Syftet med följande studie Àr att undersöka huruvida universitetsstudenter finner fenomenet konkurrens stressande och isÄfall hur detta manifesteras i olika konkurrensprÀglade situationer. För att ta reda pÄ detta intervjuades 9 universitets-studenter nÄgonstans i Sverige dÀr de fick besvara 13 frÄgor om hur de upplevde konkurrens i sin essens, i utbildningen samt i arbetslivet. Det visade sig att studenterna ansÄg sig kunna uppleva en viss form och nivÄ av stress i samtliga konkurrenskategorier, men stressen var som mest framtrÀdande dÄ det gÀller att behöva tÀvla med sina medmÀnniskor, framförallt i arbetssökarprocessen. Det kan i och med följande studie bekrÀftas att konkurrens har en betydande, och oftast negativ, inverkan pÄ studenters mentala hÀlsa dÄ man uppgav att man i konkurrensprÀglade situationer kunde uppleva nervositet, oro, frustration och/ eller sjÀlvförakt..

Syftet med denna studie Àr att se hur ordet grym anvÀnds i icketraditionell bemÀrkelse. Undersökningen har skett genom studier av ordet i elva tidningskorpusar mellan Ären 1965-2004, sammanstÀllda av SprÄkbanken. Genom att studera faktorer sÄsom betydelse, genre, anvÀndare och ordklass har jag kommit fram till att ordet har gÄtt frÄn att innan 1970-talet endast anvÀnts för nÄgonting negativt till att ordet anvÀnds som en förstÀrkning eller för nÄgot som Àr snyggt, hÀftigt och positivt. Studien visar att ordet frÀmst anvÀnds inom sport- och musikgenren i tidningarna och majoriteten av anvÀndarna Àr mÀn. I denna studie om bruket av ordet grym i tidningsskriftsprÄk har ordet inte uppkommit i annan ordklass Àn vad dagens ordböcker tar upp..

År 2009 beslutade regeringen att omreglera apoteksmarknaden för att bland annat öka tillgĂ€ngligheten, förbĂ€ttra servicen och uppnĂ„ prispress pĂ„ lĂ€kemedel. Dessa löften som var riktade mot svenska folket vĂ€ckte intresset till studiens syfte. Syftet med denna studie Ă€r att fĂ„ kĂ€nnedom om svenska folkets Ă„sikter betrĂ€ffande omregleringen av apoteksmarknaden. Studien har genomförts som en kvantitativ studie i form av enkĂ€tundersökning för att direkt samla in information. FrĂ„gorna har genom personlig interaktion, ansikte mot ansikte, stĂ€llts till respondenterna.

Syfte:VÄrt syfte med denna uppsats Àr att analysera och klargöra vilken betydelse merchandise, i form av klÀder, fÄr för att stÀrka artisters/bands varumÀrken. Vi kommer Àven studera om en framtida utveckling av merchandise kan stÀrka varumÀrket. För att undersöka detta har vi Àven formulerat en forskningsfrÄga som lyder:? PÄ vilka sÀtt kan ansvariga för merchandise i form av klÀder hantera denna för att stÀrka artisters varumÀrken?Metod:I denna studie har en kvalitativ metod anvÀnts för att kunna gÄ djupare in pÄ Àmnet. Denna kvalitativa studie bygger pÄ Ätta intervjuer gjorda med olika aktörer inom musikbranschen.

Avsikten med denna studie var att lyfta fram maskrosbarnens egna barndoms upplevelser och synpunkter om socialt arbete. Syftet besvarades genom att analysera fyra respondenters svar, tidigare forskning om maskrosbarn och teorier. Ansatsen Àr kvalitativ och betonar respondenternas upplevelser, intressen och kÀnslor. Intervjupersonerna valdes med hjÀlp av snöbollsurval. Resultatet av min studie om maskrosbarn visade att dessa barn hade olika faktorer som bidrog till deras framgÄng.

Syftet med denna studie var att studera sambandet mellan depression, Ängest och dissociation. Studien grundar sig i bÄde den psykoanalytiska teorin och den kognitiva teorin. Som deltagare valdes 90 studenter vid en högskola i södra Sverige och som materiel anvÀndes tre frÄgeformulÀr: ett dissociationsformulÀr, ett depressionsformulÀr och ett ÄngestformulÀr. Resultaten i denna studie visar pÄ att det inte Àr nÄgon skillnad i förekomsten av depression mellan mÀn och kvinnor. Depression och Ängest har en stark bindning till varandra.

Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstÄ under idrottslektionerna pÄ gymnasieskolan. Jag ville Àven undersöka hur idrottslÀrare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter pÄ idrottslektionerna.För att fÄ information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielÀrare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvÀmlighetsurval.De vanligaste konflikterna pÄ idrottslektionerna var smÄbrÄk, ej deltagande i undervisningen samt brist pÄ respekt för varandra. NÀr det gÀller förebyggande av konflikter ansÄg lÀrarna att det var viktigt att föra en dialog med eleverna om hur de skall behandla varandra, anvÀnda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lÀrare och elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lÀrarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll..

