna. En stor del av rapporten består av studier kring hur testmetoderna fungerar och elektrodernas användning och funktion.

Aitikgruvan är Sveriges största dagbrottsgruva som bryter kopparkis. Kopparkisen bryts i dagbrottet och transporteras under jord i ett underjordsortssystem till ett anrikningsverk. I ortssystemet finns ett ventilationssystem som i dagsläget styrs utan hänsyn till ventilationsbehovet i orterna. Boliden har för avsikt att göra energibesparingar inom dess verksamhet och ett sätt att göra det är att styra ventilationssystemet i ortssystemet efter behov. För att styra ventilationen skall applikationen ?Ventilation on demand?, en produkt utvecklad av ABB, implementeras i det nuvarande styrsystemet 800xA.

Bakgrund och problem: Många företag satsar stora resurser på forskning och utveckling, eftersom den verksamheten förväntas ge företaget konkurrens fördelar och möjlighet till långsiktig överlevnad. För att kunna allokera resurser till olika projekt inom forskning och utveckling, behöver företagen använda sig av någon form av ekonomistyrning ofta baserad på budgetering. Att styra forsknings- och utvecklingsenheter är förknippade med svårigheter, då det krävs flexibla lösningar för att hantera risker som uppstår i verksamheten. De risker som företagen tar är även kopplade till osäkerhet angående projektens utfall och påverkar möjligheterna till att styra och kontrollera verksamheten.För att hantera de problem som uppstår vid styrning och budgetering av forskning och utveckling, är det viktigt att vara medveten om vilka dessa problem är. I denna uppsats ges beskrivningar på vilka problem som är förknippade med budgetering av forskning och utveckling i såväl teorin som praktiken.

På kraftvärmeverket Allöverket I Kristianstad produceras processvattnet i en anläggning som heter totalavsaltningen. I denna anläggning som består ut av två identiska linjer låter man det inkommande vattnet passera genom jonbytare för att byta ut de oönskade jonerna i vattnet emot mer önskade. Anledningen till att man gör detta är att de oönskade jonerna i vattnet ger beläggningar på turbinen. När jonbytarna blivit mättade så måste de återställas till sin ursprungliga form. Detta sker genom att det startas ett regenereringsprogram, som består av ett antal steg så som backspolning, kemikalieintag och fyra olika spolningar.

Vad som skiljer en organisation från mängden kan i många fall vara hur god kapacitet som finns för att bemöta det hot en kris kan utgöra. Därför är det viktigt för organisationen att hela tiden aktivt arbeta med att förbättra denna kapacitet, genom att på ett så brett plan som möjligt försöka förbereda sig för de potentiella kriser som kan drabba organisationen. Således blir det en strategisk fråga att ha crisis management-kapacitet, och för att etablera denna måste ledningen styra organisationen i rätt riktning. Därigenom kan en kris hindras från att fortplanta sig som ringar på vatten, och drabba en allt större del av organisationen. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur en organisation, ur ett styrningsperspektiv, kan etablera eller förbättra sin crisis management- kapacitet.

Bakgrund och problem: Många företag satsar stora resurser på forskning och utveckling, eftersom den verksamheten förväntas ge företaget konkurrens fördelar och möjlighet till långsiktig överlevnad. För att kunna allokera resurser till olika projekt inom forskning och utveckling, behöver företagen använda sig av någon form av ekonomistyrning ofta baserad på budgetering. Att styra forsknings- och utvecklingsenheter är förknippade med svårigheter, då det krävs flexibla lösningar för att hantera risker som uppstår i verksamheten. De risker som företagen tar är även kopplade till osäkerhet angående projektens utfall och påverkar möjligheterna till att styra och kontrollera verksamheten.För att hantera de problem som uppstår vid styrning och budgetering av forskning och utveckling, är det viktigt att vara medveten om vilka dessa problem är. I denna uppsats ges beskrivningar på vilka problem som är förknippade med budgetering av forskning och utveckling i såväl teorin som praktiken.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning ända sedan införandet av KL på 1920- talet. Kopplingen innebär att beskattningen i de allra flesta fall baseras på företagens redovisning. Redovisningen är dynamisk eftersom den i hög utsträckning styrs av rekommendationer och god redovisningssed är ett begrepp som är skapat att passa en stor massa av företag i många olika branscher. Detta gör att företagen har möjligheter att tolka och styra hur olika transaktioner redovisas, och därmed när de skall tas upp till beskattning. Vårt syfte med uppsatsen är att se om det är av redovisningskvalitativt intresse att ha god redovisningssed som rättsstandard i både redovisningen och beskattningen.

I denna rapport presenteras ett existerande system som kan hantera paketerade program (?building blocks?) modulärt. Systemet tillämpas på produkten iipax. Ett building block är en enhet (?plugin?) som kan förflyttas mellan iipax-projekt.

Det finns flera teorier om varför man hjälper, men denna uppsats inriktar sig på relationen mellan empati och hjälpande. Denna relation är intressant att undersöka eftersom den angår alla människor och har stor betydelse i många situationer och i vardagliga mänskliga relationer. Empati innebär att kunna leva sig in i en annan persons känsloläge och behov. Att med empati få förståelse för en annan människas känslor är en inre process som inte bara leder till förståelse i ord utan även till handling. Empatins konsekvenser har länge setts som grundläggande faktorer för att framkalla positivt beteende mot andra.

SSAB Tunnplåt AB i Luleå tillverkar höghållfasta stål och ett viktigt processteg är stränggjutningen, där flytande stål gjuts till så kallade slabs: stålstycken som sedan valsas till plåt. Under gjutningen rör sig den första delen av anläggningen i en oscillerande rörelse som är viktig för processen, men denna rörelse genererar också intryck i det nybildade stålskalets yta, varpå stålet riskerar att spricka. Dessa inre och yttre sprickor försämrar slabsens kvalitet. Sprickförekomsten kan påverkas genom att styra oscillationsrörelsen under gjutningen. Sprickfrekvensen skattas genom att mäta det så kallade oscillationsmärkesdjupet.

Arbetet handlar om hur man med hjälp av LabVIEW 8.0 kan lösa olika uppgifter. Uppgifterna löses med hjälp av ett DAQ-kort. DAQ-kortet gör det möjligt att mata in signaler, som sedan behandlas efter behov i programmet och därefter skickas ut genom DAQ- kortet till olika komponenter som man vill styra. DAQ-kortet klarar att behandla både analoga och digitala signaler. LabVIEW 8.0 och dess historia, DAQ-kortet samt de olika processerna/uppgifter beskrivs mer utförligt i arbetet..

Varje dag använder sig miljontals svenskar av någon form av medlems- eller kundklubbskort när de handlar i butik, kontaktar en kundtjäst eller loggar in på ett företags hemsida. Motiven till detta kan förstås vara olika - det kan vara smidigt, lönsamt eller nödvändigt för att överhuvudtaget få den hjälp och service man önskar. För företagen är denna registrering å andra sidan ett effektivt sätt att samla information om sina kunder som ett led i deras lojalitetsskapande arbete mot kund. Tidigare, internationella studier av CRM visar dock på att företagen inte utnyttjar den information de har om kunder för att verkligen styra verksamheten.Syftet med denna uppsats är att studera om detta är ett aktuellt problem även bland svenska företag genom en enkätundersökning riktad till CRM- och kundklubbsansvariga vid svenska företag. Denna undersökning har utarbetats utifrån Cuthbertsons tre kriterier för att avgöra om en organisation är kundorienterade eller ej.Resultat visar att de flesta företag som deltog i studien inte använder informationen man samlar in från kunderna i någon större utsträckning.