Jag har med examensarbetet haft för avsikt att undersöka studie- och yrkesvÀgledares upplevelser av genuskompensatoriskt arbete gentemot killar pÄ grundskolan, vilka metoder de upplever anvÀndbara, om de upplever skillnader i arbetet gentemot killar och tjejer, samt om det sker ett medvetet genuskompensatoriskt arbete frÄn studie- och yrkesvÀgledarnas sida eller om det inleds först efter att eleven i samtal berört Àmnet. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ semistrukturerad intervju, för att enskilt intervju fem stycken studie- och yrkesvÀgledare verksamma inom grundskolan. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av genusteori och feministisk teori som jag bÄda anser förklarar begrepp och för ett anvÀndbart resonemang kring genusfrÄgor. Jag har i avsnittet om tidigare forskning visat pÄ att det saknas genuskompensatoriska projekt riktade gentemot killar, dÄ man frÄn statligt hÄll framförallt riktat insatser till tjejer. Resultatet visar att de intervjuade studie- och yrkesvÀgledarna framförallt arbetar genuskompensatoriskt gentemot killar i samband med praon. Samt att detta arbete frÀmst riktar sig till de killar som redan har brytande intressen.

Vi har undersökt hur studie- och yrkesvÀgledningen organiseras pÄ fristÄende grundskolor i en vÀstsvensk storstad. Vi har tittat nÀrmare pÄ om skolorna har tillgÄng till studie- och yrkesvÀgledning samt hur studie- och yrkesvÀgledningen utformas och regleras. VÄra huvudsakliga kÀllor Àr hÀmtade frÄn friskolornas riksförbund, Skolverket, skollag, lÀroplan och regeringens hemsida. I kunskapsbakgrunden berÀttar vi om hur fristÄende skolor och studie- och yrkesvÀgledningens utveckling har sett ut genom historien och fram till idag. Vi lyfter debatten om konkurrensen mellan fristÄende skolor och kommunala skolor.

Det finns mÄnga exempel pÄ undersökningar som gjorts för att utreda varför situationen kring studie- och yrkesorienteringen ser ut som den gör idag. I detta arbete har blicken lyfts frÄn förklaringsomrÄden som individers bakgrund och det alternativfyllda samhÀllet, vilka ofta nÀmns, och istÀllet landat pÄ betydelse som organisering och tolkningen, vilket vi i fortsÀttningen benÀmner som översÀttning, av statliga direktiv kan ha. Syftet med arbetet har varit att följa de statliga direktiven kring studie- och yrkesorientering genom en kommun och analysera organiseringens och översÀttningen av direktivens betydelse för studie- och yrkesorienteringen. UndersökningsomrÄde för arbetet blev Helsingborgs kommun, en relativt stor kommun, och personer med olika inblandning i studie- och yrkesorienteringen i kommunen har intervjuats kring dessa frÄgor. Resultatet har sedan vÀxelvis bearbetats med teorier kring organisering och översÀttning. Arbetets viktigaste resultat Àr att organisering och översÀttning pÄverkar studie- och yrkesorienteringen och att likvÀrdig vÀgledning, vilket Àr det kommunen strÀvar efter, inte kan utlovas av kommunen om översÀttning inte tas i beaktande. Kopplat till översÀttning Àr utvÀrdering och uppföljning vilka ocksÄ behövs för att en vÀgledning likvÀrdig och rÀttvis till alla elever ska kunna sÀkerstÀllas..

I vÄrt examensarbete har vi valt att fördjupa oss i yrkesidentitet bland studie- och yrkesvÀgledare som arbetar som arbetsförmedlare. Vi har Àven valt att titta pÄ dessa personers syn pÄ vikten av en yrkestitel samt eventuella grupperingar inom en organisation, i detta fall Arbetsförmedlingen dÀr utbildningsbakgrunden hos de anstÀllda Àr av varierande karaktÀr. Forskning gÀllande studie- och yrkesvÀgledares yrkesidentitet utanför det obligatoriska skolvÀsendet upplever vi vara eftersatt och dÀrför har denna studie tagit form. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvÀgledare som arbetar pÄ Arbetsförmedlingen och dÀrmed inte lÀngre kallas för studie- och yrkesvÀgledare. För att fÄ svar pÄ tyngden av vÄr blivande profession har vi valt att Àven intervjua fackliga representanter pÄ central nivÄ samt företrÀdare för studie- och yrkesvÀgledarnas egen intresseorganisation. Det empiriska materialet har vi sedan valt att analysera utifrÄn teorier gÀllande just yrkesidentitet men Àven riktningar inom professionsforskning samt teorier gÀllande grupper förekommer.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur lÀroboksförfattare tÀnker om syftet till textuppgifternas varande i matematikboken, deras syn pÄ matematisk kunskap och hur elever lÀr sig matematik. Metoden vi anvÀnder i vÄr studie Àr kvalitativa intervjuer dÀr sju lÀromedelsförfattare deltar. Genom vÄra intervjuer fick vi fram en del syften med matematikbokens textuppgifter vilka vi ansÄg relevanta för eleverna. I vÄrt resultat kan vi se att majoriteten av författarna anser att huvudsyftet med textuppgifterna Àr att knyta an till verkligheten. En annan del som vÄr studie visar Àr att författarna anser att eleven bör ha en djupare matematisk förstÄelse, eftersom detta medför att eleven vet vad den gör och varför den utför matematiska utrÀkningar.