I vÄrt examensarbete fördjupar vi oss i orsakerna till studieavhopp frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vid Malmö högskola. Vidare tittar vi pÄ studenternas upplevelse av misslyckande och personlig utveckling i samband med studieavhoppet bÄde retrospektivt och idag. Idén till detta arbete vÀcktes dÄ mÄnga av vÄra studiekamrater successivt hoppade av utbildningen. Eftersom orsaker till studieavhopp pÄ högskolan Àr ett outforskat Àmne i Sverige bestÀmde vi oss för att forska vidare inom omrÄdet. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex personer som valde att inte fullfölja sina studier. VÄrt underlag till intervjuerna baserades pÄ 23 enkÀtsvar frÄn tre Ärskullar.

SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR Genom vĂ„r studie vill vi beskriva den inverkan Instagram har pĂ„ tjejer och killar i Ă„rskurs tre pĂ„ gymnasiet vad gĂ€ller kroppsideal avseende sjĂ€lvidentitet, kultur och makt.Hur pĂ„verkar medier ungas uppfattning omkroppsideal? Vilken roll har Instagram vad gĂ€ller ungdomars syn pĂ„ kroppsideal och identitetsskapande?METOD &MATERIAL Kvalitativ metod med tvĂ„ fokusgruppsdiskussioner som totalt innefattar tolv personer, sex tjejer och sex killar. Resultatet frĂ„n vĂ„ra fokusgrupper har analyserats med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.RESULTAT Vi har i vĂ„r studie sett tydliga samband mellan media, identitet och bekrĂ€ftelse pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att media pĂ„verkar ungas uppfattning om kroppsideal, deras identitet och bekrĂ€ftelsebehov. .

Arbetet Àr en studie kring hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 4 arbetar med learning study. Flera studier pÄvisar att teorier och forskning om lÀrande och undervisning endast nÄr fram till lÀrarna i begrÀnsad utstrÀckning. Learning study Àr en metod för forskning och syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares sÀtt att undervisa förÀndras efter att man arbetat med learning study i sin undervisning.För att kunna ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med learning study sÄ har lÀrare frÄn olika skolor intervjuats samt att professor Ference Marton har intervjuats för att ta del av hans kunskaper.Resultatet frÄn intervjuerna Àr att lÀrarna i studien idag oftare anvÀnder variation och skillnader i sin undervisning samt att lÀrarna i första hand fokuserar pÄ vad som ska lÀras..

Vid starten av idrottsundervisningen pÄ 1800-talet fanns en problematik gÀllande lokalbrist. Denna problematik fortsatte och aktuell forskning visar att endast 70 % av Sveriges skolor i början av Ärhundradet hade regelbunden tillgÄng till en gymnastiksal eller idrottshall. Kopplat till denna problematik saknas forskning kring huruvida det finns tillfredsstÀllande redskap till förfogande eller ej. DÀrför syftar denna studie till att undersöka vilka lokaler samt redskap, fasta och lösa, som idrottslÀrare har till sitt förfogande i undervisningen och i vilken utstrÀckning de har det. Denna studie baseras pÄ en webbenkÀt som har skickats ut till idrottslÀrare för att uppfylla syftet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anstÀllda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie Àr unik genom att de flesta som arbetar dÀr har varit pÄ samma arbetsplats i flera Är. Det unika Àr att man i andra studier har pÄvisat den höga personalomsÀttningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstÄ det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar pÄ just denna arbetsplats.Detta Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig Àr deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som pÄverkar dem i deras arbetsmiljö.

Att jobba som distriktssköterska innebÀr ett mycket brett arbetsfÀlt med stort kontaktnÀt. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om distriktssköterskor upplever stress i sitt arbete med fokus pÄ hur den yttrar sig och hanteras. Resultatet av vÄr studie visar att stress som beror pÄ kÀnslor av krav och otillrÀcklighet Àr vanligt förekommande. Det tycks yttra sig bÄde fysiskt och psykiskt i huvudvÀrk, trötthet samt magproblem. Genom stöd frÄn kollegor, gemenskap med andra och motion hanteras stressen individuellt..

En individ som utsÀtts för ett traumatiskt brott pÄverkas pÄ mÄnga sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka om individer upplever tillitssvÄrigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvÄrigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrÄn det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey frÄn 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvÄrigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fÄtal brottsoffer professionellt stöd.

Detta Àr en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte Àr att fÄ förstÄelse för skillnader i barns studieresultat. Vi har med hjÀlp av PISA undersökt huruvida förÀldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur pÄverkar dess möjligheter till ett positivt studieresultat. I dagens samhÀlle ser familjer ut pÄ flera olika sÀtt och strukturerna varierar beroende pÄ det socioekonomiska kapital förÀldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan ocksÄ se olika ut beroende pÄ vilken vÀlfÀrdsstat man bor i, anledningen till detta Àr att en god vÀlfÀrd ökar möjligheten att klara sig som ensamstÄende förÀlder, vilket i sin tur leder till ett ökat vÀlmÄende. För att visa pÄ stora skillnader valde vi att jÀmföra USA och Sverige dÀr skillnaderna i vÀlfÀrd Àr markanta.