Syftet med denna studie är att få kunskap om hur sex danslärare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya ämnes-och kursplanerna från 2011. Studien avser också undersöka hur danslärarna går tillväga under feedbacksamtal i dansämnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag själv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har använt mig av i studien är tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts på grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya ämnes-och kursplanerna.

Människans förhållande till naturen är inte hållbart. Vi konsumerar mer än vad naturen kan återskapa och den utveckling våra mänskliga samhällen har måste göras hållbar för att vi ska ge framtida generationer möjlighet till ett bra liv. Men hur får man människor att ändra sig, vad är det som styr vårt handlande? Finns det sätt att kommunicera information som underlättar för mottagaren att ta den till sig och omsätta den i sitt liv, sin vardag och sin konsumtion? Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur människor upplever och reagerar på information om hållbar konsumtion. För att studera syftet har en kvalitativ experimentell undersökningsmetod använts, som utgjorts av en kommunikationsmodell som testats i fokusgrupper.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har på senare tid fått en ökad betydelse i den bolagsrättsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning så ska företag på reglerade marknader avlägga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin årsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Här har företagen möjlighet att stärka sina aktieägares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad är det som styr hur företagen väljer att framställa och presentera denna information? Enligt institutionell teori så finns det faktorer i ett företags omgivning som påverkar organisationens medlemmars agerande och ett sådant tryck är att styrelseledamöter påverkas av styrelseledamöter i andra företag.

Den 1 januari 2005 sker en stor omställning för många av de svenska företagen avseende det sätt deras redovisning skall uppföras på. För noterade företag införs en tvingande lag som innebär att koncernredovisningen skall ske efter internationell standard, istället för de tidigare rekommendationerna utgivna av svenska Redovisningsrådet. De onoterade företagen däremot har sedan tidigare haft möjlighet att välja mellan två normgivare, den 1 januari 2005 tillkommer således ytterligare ett val. Viktigt är dock, för såväl noterade som onoterade företag, att följa Årsredovisningslagen och begreppet God redovisningssed. Så vad styr då valet av IASBs rekommendationer för de svenska onoterade aktiebolagen? För att svara på ovanstående fråga har denna studie utförts i enlighet med ett positivistiskt synsätt samt en deduktiv ansats.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal på två skolor. Jag har tagit del av skolornas mål och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i två omgångar, först en enkätundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar på skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring ämnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn på särundervisning och andra skolformer så som särskolan.

Enligt bokföringslagen (1999:1078) är samtliga svenska företag skyldiga att föra bokföring. Vid start av ett företag är därför en av de första frågorna vem som ska sköta den löpande bokföringen. Valet står mellan att sköta bokföringen internt eller att vända sig till en bokföringsbyrå. Vi ämnar kartlägga hur små handelsbolag organiserar sin redovisningsfunktion och utreda motiven till bolagsägarnas val. Studien berör icke-revisionspliktiga handelsbolag inom Stockholms län.

Antalet ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar (EKBU) i Sverige har ökat markant sedan 2013. Under 2015 beräknas 7800 stycken barn och ungdomar komma till Sverige som flyktingar. Riksdagen och regeringen sammanställer så kallade regleringsbrev där instruktioner kring hur flyktingmottagandet framgår. Varje kommun får dessa, vilket styr hur Migrationsverket ska arbeta och ta emot flyktingar. I och med det ökade antalet EKBU kan ett markant ökat mottagande ske för kommunala HVB-hem, vilket kan resultera i en utmaning för boendepersonalen.

Syftet med studien är att i relation till musik- och kulturskolornas verksamhetsidéer/planer få insikt i elbaslärares förhållningssätt till vad som är viktigt för nybörjarelever att lära sig. Utifrån detta syfte är avsikten att försöka förstå vilka lektionsmoment elbaslärare prioriterar i sin undervisning av nybörjarelever, varför de valt att fokusera på just dessa och deras syn på eventuella styrdokument för respektive arbetsplats. Jag har i min undersökning genomfört kvalitativa intervjuer med fyra elbaslärare från olika musik- och kulturskolor. Arbetets har sin utgångspunkt i historiska perspektiv på musikkulturskolornas framväxt och de pedagogiska traditioner som format dem samt det sociokulturella perspektivet på lärande. I resultatet framkommer att det viktigaste för informanterna är att eleven får komma igång och spela så snabbt som möjligt och att den huvudsakliga drivkraften i nybörjarundervisning för elbaselever är lust, glädje och upplevelser ? vilket går helt i linje med mycket av de tendenser som behandlas i forskning rörande musik- och kulturskolan samt dess verksamhetsplaner under senare år. Under diskussionsrubriken diskuteras informanternas syn på vad de tycker är viktigt för nybörjarelever att lära sig i relation till de traditioner, idéer och värderingar som enligt det sociokulturella perspektivet styr hur undervisningen formas.

Datorseende är ett snabbt växande, tvärvetenskapligt forskningsområde vars tillämpningar tar en allt mer framskjutande roll i dagens samhälle. Med ett ökat intresse för datorseende ökar också behovet av att kunna kontrollera kameror kopplade till datorseende system.Vid Linköpings tekniska högskola, på avdelningen för datorseende, har ramverket EDSDK++ utvecklats för att fjärrstyra digitala kameror tillverkade av Canon Inc. Ramverket är mycket omfattande och innehåller en stor mängd funktioner och inställningsalternativ. Systemet är därför till stor del ännu relativt oprövat. Detta examensarbete syftar till att utveckla ett demonstratorsystem till EDSDK++ i form av ett enkelt active vision system, som med hjälp av ansiktsdetektion i realtid styr en kameratilt, samt en kamera monterad på tilten, till att följa, zooma in och fokusera på ett ansikte eller en grupp av ansikten.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation på olika sätt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstår, på vilket sätt den framstår samt vad den innehåller. Enligt min studie uppstår kommunikation genom att antingen läraren styr den eller att eleverna räcker upp handen, frågar rakt ut eller säger lärarens namn. Varför den uppstår i sammanhang när eleven söker kommunikationen kan vara hjälp med tal i boken, matematikrelaterade frågor, frågor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal är det dessa ämnen lärare och elev talar om och lärarens sätt att använda språket skiljer sig i denna situation i jämförelse med helklassgenomgången.

I början av varje nytt projekt stöter man på de olika alternativ av stomme- och bjälklagskonstruktioner som finns att välja mellan, och frågan blir ofta vilken alternativ som är optimal för den aktuella projekteten.Den optimala lösningen för varje projekt existerar inte, på grund av de olika faktorer och förutsättningar som styr projektet, till exempel: ekonomi, typ av byggnad, terrängtyp etc.Frågeställningen i denna rapport är om limträ eller betong är den mest optimala alternativen som stommaterial i det aktuella projektet.Jämförelsearbetet utgående från förutsättningar har gjorts genom att dimensionera delar av ett projekt med både materialen. Fokus har lagts på skillnader i byggnadshöjd, vindstabilitet och grundläggningen. Resultaten tyder på om man ska bygga ett kontorshus eller flervåningshus vore betong mer lämpligare alternativ jämfört med limträ.Skillnaden i byggnadshöjd finns men är förvånansvärt inte så stor mellan de två olika stommaterial. Dock skillnaden varierar avsevärd när det gäller bjälklagshöjd mellan limträ och betong. Detta pga krav på nedböjning och svikt som ställs på limträbjälklag.Båda stommaterial klara vindstabiliteten utan plintar, som är ganska intressant speciellt med tanke på limträets låga vikt.När det gäller grundläggningen, blev skillnaden betydlig större mellan limträ och betong.Dimensionering enligt Eurokoder har gjorts genom egna handberäkningar och även användandet av programvaran Strusoft..

Syftet med denna uppsats är att klarlägga varför älgstammen och framförallt andelen tjurar, är på väg nedåt i Sverige. Trots att det finns stor expertis i form av myndigheter, forskare och en engagerad jägarkår har den negativa utveckling inte kunnat stoppas. Enligt Douglas North kan svaret till denna typ av fenomen möjligen ligga i interaktionen mellan formella (SFS 1987:259 och SFS 1987:905) och informella regler (traditionerna). I sådana fall skulle älgstammens nedgång kunna knytas till de traditioner som präglar älgjägarnas jaktmetoder när dessa kommer på kollisionskurs med de formella reglerna. Jag liksom många andra, däribland Fell (2006), hävdar att en annan form av regler, så kallade godtyckliga regler, kan spela en avgörande roll för hur människor agerar i jaktsituationer.

Detta examensarbete syftar till att undersöka och synliggöra hur det arbetas med tvådimensionellt bildskapande. Vi har för avsikt att utforska vad barn och pedagoger säger om bildskapandet på förskolan. Med utgångpunkt i Reggio Emilias pedagogisk filosofi och Vygotskijs teorier om skapande och utveckling vill vi få förståelse för vad skapande innebär i förskolan. Med hjälp av intervjuer med både pedagoger och barn visar vi hur två förskolor utan uttalad specifik pedagogisk inriktning arbetar med bildskapande. Resultatet av intervjuerna behandlats utifrån tre olika områden; bildskapande, material och utveckling.

Studien fokuserar på elevers val av tyska på gymnasiet, deras tillgångar och investeringar samt attityder till Tyskland och det tyska språket. Utgångspunkt för studien är Bourdieus utbildningssociologi. Som grund till studien ligger en enkätundersökning där sammanlagt 132 elever från sex gymnasieskolor i Västerås deltog. Resultatet visar att det främst handlar om elever, vars föräldrar har en hög utbildningsnivå och social klasstillhörighet. Det finns även en myckenhet av ärvt språkkapital i hemmet, vilket blir tydligt genom att det förutom de stora europeiska språken även talas 30 olika språk i denna grupp, antingen av eleverna själva eller minst en av föräldrarna.

De senaste tio åren har byggbranschen genomgått stora förändringar och tidspressen och arbetsbördan har ökat för många inblandade parter. Mycket jobb och ansvar läggs på chefen på byggarbetsplatsen, inom Skanska kallad produktionschef. Produktionschefen ansvarar bland annat för samordningen av alla som arbetar på arbetsplatsen och säkerheten för dem. I undersökningar som Arbetsmiljöverket gjort framkommer det att produktionscheferna har för hög arbetsbelastning för att kunna leva upp till det ansvar och arbetsuppgifter som de har. Arbetsmiljöverket anser att det inte är rimligt att produktionscheferna på Skanska ska utföra sina uppgifter på en 40 timmars vecka.