En studie av hur GÀvleborgs lÀns kommuner tillÀmpar strandskyddsbestÀmmelserna vid dispensbeslut. Studien bestÄr av frÄgeenkÀter, intervjuer samt en genomgÄng av dispensbeslut i tre utvalda lÀn mellan 2002-2006. Resultatet visar pÄ att det finns skillnader i sÄvÀl bedömningen av dispensansökningar som i dispensbeslutens formalia..

Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Den ena Àr denna rapport, samt Àven en gestaltande del (presenteras i rapporten) som stÀlldes ut pÄ Konstfacks vÄrutstÀllning 2013..

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva och analysera studie- och yrkesvÀgledarens arbete med könsstereotypa studieval till gymnasieskolan. Metoden för att samla in data har varit halvstrukturerade intervjuer med fem studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan. Som teoretisk utgÄngspunkt har vÀgledningsteorier framtagna av Gerald Egan och Kerstin HÀgg/Svea Maria Kuoppa anvÀnts tillsammans med Yvonne Hirdmans genusteori. Resultatet har visat att vÀgledarnas jobb med elevernas val till gymnasieskolan prÀglas av generell information till alla elever och samtal med enskilda elever. I samtalen anvÀnds utmaningar som ett av sÀtten att fÄ eleverna att se alternativ till sina tankar och idéer om framtidens studie- och yrkesval.

De senaste Ärhundradet har betydelsen av personalomsÀttning och dess effekter blivit allt mer vÀsentlig. Företag har gÄtt frÄn att se individer som tillgÄngar istÀllet för att se dem som kostnader för verksamheten. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000 se vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka lÄg personalomsÀttning (jobbsenioritet). Studien Àr Àmnad att besvara frÄgestÀllningen: Hur pÄverkar personalutbildning, arbetstillfredsstÀllelse och lön anstÀlldas jobbsenioriet? Personalutbildning har en signifikant positiv pÄverkan pÄ senioritet.

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning implementeras internprissÀttningen inom Karlskrona kommun samt vilken roll har internprissÀttningen för organisationen. I min studie har jag kommit fram till att inom en offentlig verksamhet som Àr en divisionaliserad organisation, Àr internprissÀttningen ett viktigt styrverktyg. Detta bidrar till att offentliga organisationer underlÀttas till att följa upp resultatenheterna inom organisationen, man fÄr en rÀttvis kostnadsfördelning samt att risken för felaktiga kostnadsbeslut elimineras. Detta leder till att personalen blir kostnadsmedvetna. .

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vilken vikt pedagoger inom förskoleverksamheten lÀgger vid höglÀsning. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers beskrivning kring syftet med höglÀsning och hur den tillÀmpas i verksamheten. Resultatet visade att alla pedagoger sÄg höglÀsning som nÄgot betydelsefullt och nödvÀndigt i verksamheten. Vidare framkom det i vÄr studie att det i förskolan och förskoleklassens organisation kunde uppstÄ vissa hinder som pÄverkade höglÀsningens prioritet.

Syfte Syftet med studien Àr att beskriva och förklara hur redovisningspraxis utformas frÄn en föreslagen redovisningsstandard. Problem Hur utformas redovisningspraxis kring den föreslagna leasingstandarden ED/2013/6 inom Scaniakoncernen? Metodologi Denna studie Àr baserad pÄ kvalitativ metod. En etnografisk studie har genomförts, vilket inkluderar intervjuer och observationer. Teoretisk referensram I denna studie anvÀnds förÀndringsteorier, vilket innebÀr Burns institutionella teori tillsammans med teorier om maktbaser och motiv för att kunna studera förÀndringen som en process. Slutsats Redovisningspraxis utformades av Scanias redovisningsspecialist med influenser av deras rapporteringsansvarige och investeringsansvarige. Detta kunde genomföras i och med redovisningsspecialistens tidigare profession och hans nuvarande position inom Scania. Motiven som drev redovisningsspecialistens pÄverkan pÄ redovisningspraxis var frÀmst de politiska motiven av vad revisorerna skulle godkÀnna. .

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

VÄr studie bygger pÄ artiklarna ñ€Fads, Martingales and Market efficiencyñ€ och ñ€Volume and Autocovariances in Short-Horizon Individual Security Returnsñ€ och Àr ett replikat av dessa. Studiens syfte Àr att undersöka förhÄllandet mellan förÀndringar i aktieomsÀttningen och veckoavkastningar för enskilda aktier pÄ Stockholmsbörsen..

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en inblick i förskollÀrares tankar om barns leksaker i förskolan. Studien Àr baserad pÄ intervjuer av fem förskollÀrare, verksamma pÄ fyra olika förskolor, som delat med sig av sina tankar kring leksaker. I vÄr studie kom vi fram till fyra teman för hur förskollÀrare vÀrderar leksaker: Saker som finns runtomkring, Bra leksaker, DÄliga leksaker samt Datorn. VÄr slutsats Àr att rolleken och kreativiteten prioriteras i förskolan vilket innebÀr att de leksaker som frÀmjar detta fÄr en central plats i verksamheten. Vi kan Àven se att förskollÀrarna ser förskolan som en frizon frÄn trendleksaker och framhÄller att förskolan ska inneha de ?klassiska? leksakerna som till exempel klossar.