Sammanfattning Zavgorodni, Nikolai (2008). Titel: Rock- och popmusik i undervisningen. En studie om betydelsen av musicerande pÄ gymnasiets estetiska program (Rock and pop music in music education. Investigating the importance of music creation in high school?s aesthetic program). Syfte med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse musicerandet har i elevernas musikaliska utveckling.

Gymnasieskolans litteraturundervisning bygger till stor del pÄ en kanontradition, i vilken förmedlandet av ett kulturarv Àr centralt. I en kulturell mÄngfald finns anledning att problematisera kanon utifrÄn de demokratiska vÀrden skolan har i uppdrag att förmedla. Syftet med föreliggande uppsats Àr att problematisera svenskÀmnets litteraturundervisning i en mÄngkulturell samhÀllsutveckling, samt undersöka svensklÀrares uppfattningar av det egna litteraturvalet. En empirisk studie har genomförts för att se vilka vÀrderingar gymnasieskolans litteraturval grundar sig i. Resultatet analyseras utifrÄn de utbildningsfilosofiska riktningarna; progressivism, perennialism och rekonstruktivism ur vilka lÀrares uppfattningar av litteraturval kategoriseras.

Syftet med denna studie var att studera pÄ vilka sÀtt matematik kommer till uttryck i barns lÀrande lek pÄ förskolan. VÄr frÄgestÀllning Àr: pÄ vilka sÀtt kan matematik komma till uttryck i den lÀrande leken? Metodvalet till studien var videoobservation dÄ den lÀrande leken skulle observeras i ett naturligt skeende. Vi anvÀnde oss av ett observationsschema för att organisera de matematiska hÀndelserna under matematikens byggstenar. Matematikens byggstenar i denna studie Àr sortering och klassificering, geometri, form och mönster, rumsuppfattning och tidsuppfattning, mÀta och antal och siffror.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet pÄ alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever pÄ samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att mÄnga IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg.

VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur personalrekryterare ser pÄ begreppet Social Kompetens i samband med rekrytering, framförallt vid rekrytering av mÀnniskor som i sitt yrke arbetar för mÀnniskor, tillika serviceyrken. Innan vi pÄbörjade uppsatsen antog vi att den Sociala Kompetensen var viktig för att kunna fÄ anstÀllning. Vi har i studie 2, som Àr vÄr huvudsakliga studie, genomfört sju intervjuer med mÀnniskor som i sitt yrke rekryterar och genomför anstÀllningsintervjuer. DÄ det existerar liten forskning kring förekomsten av Social Kompetens i platsannonser valde vi Àven att göra en sÄdan undersökning, studie 1, som till viss del Àven lÄg till grund för urvalet av intervjupersoner till studie 2. I platsannonser efterfrÄgas Social Kompetens frÀmst för tjÀnster dÀr man arbetar för mÀnniskor, vÄrd/omsorg/lÀraryrken, men Àven inom serviceyrken.

Detta examensarbete tar upp frÄgan hur vÀgledarna ser pÄ hur de förmedlar kunskap i studie- och yrkesvalsprocessen samt hur de ser pÄ de relaterade lÀroprocesserna. Arbetet Àr ett perspektiverande bidrag till en helhetsbild av vÀgledningens komplexa och mÄngfacetterade pedagogiska dimensioner. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ hermeneutisk metod. För att tolka resultaten i undersökningen har jag frÀmst anvÀnt mig av Bill Laws DOTS-modell samt Knud Illeris integrerade syn pÄ kognitiva, psykodynamiska samt sociala lÀroprocesser. Resultatet av undersökning tyder pÄ att Studie- och yrkesvÀgledarna ser förmedling av kunskaper som en del av vÀgledningsprocessen men att det inte stÄr helt klart hur vÀgledarna knyter an till lÀroprocesser i denna förmedling. Begreppen vÀgledning och pedagogik samt vÀgledarnas perspektiv pÄ hur de förmedlar kunskap i vÀgledningsprocessen Àr ofta starkt förknippade med vÀgledarens egna personliga erfarenheter men Àven kunskap och förstÄelse över lÀroprocessernas betydelse för en pedagogisk vÀgledningsprocess. Den personliga pÄverkan kan utgöra medvetna eller omedvetna förestÀllningar om metoder och innehÄll i vad som förmedlas men dÀrmed Àven en pÄverkan pÄ hur detta förmedlas..

Syfte med denna undersökning har varit att fÄ klarhet i om det finns studie- och yrkes- vÀgledare som agerar grindvakter bland annat i mötet med elever inför deras gymnasieval. Vidare ville vi utforska och förstÄ om det kan vara sÄ att vÀgledare föredrar ett gymnasieprogram framför ett annat. Med anledning av detta bestÀmde vi oss för att anvÀnda ett specifikt program som vi sedan tidigare förstÄtt har ett dÄligt anseende i mÄnga mÀnniskors ögon. Dessutom valde vi att göra tvÄ förundersökningar dels med en yrkeslÀrare, dels med elever frÄn Ärskurs ett pÄ fordonsprogrammet. Anledningen till förundersökningarna var att vi ville fÄ synpunkter frÄn dem som fanns inom verksamheten, vilket gav oss en vÀrdefull förförstÄelse om fordonsprogrammet och dess elever.

