I denna studie undersöker jag vilka ritprogram som barn har tillgĂ„ng till i en förskolaoch hur dessa anvĂ€nds. Jag vill Ă€ven fĂ„ svar pĂ„ hur barnens bildprocesser ter sig, vilkamotiv de vĂ€ljer nĂ€r de skapar med surfplattan dels nĂ€r barnen sjĂ€lva fĂ„r vĂ€lja fritt ochdels vilka motiv de vĂ€ljer under en styrande pedagogs medverkan. Studien belyserocksĂ„ pedagogernas instĂ€llning till bildskapandet pĂ„ surfplattorna. De traditionellapappersformat som gĂ€ller för bildframstĂ€llning i skolor Ă€r oftast A4, A3 och A2, menmed surfplattornas intĂ„g i bildskapandet begrĂ€nsas motivens format, dĂ„ en vanligsurfplattas skĂ€rm motsvarar ett A5 papper. Även tillgĂ„ng till specialpennor kanpĂ„verka bildernas resultat, för barnen.

BAKGRUND: I bakgrunden beskriver vi vad litteratur och forskning tar upp kring skönlitteratur i undervisningen. Viktiga begrepp definieras. Vi redogör för den Kosovoalbanska lÀroplanen och kursplanen i albanska SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka hur lÀrarna i vÄr studie anvÀnder skönlitteratur i undervisningen och vilka faktorer som enligt lÀrarna pÄverkar hur undervisningen ser ut. METOD: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med öppna intervjuer och observationer. IntervjufrÄgorna har genererats utifrÄn observationerna detta för att fÄ en tydligare bild för hur lÀrarna arbetar med skönlitteratur i undervisningen.

I denna studie har vi intervjuat sex pedagoger angÄende deras arbetssÀtt för sprÄkfrÀmjande hos flersprÄkiga barn. Dessa pedagoger Àr alla verksamma inom LuleÄ kommuns förskolor. Vi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att fÄ fram deras Äsikter och tankar kring sprÄkfrÀmjande arbetssÀtt. I vÄr studie har de framkommit att samtliga pedagoger arbetar i enlighet med lÀroplanen för förskolan (1998). Dessutom anvÀnder pedagogerna i stor utstrÀckning det vardagsmaterial som finns pÄ förskolorna.

I och med ett ökat krav pÄ öppenhet av företags hÄllbarhetsarbete Àr kommunikationen av företags hÄllbarhetsinformation av stor relevans. Intressenter som mottagare baserar bedömningar och beslutsfattande pÄ den kommunicerade hÄllbarhetsinformationen varpÄ dess kvalitet Àr viktig. DÄ miljöstörande branscher utgör en stor miljöpÄverkan och förvÀntas vara föregÄngare vid hÄllbarhetsredovisning har denna studie undersökt miljöstörande industriföretag. Denna studie poÀngsÀtter och förklarar vad kvalitet inom de svenska industriföretagens hÄllbarhetsinformation Àr och genom metoden PSI kunde det urskiljas vad som bidrog till företagens höga kvalitet. Resultaten visar att kvalitet Àr att ha en transparent, detaljrik och balanserad information som tydligt redovisar företagets aktiviteter och prestationer pÄ ett jÀmförbart sÀtt.

Studien bygger pÄ en analys av RFSL:s informationsmaterial riktat till mÀn som har sex med mÀn (MSM), om hur de ska skydda sig mot hiv. Oftast vid hiv- och aidskampanjer ligger fokus pÄ att avskrÀcka folk frÄn att ha sex medan materialet i denna studie uppmanar individen till att ha sex. Det beror pÄ att RFSL Àr medvetna om att det inte gÄr att anvÀnda sig av olika skrÀmseltekniker för att avskrÀcka folk frÄn att ha sex. IstÀllet Àr deras budskap att ha sÀkrare sex och testa sig regelbundet sÄ att individen Àr medveten om sin status.De metoder som har anvÀnts för att analysera materialet Àr innehÄllsanalys samt semiotik. De teorietiska perspektiven som Àr utgÄngspunkterna i denna studie Àr; heteronormativitet, hegemonisk maskulinitet och intersektionalitet.

