Diagnosen Asperger syndrom är ett relativt nytt begrepp inom autismspektrumet. För bara 20 år sedan var syndromet relativt okänt världen över. År 1988 hölls den första internationella kongressen i London och där presenterades de första diagnoskriterierna av makarna Gillberg. Efter kongressen har ytterliggare tre kriterier uppkommit. Vi vill undersöka hur elever med Asperger syndrom uppfattar sin skolgång.

Under utbildningen till Studie- och yrkesvägledare kom vi att upptäcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populärare sätt att skaffa sig förslag på lämpliga Studie- och yrkesval. Intressetester används av verksamma vägledare inom både skola och arbetsförmedling. Internet är vårt främsta informationsanskaffningsmedel och används alltmer inom vår bransch. Syftet med denna Studie är att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen då är giltig.

SammanfattningI denna Studie undersöker jag vilken syn biståndshandläggarna och enhetscheferna har på avlönad anhörigvård och hur denna anhöriganställning påverkar situationen för de anhöriga. Jag väljer i min Studie att fokusera på konsekvenser av anhöriganställning för en person som vårdar sin anhörig och som ingår i begreppet invandrare. Jag har använt mig av en kvalitativ Studie och har intervjuat fem myndighetspersoner i Uppsala. I Studien reflekterar och analyserar jag myndighetspersonernas åsikter med utgångspunkt i det teoretiska perspektivet KASAM ? Känsla Av SAMmanhang och Social utbytesteori.Resultaten visar på en utbredd negativ syn på anhöriganställning hos myndighetspersoner, detta grundar sig på deras mångåriga erfarenhet av anhöriganställning och de problem som anhöriga möter i dagligt arbete som till exempel tunga lyft, bundenhet, yrkets låga status, men mitt resultat visar också på den stora brist av information kring anhöriganställning som råder i Uppsala.

Denna Studie syftar till att undersöka Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens samverkan.Myndigheterna fick i uppdrag av regeringen i slutet på 2011 att tillsammans ta fram ettförslag på en fördjupad samverkan eftersom för många personer hade varit inne isjukförsäkringen för länge. I februari 2012 presenterades den nya arbetsmetoden gemensamkartläggning. Syftet med den nya samverkan var att myndigheterna tillsammans med en individska hitta hållbara åtgärder som är nödvändiga för att personen ifråga ska återgå till arbetslivetefter en lång sjukskrivning.Syftet med vår Studie är att undersöka vilka förutsättningar som är nödvändiga för att samverkanska bidra till ett bra resultat. Studien är byggd utifrån en kvalitativ metod och bygger påindividuella intervjuer. Vår Studie är avgränsad till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingeni Falkenberg.

Denna Studie behandlar hur den tyska nationella kulturen påverkar organisationskulturen i tyska dotterbolag med verksamhet i Sverige. Antropologen Geert Hofstedes Studie om kulturdimensioner samt forskning inom samma område har legat till grunden för teoridelen. Den existerande forskningen har kompletterats med en fallStudie på fyra tyska dotterbolag i Sverige, där fyra intervjupersoner har bidragit med sin erfarenhet. Den insamlade datan har analyserats för att se hur nationell kultur påverkar organisationskultur. Datan har sedan analyserats utifrån tidigare forskning gjord på samma område.

I denna Studie får ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår Studie är baserad på fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen. Vår Studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ett resultat som visar på att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och främst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

Syftet med denna Studie är att få en bild av vilken syn pedagoger har på begreppet barns inflytande. Vi vill även få en inblick i vilka hinder och möjligheter pedagoger upplever när det gäller att ge femåringar inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med tio stycken pedagoger på fyra förskolor. Inflytande är ett begrepp som utgör en central del i vår Studie. Resultatet av Studien visar att pedagogerna har en likvärdig uppfattning om vad begreppet inflytande innebär.

Denna rapport är resultatet av en Studie vars syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om det naturvetenskapliga kunskapsområdet och hur dessa påverkar den naturvetenskapliga verksamheten bland barn i åldrarna 5-7 år. Vi har själva under våra verksamhetsförlagda utbildningar funderat mycket över de uppfattningar och attityder mot de naturvetenskapliga ämnena, som vi mött av hos lärarna i de tidigare åldrarna. Därför utförde vi en Studie där vi intervjuade 10 lärare, verksamma bland barn i den aktuella åldern och använde oss av frågor som rörde hur de upplevde ämnet. Resultatet visar att alla de intervjuade pedagogerna anser att det naturvetenskapliga kunskapsområdet är viktigt att arbeta med, men att endast ett fåtal anser att naturvetenskap är något mer än biologi. Den naturvetenskapliga verksamheten i förskolan, förskoleklassen och skolår 1 är i stor utsträckningen endast inriktad på biologi, ett fåtal arbetar djupare inom hela det naturvetenskapliga kunskapsområdet..

