Syftet med denna studie Àr att undersöka förekommande erfarenheter som finnas pÄ den lokala nivÄn kring arbetet med elever som kommer frÄn förberedelseklasser till den ?vanliga klassen?. Hur ser arbetet ut för att integrera eleverna och hur lÀggs arbetet upp kring mÄluppfyllelsen och vilka resurser anser skolledare och lÀrare finns? Studien bygger pÄ totalt sju stycken intervjuer med skolledare och lÀrare pÄ fyra olika skolor i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Resultatet visar att bÄde skolledare och lÀrare Àr medvetna om sprÄkets betydelse för kunskapsutvecklingen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare arbetar med sprÄkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur arbetar lÀrare sprÄkutvecklande? Hur samarbetar lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lÀrare dÀr tvÄ undervisar i svenska som andrasprÄk och tvÄ undervisar i modersmÄlet. Resultatet visar att lÀrarna utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssÀtt som genomsyrar undervisningen bestÄr av sprÄkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, Àmnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har ocksÄ kommit fram till att eleverna som deltar i modersmÄlsundervisning lyckas ha bÀttre resultat och att respondenter anser att modermÄlet Àr mycket viktigt för all inlÀrning. Dessutom pÄvisar min studie att studiehandledning pÄ modersmÄlet och samarbete lÀrarna emellan Àr nÄgot som kan gynna flersprÄkiga elevers kognitiva och sprÄkliga utveckling dock förekommer sÄdant samarbete alldeles för sÀllan. .

ModersmÄlslÀrare och klasslÀrares syn pÄ samarbete.

Uppsatsens syfte var att genom en kvalitativ undersökning utröna ensamkommande barns förvÀntningar före flykten, deras tankar om sprÄk, sprÄkinlÀrning och huruvida dessa förvÀntningar uppfylls eller förÀndras efter permanent uppehÄllstillstÄnd i Sverige samt om tankarna om sprÄk förÀndrats. De sex pojkar som intervjuas i studien kommer frÄn Afghanistan, Somalia och Kamerun och hade olika livserfarenheter innan flykten. Uppsatsen visar att förvÀntningarna förÀndrades i och med det faktum att de fick lov att börja skolan nÀr de kommit till Sverige nÄgot som de inte hade kunnat förestÀlla sig. NÄgra informanter, vilka var analfabeter, har Àven fÄtt en för dem helt ny identitet i den bemÀrkelsen att de nu mera ser sig sjÀlva som lÀsande och skrivande mÀnniskor vilket de inte hade kunnat förestÀlla sig tidigare. De som inte gÄtt i skolan tidigare i sina hemlÀnder och inte kan nÄgot annat sprÄk Àn sitt modersmÄl tycker att det Àr besvÀrligt att lÀra sig svenska, det kÀnns mÀrkligt i munnen att uttala ord och meningar pÄ svenska.

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att beskriva mottagandet för nyanlÀnda elever, i Är 6-9, vad gÀller utbildning i en kommun i Sverige. Studiens avsikt har dÀrmed varit att belysa, med utgÄngspunkt i tidigare forskning, vilka förutsÀttningar för en positiv skolutveckling som den nuvarande organisationen erbjuder. För att uppnÄ detta syfte har jag genomfört en kvalitativ studie som baserats pÄ intervjuer med fem informanter frÄn skolans kontext, en rektor, en modersmÄlslÀrare, en lÀrare i förberedelseklass samt tvÄ kÀrnÀmneslÀrare. Resultaten frÄn de genomförda intervjuerna har tolkats och analyserats och visar att förutsÀttningar för positiv skolutveckling finns i form av medvetenhet bland undervisande lÀrare samt rektor om vad som behövs för detta. Det finns behöriga lÀrare i svenska som andrasprÄk som försöker se till de nyanlÀnda elevernas utbildningsbehov samtidigt som det finns andra lÀrare som har svÄrt att anpassa undervisningen för dessa elever.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka om sprÄkförstÄelsen i svenska pÄverkar elevers förmÄga att lösa matematiska textuppgifter. StrÀvan Àr att undersöka om det Àr sprÄkförstÄelsen eller matematikförstÄelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet Àr Àven att undersöka nÄgra pedagogers medvetenhet om detta och ta reda pÄ hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi anvÀnde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkÀt och kvalitativa intervjuer. I enkÀtundersökningen deltog 40 elever frÄn Är 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur sex nyanlÀnda somaliska elever upplever mötet med den svenska skolan och med det svenska skriftsprÄket. Eventuella tankar kring hur respondenterna sjÀlva anser att den svenska skolan kan stötta dem Àr ocksÄ relevant. Studien utgÄr frÄn följande tre frÄgestÀllningar:1. Hur har eleverna upplevt mötet med den svenska skolan?2.