I denna studie har vi valt att undersöka vad de svenska storbankerna presenterar för motiv till sitt hÄllbarhetsarbete, samt huruvida motiven har förÀndrats sedan innan den senaste finanskrisen. Denna studie undersöker om det bara Àr bankernas CSR- aktiviteter som har förÀndrats eller om detta Àven gÀller för motiven till arbetet med CSR. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med hjÀlp av intervjuer pÄ samtliga svenska storbanker, en intervju pÄ Svenska Bankföreningen samt granskning av bankernas hÄllbarhetsrapporter frÄn 2007 och 2012. Den slutsats som kan dras Àr att huvudmotiv till CSR-arbetet pÄ alla storbanker Àr lÄngsiktig lönsamhet tillsammans med förtroende frÄn kunder och medarbetare. Studien visar att motiven till CSR inte har förÀndrats men att det tillkommit motiv sedan krisen.

Syftet med vÄr studie var att fÄ en inblick i hur familjehemsförÀldrar ser pÄ sitt uppdrag utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Vilka motiv och förvÀntningar finns till att vilja bli familjehem?Hur har uppdraget som familjehem pÄverkat relationerna i familjen?Har familjehemmen avlastning eller behov av det?Vilken syn har familjehemmen pÄ handledning?Hur resonerar familjehemmen kring den ekonomiska ersÀttningen?Studien genomfördes med utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer, dÀr vi tillsammans intervjuade 9 olika familjehem knutna till Kristianstads kommun. I 7 av intervjuerna medverkade bÄda familjehemsförÀldrarna, i 2 intervjuer medverkade den ena familjehemsförÀldern; sammanlagt 16 respondenter.Intervjuerna transkriberades, analyserades och presenterades sedan pÄ tvÄ olika sÀtt. UtifrÄn meningskategorisering presenterades resultatet dels i idealtyper samt tematiskt utifrÄn citat.FamiljehemsförÀldrarna i vÄr studie har en samsyn som par i hur de ser pÄ sitt uppdrag, och att de arbetar vÀl tillsammans. I vÄr studie fann vi 5 olika idealtyper, som illustrerar hur de ser pÄ olika frÄgor.

Syfte: Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att beskriva och analysera hur svenska noterade fastighetsbolag gĂ„r tillvĂ€ga vid vĂ€rdering av förvaltningsfastigheter.Metod:Studien har en kvalitativ ansats. SekundĂ€rdata i form av Ă„rsredovisningar Ă€r den huvudsakliga kĂ€llan till empirin. PrimĂ€rdata i form av enkĂ€ter samt en intervju har anvĂ€nts för att komplettera studien.Teoretisk referensram: Denna studie har sin utgĂ„ngspunkt i den institutionella teorin, dĂ€r begreppet isomorfism Ă€r av största vikt. Även IASB:s förestĂ€llningsram samt standarden IAS 40 Ă€r betydelsefulla för denna studie.Empiri: UtifrĂ„n de Ă„tta fastighetsbolagens Ă„rsredovisningar Ă„r 2011 har empirin angĂ„ende deras vĂ€rderingsmetoder faststĂ€llts. Tabeller har Ă€ven utformats för en jĂ€mförande studie över Ă„ren 2005, 2008 och 2011.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera studie- ochyrkesvÀgledares funktion i samband med elevers övergÄng frÄn Sfi till andrastudier och arbete. Vidare sÀtts deras arbete i relation till uppdraget för Sfioch vÀgledning. Studien Àr avgrÀnsad sÄ till vida att den endast utgÄr frÄnstudie- och yrkesvÀgledares egen uppfattning om sin funktion och sitt arbete.Studien Àr kvalitativ, metoden Àr semistrukturerade intervjuer och urvalet bestÄrav tio informanter, samtliga utbildade studie- och yrkesvÀgledare som ÀranstÀllda som det inom Sfi. Resultatet Àr att vÀgledare arbetar med informationoch vÀgledning individuellt och i grupp. Det finns stora skillnader i resurseroch organisationsstruktur mellan olika verksamheter vilket gör att arbetetuppvisar skillnader i omfattning och inriktning.

Följande studie fokuserar pÄ barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie Àr att med utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhÄllande till olika aspekter som kan skapa förutsÀttningar för barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling. Studiens frÄgestÀllning Àr: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsÀttningar för barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi analyserat insamlad empiri med utgÄngspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat pÄ att pedagogerna Àr dem som skapar förutsÀttningar för att utveckla barns lÀs och skrivförmÄga.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att genomföra en deskriptiv studie och skapa djupare förstÄelse för hur svenska, nyligen börsnoterade medicinteknikföretag arbetar med Investor relations och hur detta arbete Äterspeglas i en effektiv aktiemarknad. Samt att undersöka hur de utvÀrderar effekterna av sin IR-verksamhet.Metod: Genom en kvalitativ studie söker denna uppsats svar i intervjuer med börsnoterade medicintekniska företag, samt i teorier som behandlat möjligheten för rationella investeringar och utformningen av en effektiv marknad.Resultat: Den kapitalkrÀvande bransch som medicinsk teknik utgör har troligen pÄverkan pÄ hur kommunikationen och informationsspridningen Àr utformad dÄ alla respondenterna anvÀnder Investor Relations pÄ liknande sÀtt. Företagen sjÀlva anser att det företag som lyckas övertyga investerare om att deras produkter har störst samhÀllsnytta Àven kommer att vinna kampen om kapitalet. Trots hÄrd konkurrens om kapital och förstÄelsen över vikten av Investor Relations görs inga omfattande utvÀrderingar av arbetet. Anledningen Àr frÀmst att det tar för mycket tid och att tillvÀgagÄngssÀtten Àr diffusa.

