Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrning och vadsom påverkar primärvårdsverksamheter. Detta har vi gjort genom att undersöka offentliga ochprivata vårdcentraler med syfte att se om bolagsformen påverkat möjligheten att anpassa sigtill den nya konkurrenssituationen som uppstått primärvårdsenheter emellan. Vi har även lagten tyngd på ledarrollen för att se om den skiljer sig åt mellan verksamhetscheferna. Studiensom genomförts är en kvalitativ studie med teoriavsnitt som bygger på relevantaorganisations- och ledarskapsteorier. Studiens empiriska del är grundat på intervjuer somgjorts på privata och offentliga verksamhetschefer inom primärvården.

Syftet med denna uppsats är att se möjliga effekter av ett förvärv på företagets ekonomiska ställning. Denna studie är en kvantitativ studie med deduktiv ansats, vi har använt oss av sekundär data och med en metod som heter nya RIV metoden. Med hjälp av RIV metoden har vi med flera olika formler och beräkningar nått vårt resultat som säger att företag fått negativ ekonomisk ställning vid förvärv..

Syftet med vår studie är att undersöka hur rektorer tolkar ett valt värdegrundsmål och varför detolkar det olika. Det mål vår studie utgår ifrån är, ?alla som arbetar i skolan skall visa respektför den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratisktförhållningssätt?. Vi väljer att fokusera på organisationsstrukturen och sociala faktorer då vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden på varför målet tolkas olika. Studien är enkvalitativ undersökning där vi intervjuar två olika rektorer och ber dem tolka målet.

Denna studie syftar till att uppmärksamma uppfattningar om klimatförändringarna utifrån fem informanters perspektiv och med kopplingar till relevant litteratur inom klimatområdet. Viktiga aspekter av klimatförändringar som diskuteras är informanternas syn på människans inverkan på klimatet, fördelningen av ansvar och viljan till förändringar och uppoffringar..

Syftet med vår studie var att undersöka hur läxor och läxhjälp berör fritidshemmets verksamhet. Studien belyser även en viss problematik gällande föräldrars möjlighet att hjälpa sina barn med läxorna utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. För att undersöka detta har vi först tagit del av tidigare forskning om läxor och läxhjälp, därefter har vi intervjuat fyra lärare för att se hur de ser på syftet med läxor. Slutligen intervjuade vi tre fritidslärare för att se hur läxhjälpen berör fritidshemmets verksamhet. Vi har i vår slutsats kommit fram till att merparten av lärarna i vår studie anser att syftet med läxor är att befästa sina kunskaper men även för att lära eleverna att ta ansvar.

Vårt syfte med denna studie var att med utgångspunkt i några pedagogers arbete analysera hur datorer och surfplattor kan användas som hjälpmedel för att främja barns tal- och skriftspråksutveckling. Vi formulerade även två frågeställningar som hjälp för att kunna uppnå vårt syfte. Vår studie har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och som metod valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att både surfplattor och datorer används i förskolan för att stimulera barns tal- och skriftspråksutveckling, men på skilda sätt. Datorer används mest till att skriva med och surfplattor mer för spelande, dock med spel som pedagogerna ansåg hade fokus på lärande.

Denna uppsats är en textanalytisk studie med genusvetenskaplig ansats fokuserad på innehållsanalys utifrån  socialkonstruktivistisk teori. Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka vilka grupper av historiska och anonyma gestalter som förekommer i tre gymnasieläroböcker i historia, i vilken utsträckning dessa grupper gestaltas av män respektive kvinnor samt i vilka sociala sammanhang och historiska kontexter kvinnor respektive män ges utrymme..

Syftet med vår studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess påverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum är inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar:? Hur kan pedagoger och elever påverka sin egen klassrumsmiljö?? Hur anser pedagoger att eleverna påverkas av klassrumsmiljön?? Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum?Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer på två olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att påverka sin miljö, men det kräver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsättningar.

