AbstractThe purpose of our study was to get a deeper understanding and a better knowledge about the study situation students with disabilities experience at the University of Kristianstad. Our choice was to focus on their experience of the supporting measures, the accessibility and how they felt they were met by both students and teachers. It was a qualitative study and it was based on interviews with eight students with disabilities at the University in Kristianstad. In the study we have used the theoretical concept of empowerment as an analysis tool. The different kinds of support the students with disabilities were using were in common described as positive and the students thought that the supporting measures helped them getting more independent.

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de gymnasieelever som erhållit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin Studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan än sina klasskamrater. Elva elever på olika nationella program på två olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn på PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jämförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhållit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier.

I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer med några studerande vid högskola och kommunal vuxenutbildning undersökt deras upplevelser av att studera. Dagens ständigt föränderliga samhälle och arbetsmarknad ställer krav på livslångt lärande och utveckling hos individer. En del väljer själva att börja studera medan andra kan känna sig mer eller mindre tvingade för att få sysselsättning och kunna försörja sig. Den här studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats med avsikt att få förståelse för en grupp individers föreställningar om sina studier. Resultatet visar att personerna väljer att börja studera främst för att få ett fast arbete och en jämn ekonomi men även utifrån en önskan om att utvecklas och studera det som de är intresserade av.

Inom yrkesprogrammen på gymnasieskolan tycks det råda en motsättning mellan karaktärs- och kärnämnena. Det kanske tydligaste och viktigaste exemplet på att det verkligen råder problem är synen på kärnämnena kontra karaktärsämnena hos elever och lärare vid de yrkesförberedande programmen. Elever som väljer något av yrkesprogrammen blir ofta besvikna över den stora andelen kärnämnen i utbildningarna. Undervisningen i kärnämnena upplevs av eleverna ofta som alltför abstrakt och teoretisk. Från lärarnas sida ser man bland annat problem med att för respektive kärnämne nå de för ämnet uppsatta målen.

Syfte med min studie var att undersöka elevers läs- och skrivsvårigheter i ett yrkesprogram och hur lärarna anpassar sin undervisning till dessa elevers Studiesituation. För att få svar på dessa frågor så gjordes en kvalitativ studie på en skola i norrland. Intervjupersonerna är fyra stycken elever med läs- och skrivsvårigheter och fyra stycken lärare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om läs- och skrivsvårigheter tas också upp. Resultatet tyder på att både lärare och elever inte får resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjälpa elever och lärare i klassrummet.

Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande.Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mån att det är uppfattningar den är intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever på ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige.Data samlades in och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet är indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lärandet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrån dem.Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin Studiesituation som bra är goda relationer, både med lärarna och andra elever. Även att få vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer.Förhoppningen med studien är att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som påverkar elever i behov av stöds skolsituation beroende på hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö. .

Syftet med studien är att undersöka hur elever som går på gymnasiets nationella program och som har stöd av en elevassistent upplever sin Studiesituation.  Studien undersöker vad relationen mellan elev och elevassistent har för betydelse för elevens skolgång ur elevens och ur skolans perspektiv.Studien är inspirerad av Antonovskys salutogena förhållningssätt där hälsa står i fokus. Utifrån sociokulturell teori och relationell pedagogik belyses hur interaktion och relation mellan elev och assistent skapar förutsättningar för välmående, lärande och utveckling. Med hjälp av enskilda intervjuer, med stöd av föreställningskarta, samlas elevers och elevassistenters upplevelser in. En gruppintervju med specialpedagoger samt dokumentanalys av skolans dokumentation kring de intervjuade eleverna i form av ansökan om elevassistent, åtgärdsprogram och uppföljande samtal visar skolans bild av elevernas Studiesituation.Att välja att tacka ja till stöd av elevassistent är en lång process för gymnasieeleven. Den kan sträcka sig över elevens hela första gymnasieår, vilket då inkluderar skolans ansökningsprocess.

Den svenska skolan går mot en mer individinriktad framtid och gymnasieskolan har politiskt ställda krav på sig att bedriva en undervisning med utgångspunkt i elevernas förutsättningar och behov. Min erfarenhet är dock att den mesta undervisningen koncentreras till att hjälpa de svaga eleverna och har sin utgångspunkt i deras förutsättningar. Detta innebär att de högpresterande eleverna hamnar i skymundan. Det här examensarbetet är en undersökning av de högpresterandes skolsituation i dagens individualiserade gymnasieskola. Syftet med studien är att kartlägga de högpresterande elevernas Studiesituation utifrån de politiskt ställda kraven på en individanpassad skola.

Genom denna studie ville vi få inblick i och öka förståelsen kring elevers upplevelser av motivation i skolan. Detta för att öka medvetenhet hos lärare som ska stimulera elever till kunskapsinhämtning. Denna intervjustudie hade som avsikt att studera elevers upplevelser om motivation i skolan. Studien jämförde elever i årskurs fem och årskurs nio. Information samlades in med fokusintervjuer.

I uppsatsen undersöks en grupp invandrarkvinnors genuskontrakt. Kvinnorna läser svenska som andraspråk B på Komvux. Syftet är att studera huruvida ett traditionellt genuskontrakt håller dem tillbaka från högre studier. Vidare vill jag veta hur kvinnorna upplever sin Studiesituation, varför de läser kursen, om undervisningen lever upp till styrdokumentens intentioner samt om dessa intentioner är i paritet med kvinnornas önskemål och förväntningar på undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och observationer.

Öhberg, Carina (2009). Dyslexidiagnos på gymnasiet (Dyslexia diagnosis at upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Att få diagnos dyslexi när man går på gymnasiet påverkar både elevens Studiesituation och den bild eleven har av sig själv. Den här undersökningen baseras på halvtstrukturerade intervjuer med sju elever som alla fått diagnos dyslexi sedan de börjat på gymnasiet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför studenter väljer att fuska och vilka skäl de anger till detta handlande. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka skäl eller förklaringar till fusk anger studenterna som fuskar? Vad kan påverka studenten att välja fusk? Skapar dagens individualiserade samhälle en Studiesituation där fusk blir ett medel för karriär? Undersökningen har genomförts med hjälp av en mångmetodologisk ansats där två former av textanalys (innehållsanalys och argumentationsanalys) används. 82 protokoll från landets disciplinnämnder behandlade år 2006 har studerats. 17 av Sveriges högskolor och universitet finns representerade bland dessa.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de själva upplever studierelaterad stress. Jag har använt mig av ett fenomenologiskt perspektiv då jag sökt svar på studiens frågeställningar med hjälp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress även om det enbart är kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta är självförvållad. Dålig planering och betyg är vanliga stressfaktorer.

Denna studie syftar till att utröna anledningen till att en stor andel av eleverna i gymnasiets kurs matematik A har svårigheter att nå kunskapsmålen, trots att de har minst godkänt från matematik i år nio, samt att finna utgångspunkter för att underlätta övergången från grundskola till gymnasium i ämnet matematik. En enkätundersökning om elevernas syn på matematik och matematikundervisning i år nio jämfört med i gymnasieskolans matematik A har genomförts hos elever i slutet av matematik A-kursen. Resultatet av studien visar att inga betydande skillnader existerar i elevernas upplevelse om stöd/lärarhjälp, undervisningssätt eller bild av kunskapsmålen mellan år nio och gymnasiets A-kurs. Ökningen i tempo och svårighetsgrad upplevs överlag som rimlig. En majoritet av eleverna uppger svårigheter att hantera det ökade kravet på eget ansvar för sin Studiesituation som en avgörande anledning till svårigheterna att nå målen.

Bakgrunden till studien härrör i att människan förändras mot bakgrund av sociala sammanhang, exempelvis i form av fritidsintressen, familj och vänner, som hon är en del av eller tar del av. Utgångspunkten har i det här fallet varit att undersöka hur den personliga utvecklingen kan påverkas av en tids studier på högre nivå. Således syftar undersökningen till att utforska om det, utifrån studentens motivation, finns någon relation mellan vägen till självförverkligande och högre studier. Undersökningsmaterialet innefattar empiriska data i form av intervjuer med studenter från skilda utbildningsinstitutioner vid Karlstad universitet som har minst 80 poäng, varav 60 poäng i ett ämne. Intervjuerna behandlar frågor som berör studentens förhållande till familj, vänner, fritid och Studiesituation.