Studien syftar till att beskriva och analysera anledningar till studieavbrott frÄn gymnasieskolan samt hur studie- och yrkesvÀgledningen Àr organiserad respektive kan utvecklas för att förebygga studieavbrott. Studien bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvÀgledare, verksamma vid sju olika kommuner i norra Sverige. Studien visar att ohÀlsa och felval Àr de frÀmsta anledningarna till studieavbrott och att anledningarna anses ligga pÄ individnivÄ. Det förebyggande arbetet pÄ skolorna sker frÀmst reaktivt, alltsÄ nÀr det finns en elev som Àr pÄ vÀg att avbryta sina studier. Det finns generellt sett varken en plan, utvÀrdering eller uppföljning av arbetet.

Syftet med uppsatsen ar att undersoka mediernas betydelse for fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. I uppsatsen redogor jag for vad fenomenet hudblekning ar och varfor jag anser att det ar ett utslag av ett postkolonialt samhalle. For att kunna utfora en adekvat analys har jag anlagt ett eklektiskt paradigm bestaende av postkolonial teori, Giddens identitetsteori, Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital samt Freuds identifikationsteori. Med detta teoretiska ramverk tar jag upp flera viktiga centrala fragor som hur dessa fyra svarta kvinnor ser pa sin svarta identitet,vilken betydelse medierna har for formandet och synen pa den svarta identiteten samt vilka klassdimensioner som finns i denna studie. Uppsatsen ar en kvalitativ studie baserad pa djupintervjuer.

Under de senaste Ären finns en ökad uppmÀrksamhet i att kunna förutspÄ konkurs och andra former av ekonomiska kriser. Vissa forskare menar att konkursprediktion har varit huvudforskningsÀmne inom redovisning och finans sedan Altmans studie frÄn 1968. Under Ären har flera modeller vuxit fram och tidigare forskning har pÄvisat att konkurs kan förutspÄs med en hög grad av tillförlitlighet.Denna uppsats har som utgÄngspunkt Altmans studie frÄn 1968. 66 företag har undersökts i tre Är mellan Ären 2000 och 2010, varav hÀlften av företagen har inlett konkurs och den resterande hÀlften Àr sÄ kallade friska företag (ej konkurs). Detta i syfte för att undersöka om Altmans konkurspredektionsmodell Z??-score kan appliceras pÄ svenska företag inom service och informationsteknikbranschen.De 33 friska företagen har jÀmförts mot de 33 konkursförsatta företagen och sedan sammanslagits för en total procentuell klassificering.VÄr studie visar att 14 av 33 konkurssatta företag visar tecken pÄ konkurs ett Är innan konkurs inleddes.

Titel: FrĂ„n en sĂ€ker kĂ€lla? -En studie om tidningar, "sanning" och trovĂ€rdighet, med fokus pĂ„ hĂ€lsa och matFörfattare: Malin Ros och Martina JohanssonHandledare: Lena EwertssonExaminator: Ronny SeverinssonTyp av rapport: C-uppsatsÄmne: Medie- och kommunakationsvetenskapSektion: Sektionen för hĂ€lsa och samhĂ€lle, Högskolan i Halmstad 2012Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att med ett fokus pĂ„ trovĂ€rdighet och expertis undersöka, beskriva och jĂ€mföra tidningsartiklar som berör hĂ€lsa och mat.Metod: Kritisk diskursanalys av artiklar ur tvĂ„ svenska tidningarSlutsatser: Journalister anvĂ€nder sig av olika knep, sĂ„ som experter, statistik, forskning och bilder för att öka trovĂ€rdighet för den "sanning" som de vill förmedlaNyckelord: Diskurs, hĂ€lsa, experter, makt, ideologi, expertis, mat, trovĂ€rdighet, sanning.