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med Studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets Studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min Studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

I vår Studie har vi undersökt hur journalister gestaltar tre amerikanska skolskjutningar i svensk och amerikansk press. Skolskjutningarna ägde rum på Columbine High School, Virginia Tech och Sandy Hook Elementary School.Vi har analyserat sammanlagt 91 texter publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter och New York Times. Teorierna vi har valt till vår Studie är gestaltningsteori, media events och moralpanik. Kvantitativt har vi undersökt hur journalisterna valt att gestalta gärningsmännen och vilka som fått komma till tals i artiklarna. Kvalitativt har vi närstuderat 12 texter med fokus på skillnaderna mellan de svenska och amerikanska journalisternas gestaltning.Slutsatserna vi kan dra från vår Studie är att rapporteringen skiljer sig åt mellan svenska Dagens Nyheter och amerikanska New York Times.

I en longitudinell Studie har elever i årskurs 1 och 2 på två olika skolor i Vallentuna kommun undersökts under tre på varandra följande projektår. Huvudsyftet med denna Studie var att undersöka huruvida träning i fonologisk medvetenhet enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i sexårsklass påverkar deras läs- och skrivinlärning. Tre typer av test användes, under årskurs 1 administrerades UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, för kartläggning av psykolingvistiska färdigheter. Under årskurs 2 kartlades elevernas läs- och skrivutveckling med UMESOL, ?läsning och skrivning?.

Vi har i denna uppsats undersökt hur Röda Korsets vision och den sociala gemenskapen påverkar engagemanget och motivationen hos en specifik grupp volontärer på mötesplatsen Kupan i Halmstad. Vi utgick ifrån en kvalitativansats i utformandet av uppsatsen, där vi genomförde kvalitativa intervjuer för insamlandet av vårt empiriska material. Detta analyserade vi sedan utifrån Philip Selznicks institutionalisering, Mats Alvessons organisationskultur, Randall Collins interaktionsritualer samt Thomas Scheffs sociala band. För att förstärka vår analys kopplade vi den till tidigare forskning utförda av Svedberg, von Essen och Jegermalm men även till Haski-Leventhal och Cnaans Studie. Resultatet av vår Studie visade att Röda Korset som organisation och dess värderingar påverkar den sociala gemenskapen, denna sociala gemenskap är ett grundläggande motiv för att volontärerna ska engagera sig inom Röda Korset..

Syftet med denna Studie är att beskriva hur en icke-statlig organisation i Tanzania arbetar med genusfrågor och hur dessa frågor på olika sätt påverkar organisationens medlemmar. Detta är en samhällsvetenskaplig Studie med en kvalitativ ansats. I en fältStudie i Rorya distriktet, Tanzania, har sju fokusgrupper med småskaliga bönder intervjuats. Det empiriska materialet har kopplats till relevant litteratur om genus och jämställdhetsfrågor. Uppsatsen har lett till slutsatser som på flera sätt visar på en positiv trend i organisationens jämställdhetsarbete.

Syftet med denna Studie är att dels undersöka hur små turismaktörer som Stockholm Ghost Walk, Icebar samt Takvandring Sverige arbetar med sin marknadsföring. Dels undersöks även om och hur dessa aktörer samarbetar med Stockholm Visitors Board (SVB) i marknadsföringsfrågor.I denna Studie har kvalitativ metod tillämpats, där intervjuer med en representant från respektive företag och innehållsanalyser av deras webbkanaler har genomförts. Den teoretiska utgångspunkten är till stor del hämtad ur Jörgen Elbes samt Yvonne von Friedrich Grängsjös avhandlingar om destinationsmarknadsmarknadsföring genom samarbete. Empirin visar att de tre aktörerna generellt har uppfattningen att de sköter sin marknadsföring själva och att SVB endast samarbetar med Stockholms största aktörer. Denna uppfattning delas med SVB.

Maria AntemarKommunikativt arbetssättEn Studie om lärares syn på kommunikativt arbetssättCommunicative working procedure- a study about teachers sight of communicative working procedure.Antal sidor: 37Syftet med Studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar kommunikativt arbetssätt, med fokus på hur de planerar, genomför och vad de vill uppnå med ett kommunikativt arbetssätt. För att uppnå syftet har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där jag har intervjuat fyra stycken lärare samt observerat två stycken lärare i en klassrumsmiljö. Den teoretiska grunden för Studien ligger i att inledningsvis förklara, kommunikation, kommunikation i grupp för att sedan gå över till läraren i sammanhanget av kommunikativt arbetssätt. Resultatet av min undersökning visar att delaktighet är av stor vikt i kommunikativt arbetssätt. Vidare framkommer det att eleverna har stor inverkan på arbetssättets innehåll och att sociala mål vid kommunikativt arbetssätt är viktiga.