Denna studie fokuserar på att studera fenomenet ?plus-size? modeblogg, alltså modebloggar som är skapade av överviktiga personer. Denna studie vill finna svar på vad som driver dessa personer att modeblogga, hur det kommer sig att de bloggar och hur de upplever interaktionen med sina läsare.Den överviktiga modebloggaren är en viktig aktör i samhällsdebatten genom att dessa personer vill visa en alternativ kropp gentemot gällande samhällsnormer kring hur en kropp skall se ut för att vara välmående.Resultatet av denna studie visar att dessa personer ser sig själva som en del i grupp av andra överviktiga bloggare och bloggläsare och känner i och med det en tillhörighet, vilket påverkar deras bloggande i en positiv bemärkelse. Det som driver dessa personer är interaktionen med sina läsare ? responsen de får på sina inlägg.

Titel: Att omsätta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lärandeaspekter Nivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation Författare: Jessica Sääf och Alexandra Ridell Utgivningsår: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik och Charlotte Petersson Problemområde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lärande innebär. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och eftersträva organisatoriskt lärande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet när det undersöks i en organisatorisk verklighet. Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) där nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats på litteratur och forskning om den organisatoriska lärandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner). Resultat: Vår studie visar att begreppen handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner) förstås utifrån den organisatoriska kontexten.

Många barn tillbringar en stor del av sin tid på fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingår i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur använder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda på vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie är en kvalitativ studie där sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra män, i Kristianstad kommun har intervjuats.

För de barn som behöver vårdas utanför det egna hemmet är placering i familjehem den vanligaste insatsen. Familjehemsplacering är en insats som påverkar, förutom det berörda barnet, barnets omgivande nätverk. När ett beslut är fattat att ett barn skall placeras utanför det egna hemmet, skall socialsekreterare undersöka barnets befintliga nätverk och överväga om barnet kan familjehemsplaceras hos en anhörig eller annan närstående, enligt 6 kap. 5§ SoL. Syftet med denna studie var att med utgångspunkt i 6 kap.

Uppsatsen ?Konstruktionen av barn - en diskursanalytisk studie av underrättsdomar i mål om sexualbrott mot barn? är en studie av det sätt på vilket barn mellan 12 och 15 år beskrivs och bemöts i sexualmål där de medverkar som målsäganden. Uppsatsen intresserar sig för de föreställningar om kön och sexualitet som ges och får betydelse i rättens bedömning i målet. De strikt straffrättsliga aspekterna av bedömningen kommer emellertid lämnas åt sidan och lämna plats åt den genusrättsliga intressesfären, vilken fokuserar könets betydelse inom rätten och riktar en kritik mot föreställningen om rätten som objektiv, saklig och opåverkad av kulturella föreställningar.Uppsatsens frågeställningar ringar in de beskrivningar av målsäganden som gäller dennes agerande och uppträdande innan, under och efter den i målet prövade gärningen. Vidare undersöks hur rätten beskriver den eventuella sexuella erfarenhet eller kunskap som målsäganden besitter sen tidigare..

Syftet med denna studie är att förklara varför konsumtionen av ekologiska kläder haft en svag ökning sett utifrån konsumenternas perspektiv. För att kunna besvara syftet har en kvantitativ metod legat till grund för denna studie. Data har samlats in med hjälp av enkäter för att undersöka om det föreligger något samband bland konsumenter. För att kunna presentera ett mer djupgående resultat har den kvantitativa metoden kombinerats med en kvalitativ metod vid analys av data.Teorin i denna studie har använts som utgångspunkt för att bättre förstå konsumenternas köpbeteende samt betydelsen av varumärken. Studiens empiri består av den data som samlats in genom enkäter.

Syftet med denna studie är att belysa personalens erfarenheter och upplevelser av att arbeta med manualbaserade behandlingsprogram för missbrukare inom kriminalvården samt undersöka hur väl programledarna följer manualen i praktiken. Det är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats där intervjuerna har varit semistrukturerade. Studien berör implementeringsforskningen vilken precis som den evidensbaserade praktiken har fått ett uppsving bland annat inom evidensbaserad kriminalvård. Resultatet visar både för- och nackdelar med att arbeta manualbaserat, då manualen kan vara ett stöd i arbetet men samtidigt ett hinder för ett personligt möte. Manualen följs mer strikt när personalen först börjar arbeta med programmen men används senare mer att luta sig emot då programledarna arbetar mer utifrån känsla.