FrĂ„gor om var man kommer ifrĂ„n Ă€r nĂ„got som ofta stĂ€lls i dagens samhĂ€lle. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund Ă€n den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhĂ€llet samt deras vĂ€nner pĂ„verkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de vĂ€ljer att vara och bete sig pĂ„ ett visst sĂ€tt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta Ă€r en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger pĂ„ sju intervjuer med individer i Ă„ldrarna 25-40 som biologiskt har tvĂ„ olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige.

Uppsatsen behandlar Swedish Match, och undersöker om och i sÄ fall hur företaget genom dygder etablerar ett gott ethos pÄ sin hemsida, trots sin oetiska verksamhet. En topikanalys genomförs för att klargöra om, var och hur ethos etableras genom dygder. Resultatet visar att dygderna kommer till uttryck olika mycket under olika rubriker, vilket leder till en diskussion om företaget riktat sig till olika publiker under olika delar av hemsidan..

Bakgrund:Idag finns det fler VD:ar i Sverige som heter Johan, Àn vad det finns VD:ar som Àr kvinnor. Ett hinder för kvinnor att bli chefer kan vara den traditionella kvinnliga könsrol-len, dÄ den ibland anses ha andra kvalitéer Àn det som efterstrÀvas av chefer. Vad hÀnder dÄ ledarskapsstilar delas in i kvinnlig och manlig? FörstÀrker uppdelningen könsrollerna?Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att bidra till förstÄelsen av det vi idag kallar för kvinnlig respektive manlig ledarskapsstil och se vad denna uppdelning leder till för konsekvenser för ledare och ledarskapet.Metod:För att svara pÄ syftet med denna studie har vi genomfört en tvÀrsnittsstudie dÀr vi har studierat attityder hos respondenter frÄn tre skilda företag. I denna studie har vi anvÀnt oss av ett deduktivt arbetssÀtt och ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt genom genomförandet av nio kvalitativa djupintervjuer.Slutsats:Vi har i denna studie sett hur kvinnligt och manligt ledarskap beskrivs teoretiskt och utifrÄn studiens respondenter och denna bild har visat sig vara en stereotypisk bild som starkt Àr kopplad till könsstereotyper.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att se hur arbetslösheten och konjunkturen pÄverkat andelen visstidsanstÀllda i Sverige, perioden 1987 till 2005. Studien tar Àven upp vilket syfte visstidsanstÀllningar fyller hos arbetsgivarna.Det Àr en kvantitativ studie, baserad pÄ datamaterial frÄn Statistiska CentralbyrÄn.Resultaten i studien pÄvisar att det inte finns ett lÄngsiktigt samband mellan andelen visstidsanstÀllda, andelen arbetslösa och industriproduktionsindex. Det finns emellertid ett kortsiktigt samband variablerna emellan. En ökad andel arbetslösa genererar en temporÀr ökad andel visstidsanstÀllda. En ökning av industriproduktionsindex skapar en kortsiktig ökning av andelen visstidsanstÀllda.

Eva Carlbrink KĂ€llman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter ? Endiskursanalytisk studie om svĂ„righeter att implementera en ny organisationsmodell.FörĂ€ndringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hĂ€nga med i utvecklingen betonas allmĂ€nt vid organisationsförĂ€ndringar.Denna studie undersöker en pĂ„börjad förĂ€ndringsprocess i en offentlig organisation.Syftet Ă€r att lĂ€ra mer om de perspektiv som Ă€r verksamma i den kommunala förĂ€ndringsprocessen.Den empiriska studien Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r med inledande observationeroch fem intervjuer frĂ„n en samverkande grupp inför den kommande förĂ€ndringen.Metoden som anvĂ€nts för analys av det empiriska materialet Ă€r Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka Ă€r: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byrĂ„kratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frĂ„gor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att Ă„terspegla, pĂ„verka och pĂ„verkas av de fyradiskurserna..

Syftet i föreliggande studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur lÀrare planerar och genomför undervisningen pÄ ett gymnasieprogram med tematiskt upplÀgg för att göra den begriplig och intressant för eleverna. Syftet Àr ocksÄ att fördjupa förstÄelsen för hur lÀrarens planering och utvÀrdering sker utifrÄn deras egna intressen, lÀroplanen, kursplanen samt de nationella och lokala mÄlen. Eftersom det Àr lÀrarens tankesÀtt och planering som skall undersökas sÄ har jag valt att göra en kvalitativ studie i form av intervju. Resultatet visar att lÀraren har betydande ambitioner pÄ att fokusera pÄ eleven och involvera eleven i planeringen. I och med lÀrarens möjlighet att tolka kursplanen sjÀlvstÀndigt tillsammans med den lokala kursplanens stora betydelse sÄ finns det bra möjligheter att implicera eleverna i planeringen och pÄ sÄ sÀtt öka samspelet mellan lÀraren, eleven och ÀmnesinnehÄllet..

Syftet med denna studie var att utforska förskollÀrares perspektiv pÄ arbetet med matematiken i förskolan. Studien har utforskat hur förskollÀrare arbetar med matematik för att tillvarata, synliggöra och frÀmja barns lÀrande och utveckling i förskolans verksamhet. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr sex stycken förskollÀrare intervjuats för att ta reda pÄ deras perspektiv kring arbetet med att synliggöra och tillvarata matematik för att frÀmja barnens lÀrande och utveckling. Resultatet visade att matematiken har en naturlig del i förskollÀrares vardagsarbete och att matematiska begrepp var en central del i barns lÀrande och utveckling i matematik. Att skapa möjligheter att uppleva matematik pÄ ett positivt sÀtt har förskollÀrarna uttryckt som betydelsefullt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tre rektorers samt tre lÀrares perspektiv ser ut pÄ lÀsinlÀrning, faktorer som kan pÄverka lÀsningen samt den pedagogiska miljön i Ärskurs ett. Tre av intervjuerna var med lