En av de ledande dödsorsakerna i världen beror på övervikt och fetma, därför är det viktigt att barn utvecklar bra kostvanor under tidig ålder. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sambandet mellan kostrelaterad övervikt/fetma och karies hos barn. Artiklarna söktes i den medicinska databasen PubMed. Åldersbegränsning gjordes på barn mellan 0-18 år på grund av att studien är fokuserad på barn. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka myopiförekomsten i fyra städer i Nicaragua för att sedan jämföra resultatet med Studier om myopiförekomst från andra delar av världen. Om resultatet skiljer mellan de olika Studierna så skall dessa skillnader försöka förklaras.Metod & material: Undersökningarna utfördes i fyra olika städer i Nicaragua av tre optikerstudenter och en legitimerad optiker. Försökspersonerna, som var mellan 6 och 95 år, fick själva uppsöka undersökningsplatserna efter det att olika organisationer spridit information om var och när undersökningarna skulle ske. En testtavla med Snellen E sattes upp på 5 meters avstånd och försökspersonerna refraktionerades binokulärt med provbåge och provglas. Sedan jämfördes resultatet med andra Studier om myopiförekomst.Resultat: Av de 1178 personerna som undersöktes så hade 73 stycken en myopi på minst -0,50 D vilket motsvarar en myopiförekomst på 6,20% hos försökspersonerna.

Armlymfödem är ett vanligt förekommande tillstånd hos kvinnor som har genomgått bröstcancerbehandling och är ett kroniskt tillstånd som kan påverka rörlighet och funktion i armen. Smärta och tyngdkänsla i armen är vanliga symtom. Den fysioterapeutiska behandlingen vid armlymfödem innefattar kompression, lymfmassage och rörelseövningar. Försiktighet vad gäller tung och repetitiv belastning av den drabbade armen brukar rekommenderas. Syftet med studien var att sammanställa befintligt dokumenterad kunskap vad gäller styrketräning och dess effekter för kvinnor med armlymfödem efter bröstcancer.

Den här uppsatsen handlar om bildreportage på morgontidningar, hur förutsättningarna och möjligheterna ser ut. Jag har kommit fram till att förutsättningarna inte är de bästa, men att möjligheterna finns. För att komma till denna slutsats har jag intervjuat fotografer på en morgontidning och även morgontidningens nyhetschef. Uppsatsen går in på hur en vanlig dag ser ut för fotograferna genom etnografiska observationer och visuella Studier och svarar på frågan: Vad är ett bildreportage?.

Det här är resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vårterminen 2010 på programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet är det avslutande examensarbetet efter 3 års Studier i fysisk planering på grundläggande nivå. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlätta i städer, där behovet av byggnader förändras snabbare än en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit Studier av en funktionsomvandling som gjorts på Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling på ön Kungsholmen i Karlskronas skärgård där en funktionsomvandling är aktuell idag år 2010.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva effekten av motiverande samtal (MI) på livsstilsförändringar och kliniska värden hos patienter diagnostiserade med eller i riskzonen för, utveckling av hypertoni, typ 2-diabetes och/eller fetma samt att granska artiklarnas undersökningsgrupp utifrån aspekterna könsfördelning, antal deltagare, poweranalys och bortfall. Metod: Studien hade en deskriptiv design och baserades på 15 vetenskapliga RCT-Studier. Resultat: Resultatet visade varierad effekt av MI på de olika utfallsmåtten, och Studier där inga signifikanta effekter kunde påvisas var överrepresenterade. Kostvanor och HbA1c visade sig svårt att förbättra med MI, däremot visade MI signifikanta effekter på ökad förståelse hos patienterna, förbättrad egenvård och den upplevda egenförmågan, nöjdhet och minskning av oro. MI påvisade någon effekt i tio av 15 Studier.

Syftet med denna studie är att undersöka olika salutogenetiska aspekter för friska äldre och undersöka om dessa kan implementeras i ett preventivt arbete i yngre åldrar. Material och metod: Sökning gjordes i databasen Pubmed. Alla artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna och var relevanta för frågeställningen lästes i fulltext. Dessa blev kvalitetsgranskade och sammanfattades i en tabell. Kvalitetsbedömningen skedde med hjälp av en checklista som kan användas för bedömning av både randomiserade och icke-randomiserade kliniska Studier. Resultat: Efter sökningen i Pubmed och läsning samt granskning av artiklar inkluderades 29 artiklar.