Syftet med denna studie Àr att skapa en djupare förstÄelse för verksamhetsstyrning och vadsom pÄverkar primÀrvÄrdsverksamheter. Detta har vi gjort genom att undersöka offentliga ochprivata vÄrdcentraler med syfte att se om bolagsformen pÄverkat möjligheten att anpassa sigtill den nya konkurrenssituationen som uppstÄtt primÀrvÄrdsenheter emellan. Vi har Àven lagten tyngd pÄ ledarrollen för att se om den skiljer sig Ät mellan verksamhetscheferna. Studiensom genomförts Àr en kvalitativ studie med teoriavsnitt som bygger pÄ relevantaorganisations- och ledarskapsteorier. Studiens empiriska del Àr grundat pÄ intervjuer somgjorts pÄ privata och offentliga verksamhetschefer inom primÀrvÄrden.

Syftet med denna uppsats Àr att se möjliga effekter av ett förvÀrv pÄ företagets ekonomiska stÀllning. Denna studie Àr en kvantitativ studie med deduktiv ansats, vi har anvÀnt oss av sekundÀr data och med en metod som heter nya RIV metoden. Med hjÀlp av RIV metoden har vi med flera olika formler och berÀkningar nÄtt vÄrt resultat som sÀger att företag fÄtt negativ ekonomisk stÀllning vid förvÀrv..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur rektorer tolkar ett valt vÀrdegrundsmÄl och varför detolkar det olika. Det mÄl vÄr studie utgÄr ifrÄn Àr, ?alla som arbetar i skolan skall visa respektför den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgÄ frÄn ett demokratisktförhÄllningssÀtt?. Vi vÀljer att fokusera pÄ organisationsstrukturen och sociala faktorer dÄ vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden pÄ varför mÄlet tolkas olika. Studien Àr enkvalitativ undersökning dÀr vi intervjuar tvÄ olika rektorer och ber dem tolka mÄlet.

Denna studie syftar till att uppmÀrksamma uppfattningar om klimatförÀndringarna utifrÄn fem informanters perspektiv och med kopplingar till relevant litteratur inom klimatomrÄdet. Viktiga aspekter av klimatförÀndringar som diskuteras Àr informanternas syn pÄ mÀnniskans inverkan pÄ klimatet, fördelningen av ansvar och viljan till förÀndringar och uppoffringar..

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur lÀxor och lÀxhjÀlp berör fritidshemmets verksamhet. Studien belyser Àven en viss problematik gÀllande förÀldrars möjlighet att hjÀlpa sina barn med lÀxorna utifrÄn ett socioekonomiskt perspektiv. För att undersöka detta har vi först tagit del av tidigare forskning om lÀxor och lÀxhjÀlp, dÀrefter har vi intervjuat fyra lÀrare för att se hur de ser pÄ syftet med lÀxor. Slutligen intervjuade vi tre fritidslÀrare för att se hur lÀxhjÀlpen berör fritidshemmets verksamhet. Vi har i vÄr slutsats kommit fram till att merparten av lÀrarna i vÄr studie anser att syftet med lÀxor Àr att befÀsta sina kunskaper men Àven för att lÀra eleverna att ta ansvar.

VÄrt syfte med denna studie var att med utgÄngspunkt i nÄgra pedagogers arbete analysera hur datorer och surfplattor kan anvÀndas som hjÀlpmedel för att frÀmja barns tal- och skriftsprÄksutveckling. Vi formulerade Àven tvÄ frÄgestÀllningar som hjÀlp för att kunna uppnÄ vÄrt syfte. VÄr studie har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet och som metod valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att bÄde surfplattor och datorer anvÀnds i förskolan för att stimulera barns tal- och skriftsprÄksutveckling, men pÄ skilda sÀtt. Datorer anvÀnds mest till att skriva med och surfplattor mer för spelande, dock med spel som pedagogerna ansÄg hade fokus pÄ lÀrande.

Denna uppsats Àr en textanalytisk studie med genusvetenskaplig ansats fokuserad pÄ innehÄllsanalys utifrÄn  socialkonstruktivistisk teori. Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka vilka grupper av historiska och anonyma gestalter som förekommer i tre gymnasielÀroböcker i historia, i vilken utstrÀckning dessa grupper gestaltas av mÀn respektive kvinnor samt i vilka sociala sammanhang och historiska kontexter kvinnor respektive mÀn ges utrymme..

Syftet med vÄr studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess pÄverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum Àr inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur kan pedagoger och elever pÄverka sin egen klassrumsmiljö?? Hur anser pedagoger att eleverna pÄverkas av klassrumsmiljön?? Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum?Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer pÄ tvÄ olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att pÄverka sin miljö, men det krÀver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsÀttningar.