Sökresultat:
1714 Uppsatser om Styr- och mätutrustning - Sida 63 av 115
Ett tidsrumsligt perspektiv pÄ fyra indviders fysiska aktiviteter
Ann-Chatrin Ă
qvist förklarar att forskning av indviders vardag kan anvĂ€ndas som ett redskap i samhĂ€llsplaneringen dĂ„ tillvĂ€gagĂ„ngsĂ€ttet uppmĂ€rksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Ă
qvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen Àr ett sÀtt att ta sig an folkhÀlsofrÄgan pÄ mikronivÄ. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera pÄ vilket sÀtt samhÀllsfaktorer och invidens livssituation kan pÄverka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hÀmtar uppsatsen synsÀtt ifrÄn tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder dÀr fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis & Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes.Resultatet av studien visade att tiden Àr en dimension som sÀtter grÀnser för hur mÄnnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begrÀnsar deras handlingsutrymme.
Kreatören som strategisk resurs. En studie av reklambyrÄers arbetssÀtt, roller och ekonomistyrning
Bakgrund ochproblemKreativitet blir allt viktigare hos alla företag, inte minst hos de som hardet som sin kÀrnkompetens. Reklambranschen prÀglas av mÄngaaktörer, hÄrd konkurrens samt en förÀnderlig miljö. ReklambyrÄnmÄste dels finna en konkurrenskraftig position pÄ marknaden ochutifrÄn det anpassa sin styrning.Syfte Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka och kartlÀgga hurföretag inom reklambranschen styr sin verksamhet och sinakreatörer.Metod Som utgÄngspunkt i denna uppsats har vi haft kvalitativadjupintervjuer pÄ nio reklambyrÄer. Efter en sammanstÀllning hardetta sedan stÀllts mot teoretiska ramverk inom olika studieomrÄden.Resultat ochslutsatserVi har kommit fram till att företagets strategi ligger till grund förmycket av den styrning som appliceras inom organisationen. Enhögre grad av standardiserade arbetssÀtt leder till formellastyrtekniker.
Spridningen av miljömedvetenhet inom den svenska stÄlindustrin : en fallstudie av miljöarbetet hos Outokumpu Stainless AB i Avesta
I dagens samhÀlle tas miljöfrÄgor allt oftare upp i den allmÀnna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete Àr nÄgot som i allt högre grad krÀvs av företag frÄn bland annat myndigheter och miljöorganisationer. StÄlindustrin Àr inget undantag och fÄr dÀrför ofta kritik för att de ÄtgÀrder som vidtas inte Àr tillrÀckliga.Inom stÄlindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpÄverkan trots att avkastning pÄ det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien Àr spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöÄtgÀrder inom den svenska stÄlindustrin. Formatet för studien Àr en fallstudie dÀr den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer.Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete pÄverkas i stor utstrÀckning av andra aktörer inom det organisatoriska fÀlt som företaget tillhör.
TrovÀrdig uthÄllighet : Differentierad uthÄllighet ? soldatens överlevnad
Försvarsmakten beskriver i Arméns utvecklingsplan 2010-2020 att tre dygns uthÄllighet pÄ taktisknivÄ inte Àr tillrÀckligt utan bör vara mer flexibelt sÄ att den Àven passar mindre enheter som skall kunna verka över stora avstÄnd utan möjlighet till egen logistik. Syftet med uppsatsen Àr att utreda vad trovÀrdig uthÄllighet Àr. Att utreda om tre dygns uthÄllighet pÄ taktisk nivÄ Àr tillrÀckligt eller om denna bör utökas till mer Àn tre dygn. I uppsatsen beskrivs vad som stÄr skrivet i olika dokument frÄn Försvarsmakten vilka styr uthÄlligheten. Det beskrivs Àven hur Försvarsmakten avser att uthÄlligheten skall se ut i framtiden.
"Vi fÄr bestÀmma vad vi ska leka - resten bestÀmmer fröknarna" : Barns egna röster om delaktighet och inflytande i förskolans lek
Delaktighet och inflytande Àr tydligt kopplat till förskolans uppdrag. Verksamhetenskall vila pÄ demokratins grunder och barn i förskolan skall ges ett reellt inflytande överinnehÄll och planering. Förskolan skall arbeta för att barn utvecklar en grundförstÄelseför demokrati och syftet med denna undersökning Àr att pÄvisa hur barns uppfattningarav inflytande och delaktighet kan se ut i förskolan. Undersökningen har begrÀnsats tillatt titta nÀrmare pÄ den lek som sker i förskolans inomhusmiljöer. Det Àr barnens egnaröster, genom intervjuer som utgör denna undersökning som ger en inblick i hur vÀlbegreppen inflytande och delaktighet Àr förankrat hos barn i förskolan.