Uppsatsen handlar om hur flersprÄkiga elever integreras och inkluderas i en mÄngkulturell skola. Fyra olika lÀrare intervjuades efter en frÄgemanual dÀr samma frÄgor stÀlldes till alla intervjuade. Resultat visade att samtliga lÀrare prioriterade inkludering av flersprÄkiga och nyanlÀnda elever för att pÄskynda deras integration i den svenska skolan. LÀrarna lyfte ocksÄ fram vikten av en god modersmÄlsundervisning samt studiehandledning för att individuellt stödja eleverna och möjliggöra inlÀrning och förstÄelse för dem. Samtliga lÀrare pÄpekade vidare att ett gott samarbete med och engagemang frÄn hemmet och förÀldrarna Àr av stor betydelse för en framgÄngsrik integration i skolan.

ModersmÄlsundervisningen i arabiska har införts i svenska skolor sedan 1970-talet. Huruvida den uppfyller de kriterier som gör att den spelar en viktig roll i sprÄk- och identitetsutveckling Àr en öppen frÄga. ModersmÄlsundervisningen i arabiska konfronterar mÄnga utmaningar som gör att den kan vara svÄr att genomföra. Skillnaden mellan den skriftliga formen och den talade och muntliga arabiskan utgör en av de problem som försvÄrar inlÀrningen. LikvÀl Àr modersmÄlslÀrare lyckligtvis medvetna om diglossi i arabiska och dess effekter pÄ undervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva nÄgra enskilda elevers erfarenheter och upplevelse av att vara nyanlÀnd elev mot en allmÀn bakgrund om nyanlÀnda elever och skolans mottagande av dem. Dessutom ges en teoretisk bakgrund om identitet och sprÄk utifrÄn socialkonstruktionistisk och sociokulturell teori.UtifrÄn metodansatsen livsberÀttelser har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med flickor som nu gÄr i nian, men var mellan 9 och 12 Är nÀr de kom till Sverige genom familjeanknytning till flykting. I resultatet beskrivs i fyra livsberÀttelser deras vÀg genomskolan, frÄn ursprungslandet, genom förberedelseklassen och till en ordinarie klass, samtderas upplevelse av lÀrande, relationer och stöttning under den första perioden i den svenskaskolan och hur deras erfarenheter har pÄverkat dem. Resultatet visar att deltagarna Àr positiva till sin tid i förberedelseklassen, att de som fÄtt studiehandledning haft stor nytta av den och att kamratkontakterna spelar en stor roll i andrasprÄksutvecklingen.

Avsikten med vÄrt arbete Àr att belysa modersmÄlsundervisning och dess funktion utifrÄn ett ledarskapsperspektiv. Litteratur och tidigare forskning som vi har tagit del av belyser frÀmst modersmÄlsundervisning utifrÄn elevers, förÀldrars och modersmÄlslÀrares perspektiv. VÄr undersökning har baserats pÄ kvalitativa intervjuer med fyra samordnande rektorer för modersmÄlsundervisning dÀr vÄrt syfte har varit att ta reda pÄ hur samordnande rektorer inom modersmÄlsundervisning upplever funktionen i den organisation de arbetar i samt om de resurser som finns tillgÀngliga Àr realistiska i förhÄllande till de lagar och förordningar som föreskrivs i skollagen och kursplanen. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrÄn relevanta teorier för vÄr undersökning VÄrt resultat visar att samtliga informanter har en positiv syn bÄde pÄ modersmÄlsundervisning som helhet och pÄ den organisatoriska aspekten. Problematiken med organiseringen av modersmÄlsundervisning ligger till stor del i att rekrytera lÀmpliga pedagoger och att finna lösningar pÄ rimliga anstÀllningsvillkor för modersmÄlslÀrarna.

This essay is a combination of an interview, survey and an observation that involves seven different teachers and thirty-eight pupils in a school situated in a suburb of Stockholm. The purpose of my research is an attempt to give a picture of how a team of teachers in a primary school act together when teaching maths, as the majority of the pupils have another mother tounge than Swedish. Yet another purpose of this essay is to examine what possibilities this team of teachers have in trying to develop the Swedish language within other bilingual pupils and at the same time develop their math comprehension. I have chosen to initiate the theoreti-cal starting point through the points of Rodell-Olgac & Rönnberg & Rönnberg; these authors discuss the importance of language comprehension when it comes to developing ones math skills. I have reached the conclusion in my examination that it is important to raise the impor-tance of language comprehension within math-education.