Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever ämnet matematik, vilket återspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar även att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lär och tänker när de löser matematiska problem och attlärare inte alltidtar hänsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans årskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tänka högt och blev videofilmade.

AbstraktArbetslösheten runt omkring i Sverige har växt, samtidigt som landets högskolor och universitet lockar fler sökanden. I Borås där vi har genomfört vår undersökning har antalet högskolestudenter ökat med 11 % från 2008 till 2009 och detta är den största ökningen de senaste fem åren. Trots denna ökning är studenter till lågutbildade föräldrar fortfarande underrepresenterade. Barnen påverkas av föräldrarnas sociala klasstillhörighet i sin möjlighet till framgång i utbildning. Med kapitalt, habitus och motivationsstrategier som teoretiska utgångspunkter är syftet med vår studie att få en bild av varför en grupp studenter har valt att vidareutbilda sig på högre nivå.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarstudenters val till lärarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns någon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte är att läraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhållanden som råder i skolor och på lärarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning som genomförts bland lärarstudenter som gått en termin på lärarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkäten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lärarstudenternas motiv.

Denna uppsats syftar till att undersöka vad som ligger bakom mäns val att arbeta i hemtjänst genom att undersöka vilken betydelse männens tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet har, samt vilken betydelse arbetsmarknadssituationen haft. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur de ser på detta val. Med utgångspunkt i teorier om kön och arbetsmarknad beskrivs hur den svenska arbetsmarknaden könssegregeras och hur yrken könsmärks. För att djupare förstå de faktorer som påverkar uppdelningen av kön på arbetsmarknaden används även maskulinitetsteorier. Sju män som arbetar inom hemtjänst har intervjuats om sitt yrkesval och hur de ser på detta.

I den svenska skolan i dag finns elever med ursprung från en mängd olika delar av världen. Däremot är de yrkesverksamma vuxna till allra största delen svenska. Våra invandrarelever möter sällan vuxna från den egna kulturen i de miljöer de vistas större delen av sin vakna tid. Såväl ute i samhället som i skolan saknas yrkesverksamma invandrare som kan tjäna som förebilder för dessa ungdomar. Värst drabbade är flickorna eftersom invandrarkvinnor toppar statistiken över arbetslöshet och sjukskrivningar.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka tankar elever i år 6 har om sin framtid men också att ta reda på vad dessa elever anser är viktigt att lära sig i skolan inför framtiden samt att se vilken användning de finner för det de lär i skolan. Jag vill också se om det finns några skillnader mellan barnens tankar i två olika bostadsområden. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör främst tidigare undersökningar som har gjorts inom ämnesområdet. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med 21 barn från två skolor i olika bostadsområden. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv.

Sammanfattning Som blivande Studie- och yrkesvägledare har författaren velat undersöka, vaför ungdomar väljer omvårdnadsprogrammet (OP). Syftet med studien är att undersöka varför de som går på OP valt att göra det och besvara ovanstående genom frågor om motiv, påverkan samt förhoppningar inför framtiden? Syftet och forskningsfrågorna har undersökts utifrån ett sociologiskt perspektiv med hjälp av Giddens struktureringsteori och Webers handlingsteori. Författaren har valt en kvantitativ ansats och som metod valt att konstruera en enkät om 29 strukturerade frågor samt en öppen fråga. Undersökningsmaterialet bestod av 77 omvårdnadselever på två strategiskt utvalda skolor med OP i sitt gymnasieprogram, fördelade på tre klasser. Studiens resultat baseras på 30 enkätfrågor och visar att det som fått eleverna att välja OP är ett intresse av att arbeta med människor i ett vård och omsorgsrelaterat arbete.

Titel: Tevevärlden och barns drömyrke Författare: Dan Jönsson Typ av arbete: Examensarbete inom lärarprogrammet Tevetittandet har en stor plats i många barns vardag och utbudet av kanaler och programtyper är stort. En fråga som ofta kommer upp är hur detta påverkar våra barn och vilka konsekvenser det kan få. Syftet med min undersökning är att studera eventuella kopplingar mellan barns tevetittande och barns tankar kring deras framtida yrkesval. Med koppling till mitt syfte utgick jag från följande frågeställningar: Vad anger barn som sitt drömyrke och finns det samband mellan favoritprogram och deras drömyrke? Studien är av kvantitativ modell och utförd med hjälp av enkätfrågor.