Studien var en kvantitativ undersökning om hur socionomstudenter vid Socialhögskolan påverkas av att det finns studenter som förvärvsarbetar samtidigt med Studierna. Syftet med denna uppsats var att försöka öka kunskapen och förståelsen för om och i så fall hur förvärvsarbete kan vara ett hinder eller en möjlighet för att genomföra Studierna på socionomprogrammet. Problemställningen var: Hur påverkas socionomstudenterna vid Socialhögskolan av att studenter arbetar samtidigt som de studerar? För att besvara frågeställningen gjordes en enkätundersökning av studenterna vid allmänna socionomlinjen som går termin fem. Enkäten besvarades av sextio studenter.

Syftet med denna studie var att utifrån en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutiska fallpreventioner för äldre individer och bedöma de inkluderade Studiernas vetenskapliga bevisvärde. En litteratursökning utfördes med i förhand utvalda sökord och sökordskombinationer i olika databaser. Utifrån abstrakten valde författarna att inkludera de Studier som uppfyllde de på förhand uppsatta inklusionskriterierna. De Studier som inkluderats lästes igenom av båda författarna upprepade gånger och analyserades för att få fram Studiernas vetenskapliga bevisvärde och en sammanställning av vilka arbetsterapeutiska fallpreventioner som utförts. Dataanalysen resulterade i tre olika huvudgrupper av de utförda interventionerna i förhållande till Kielhofners (2008) indelning på miljö- och individnivå.

Bakgrunden till denna uppsats är intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgångspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna, har två delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och självförtroende för deltagande i högre Studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre Studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i självförtroende, samt vilka faktorer som kan påverka utbildningsaspirationer.Med logistisk regressionsanalys på utfallen; Deltagande i högre Studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott självförtroende under uppväxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre Studier. Förutom självförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och självförtroende är som störst i gymnasieålder, och att skolelever med ett högt självförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer på högre utbildning..

Den p?g?ende nedg?ngen i svenska elevers l?sf?rst?else, dokumenterad i internationella Studier som PIRLS och PISA, har v?ckt oro kring utbildningssystemets effektivitet. En aktuell utredning betonar att kognitionsvetenskap saknas i l?rarutbildningarna (SOU 2024:81). Denna metaanalys unders?ker om tr?ning av exekutiva f?rm?gor (EF), som arbetsminne, sj?lvreglering och kognitiv flexibilitet, kan f?rb?ttra elevers l?sf?rst?else.

Under 2010 diagnostiserades 55342 personer i Sverige med cancer. Cancersjukdom behandlas med kirurgi, strålbehandling, cytostatika, immunterapi, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att säkerställa att nya behandlingsmetoder är bättre än nuvarande metoder provas de i kliniska Studier. Forskning på människor är omgärdat av flera etiska principer, riktlinjer och lagar. I kliniska Studier anses inklusionen av deltagare vara en av de mest krävande delarna.

Syftet med studien var att kartlägga Studier som har använt sig av det orala hälsorelaterade livskvalitetsinstrumentet GOHAI. Studien bygger på en allmän litteraturstudie som sammanställt forskning inom det ämne som är valt. Granskning gjordes av artiklar som använt sig av GOHAI vilka söktes via PubMed. Begränsning gjordes på deltagare ?60 år, engelskspråkiga och med abstract tillgängligt. Studien baserades på 20 kvantitativa artiklar. Resultatet visade att Studierna kom från olika delar av världen.

Syfte: Att undersöka ifall ett ökat intag av antioxidanter via kost eller supplement kan förhindra uppkomst och progression av åldersrelaterad makuladegeneration, AMD.Metod: Granskning och sammanställning av publicerade forskningsresultat inom området.Resultat: Av 7 granskade Studier visade 5 på en skyddande effekt mot uppkomst eller progression av AMD vid ett ökat intag av antioxidanter. Resterande 2 Studier kunde inte finna något signifikant samband. Resultatet varierar för specifika antioxidativa ämnen i olika Studier.Slutsats: Forskningen tyder på att ett ökat intag av antioxidanter, antingen via kosten eller supplement, skulle kunna förebygga och bromsa de skador som uppkommer vid AMD. Man bör dock ytterligare utreda eventuella negativa bieffekter vid höga doser av bland annat ?-karoten och E-vitamin.

Syftet med denna litteraturstudie var att enligt vetenskapliga Studier, publicerade mellan år 2002 och 2007, beskriva omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Information hämtades från databaserna Medline, Academic Search Elite och Cochrane Library, samt ur Vård i Nordens webbarkiv. Sökorden som användes var ?chronic heart failure? och ?nursing?.