Vem begriper patientjournalen?
Patientjournalen Ă€r framförallt ett arbetsverktyg inom vĂ„rden, men journalen Ă€r ocksĂ„ en in-formationskĂ€lla för patienter och anhöriga. Ăven andra lĂ€sare ska kunna förstĂ„ patientjour-nalen eftersom den anvĂ€nds vid tillsyn och kontroll, och som underlag för kvalitetsregister samt av domstolar, försĂ€kringsbolag och forskare. I patientjournallagen har formuleringen om att sprĂ„ket ska vara sĂ„ lĂ€tt som möjligt att förstĂ„ för patienten funnits sedan 1985. VĂ„rdper-sonal framhĂ„ller ofta att detta inte gĂ„r att kombinera med att skriva effektiva, sĂ€kra och kor-rekta journaler.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka sprĂ„kliga drag i patientjournalen som kan pĂ„verka begripligheten i första hand för patienter men Ă€ven andra lĂ€sare. Metoden som an-vĂ€nds Ă€r kritisk diskursanalys, och materialet undersöks med hjĂ€lp av valda delar av idea-tionell, interpersonell och textuell analys.
E-auktioner - Identifiering av kritiska aspekter och resonemang kring konkurrensfördelar
ProblemomrÄde: E-auktioners dynamiska karakteristik skapar betÀnkligheter hos köparen, som mÄste bemötas av sÀljare, och som stÀller krav pÄ sÀljare att tydligt utskilja sig i konkurrensen om kunderna. Behovet av en tydlig position pÄ marknaden för e-auktioner bemöts inte av teorin, dÀr ingen övergripande studie av fenomenet stÄr att finna, och dÀr forskning kring sÀljarens perspektiv pÄ e-auktioner Àr ovanligt. Syfte: Syftet Àr att identifiera och analysera kritiska aspekter inom fenomenet e-auktioner, samt att med denna grund resonera kring hur sÀljare kan skapa varaktiga konkurrensfördelar. Metod: Beskrivning av köpprocess och kartlÀggning av e-auktioners bakomliggande dimensioner Àr grundade i observationer pÄ marknadsplatser för e-auktioner. Analyser dÀr kritiska aspekter identifieras, och dÀr resonemang kring varaktiga konkurrensfördelar förs, Àr baserade pÄ litteraturstudier, observationer och analys av sekundÀrmaterial.
Vad styr vindkraftens utvecklingsmönster i Sverige? En ekonometrisk studie med lokal karaktÀr
Vindkraftens andel av den svenska elproduktionen har varit begrĂ€nsad lĂ€nge, trots politiska initiativ för att frĂ€mja utvecklingen har investeringstakten varit lĂ„g över tid för att under tidigt 2000-tal accelerera betydligt. Ăver tid har mĂ€ngder med forskningsartiklar publicerats om vindkraften för att synliggöra flaskhalsar i utvecklingen. Utöver brister i exempelvis svenska vindkraftspolicyn har mer basala faktorer lyfts fram som en avgörande del i vindkraftens framsteg. En av dessa faktorer en investerare möter och som vissa forskare pekat ut som vĂ€sentlig upptrĂ€der pĂ„ lokal nivĂ„, den lokala beslutsfattarens vilja att godkĂ€nna bygglov i kommunen. I denna ekonometriska studie Ă€r syftet att undersöka vilka lokala variabler som pĂ„verkar utbudet av vindkraft i Sveriges kommuner.
Maktens olika skepnader i förskolans samling
Syftet med föreliggande examensarbete Àr att synliggöra hur olika maktrelationer kommer till uttryck mellan lÀrare och barn i förskolans samling samt pÄ vilket sÀtt dessa maktrelationer pÄverkar barns möjlighet till att ha inflytande över och vara delaktiga i samlingens innehÄll och upplÀgg. Vi har valt att utgÄ ifrÄn Michel Foucaults synsÀtt pÄ makt. DÄ vi anser att detta synsÀtt lÀmpar sig bÀst för att han inte har en fÀrdig teori som man bara kan applicera utan det blir en utmaning i sig att anvÀnda hans tankar och syn pÄ makt. Studerandet av Foucaults synsÀtt pÄ makt har lett till att vi bÄda har bildat oss en fördjupad uppfattning, innebörd av och tolkning av begreppet makt. Vi har Àven valt att utgÄ frÄn barns perspektiv dÀr vi försökt att nÀrma oss barnens egna tankar och funderingar kring samlingen dÄ denna Àr ett moment som Àr till för dem.