BAKGRUND: I bakgrunden skriver vi om konventionen om barns rättigheter samtstyrdokumentens mål för jämställdhet mellan könen. I detta avsnitt beskrivs också denormer som finns i samhället för män och kvinnor. Vi diskuterar flickors och pojkars lekoch hur denna kan påverkas i den samhälliga kontexten, hur genus framträder i barnsskapande samt könsskillnader med fokus på utrymme och uppmärksamhet i barngruppen.SYFTE: Vi vill undersöka hur barnen på en förskoleavdelning uttrycker sig runtkönsroller och hur dessa tar sig utryck i leken och den dagliga verksamheten. Vi kommeräven i viss mån att studera pedagogernas påverkan på barnen när det gäller könsroller.METOD: Vi har använt oss av metoderna observation, intervju och self report.Observation och intervju i form av informella samtal genomfördes i hela barngruppenmedan self report och de formella samtalen genomfördes med tio barn.RESULTAT: Studien visar att pojkar och flickor i stor utsträckning leker med olika sakerberoende på könstillhörighet samt att de säger sig tycka om olika lekmaterial och lekar.Resultatet visar vidare att barnen ofta leker i könshomogena grupper. Vi observerade attnågra pojkar tog stor plats vid samlingssituationer.

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån intervjuer med män som arbetar på förskolor och daghem undersöka hur dessa ser på sig själva, sitt yrkesval och hur de upplever att det är att arbeta som man på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien är av kvalitativ art och bygger på intervjuer med sex män som arbetar inom barnomsorgen.Mot bakgrund av tidigare forskning har vi formulerat ett antal frågeställningar: vilken roll (avsaknad av) spelar homosocialitet för dessa män? På vilket sätt upplever män att de bemöts av motstånd och utmaningar genom sin förflyttning mot traditionellt kvinnokodade arbetsplatser? Vilken typ av motstånd/utmaning upplever de? Upplever dessa män att det finns könskodade förväntningar på dem som män? Upplever de att de representerar en underordnad maskulinitet?Vi har i vår empiri funnit svar på detta då våra respondenter beskrivit en saknad av andra män och samspelet med dessa och därmed homosocialitet. Vidare har männen berättat om vad de kallar för ?tvärtomfördomar? som de har upplevt från sina kollegor samt beskrivit fördomar och förutfattade meningar från omgivningen.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Yrket personlig assistent är ett relativ nytt yrke som uppkom för att stärka inflytandet för personer med funktionsnedsättning. Att arbeta som personlig assistent innebär att arbeta i någon annans hem och att träda över tröskeln till någon som är i behov av hjälp. Detta innebär att man får bortse från sina egna åsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara någon annans armar och ben, så att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie är att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör någon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Yrket personlig assistent är ett relativ nytt yrke som uppkom för att stärka inflytandet för personer med funktionsnedsättning. Att arbeta som personlig assistent innebär att arbeta i någon annans hem och att träda över tröskeln till någon som är i behov av hjälp. Detta innebär att man får bortse från sina egna åsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara någon annans armar och ben, så att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie är att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör någon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Studiens syfte var att undersöka hur röntgensjuksköterskor upplevde den psykosociala arbetsmiljön vid den verksamhetsförlagda utbildningen som studenter. Syftet var också att utreda vilka omständigheter som upplevdes stressande och hur informanterna upplevde sin sociala situation på VFU som studenter. Vidare var avsikten att få fram förbättringsförslag. Metoden för studien var intervjuer med tio nyligen utexaminerade röntgensjuksköterskor med en kvalitativ innehållsanalys som ansats. Informanterna hade allmänt trivts på VFU, men arbetsmiljön upplevdes som bättre utanför universitetssjukhuset, på mindre VFU-platser.

Titel: Eskort på nätet - En studie om nätprostitution ur ett individperspektivFörfattare: Ayla Irebring-RuiperezKurs: Examensarbete inom medie- och kommunikationsvetenskap 15pUniversitet: Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2009Handledare: Jenny WiikSidantal: 52 sidorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur sexsäljande kvinnor över nätet uppleversin livssituation samt yrkesverksamhetUppdragsgivare: Examensarbetets uppdragsgivare är Prostitutionsenheten i MalmöMaterial och metod: 3 st personliga intervjuer med slumpmässigt utvalda kvinnligaprostituerade via nätet. Samtalet pågick i cirka en timme och utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Vid två tillfällen har ljudinspelningar genomförts och sedan transkriberats inför analys. Ett av samtalen har utförts via telefon och har då renskrivits utifrån anteckningar som togs under intervjutillfället.Huvudresultat: Undersökningen beskriver hur tre stycken prostituerade kvinnor upplever sin livssituation. Här berättar de hur de upplever de kunder de möter, hur deras yrkesval påverkar relationer i vardagslivet samt ute i samhället.