ĂgarlĂ€genheter - en rapport om vilka preferenser som styr ett köp av Ă€garlĂ€genheter
Varje dag kommer det nya rön om hur vÄra levnadsvanor pÄverkar vÄr planet. I allt vi gör frÄn bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vÄrt boende. Som en reaktion pÄ dagens "slit och slÀng"-samhÀlle har ekobyrörelsen vÀxt fram ur 60- och 70-talens gröna vÄg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, dÀr samtliga av de boende i byn hjÀlper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.
Löneskillnader mellan könen inom detaljhandeln : En överblicksbild och analys av möjliga orsaker
Detaljhandeln har dominerats av kvinnor sedan 1950-talet. Trots detta sĂ„ Ă€r det Ă€n idag mĂ€nnen som styr handeln. Statistik visar att kvinnliga handelsanstĂ€llda tjĂ€nar mindre Ă€n sina manliga kollegor. Ă
r 2005 utgjorde kvinnornas löner 93,5 % av mÀnnens (Carlén 2005:14-15). Om det stora antalet deltidsarbetande kvinnor tas med i berÀkningen blir kvinnornas löner istÀllet 77,3 % av mÀnnens (Carlén 2005:22).Syftet med denna uppsats Àr att undersöka olika orsaker till löneskillnaderna mellan könen inom detaljhandeln.
Faktorer som pÄverkar Àldre patienters sömn : En litteraturstudie
Sömn Àr ett individuellt behov som mÀnniskan sjÀlv inte styr över. Sömnen förÀndras genom livet och sömnlÀngden minskar med Äldern samtidigt som vakentid efter insomnande ökar. NÀr mÀnniskor blir Àldre förÀndras dygnsrytmen, detta pÄvisas genom en sÀmre och osammanhÀngande nattsömn som kan leda till trötthet under dagen.Syfte: att beskriva faktorer som pÄverkar Àldre patienters sömn samt omvÄrdnadsÄtgÀrder relaterat till sjuksköterskans kunskap. Metod: till denna studie anvÀndes Polit & Beck (2008) metodschema utifrÄn nio steg för redovisning av insamlad data. Databaserna CINAHL och PubMed anvÀndes för att söka artiklar och Àven manuella sökningar gjordes.
FörÀldraskap och vÄld : sex socialsekreterares uppfattningar av modern och fadern som förÀldrar i familjer dÀr mannen utövar vÄld mot kvinnan
Syftet med uppsatsen var att undersöka sex socialsekreterares uppfattningar av modern och fadern som förÀldrar i familjer dÀr mannen utövar vÄld mot kvinnan samt att undersöka om deras uppfattningar av modern och fadern skiljer sig Ät, avseende förÀldraskapet. Undersökningen bestod av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrÄn tidigare forskning, rollteori och genus. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna uppfattade ett bra förÀldraskap som att det medför skyldigheter sÄsom att tillgodose sina barns behov. Mödrar och fÀder har lika ansvar för barnets vÀlbefinnande.
Styrning av humankapital utifrÄn Simons Levers of Control: en fallstudie av Vinter ReklambyrÄ
Dagens samhÀlle Àr ett informations- och kunskapssamhÀlle dÀr kunskap och kompetens Àr nyckeln till företags framgÄng. En förÀndring har skett i nÀringslivet dÄ de tillverkande företagen har blivit allt fÀrre och de kunskapsbaserade företagen har ökat. För att kunna överleva i det nya samhÀllet mÄste ledning och anstÀllda i ett kunskapsbaserat företag stÀndigt utveckla sina kunskaper, sitt humankapital. Humankapitalet Àr den mest vÀrdefulla tillgÄngen i ett kunskapsbaserat företag dÄ företaget Àr beroende av de anstÀlldas kompetens och kreativitet. DÀrför Àr det viktigt att dessa företag tar tillvara pÄ och förÀdlar sitt humankapital.
En energiutredning av vÀrmekabelför frostskydd
Denna rapport behandlar en energiundersökning av vĂ€rmekablar pĂ„ uppdrag av INEOS ChlorVinyls anlĂ€ggning i Stenungsund. Eftersom miljön fĂ„r en större och större betydelse i dagens samhĂ€lle försöker alla sektorer i samhĂ€llet minska sin energiförbrukning. Ă
r 2006 anvÀnde svensk industri 157 TWh energi och 35,8 % av detta var elenergi. Den kemiska industrin stÄr för 8 % (2006) av Sveriges industriers energiförbrukning och rÀknas som en energiintensiv bransch. Fabriken i Stenungsund har lÀnge haft ett mycket förmÄnligt elavtal vilket har gjort att de inte har varit lönsamt att bry sig om att göra relativt smÄskaliga effektiviseringar.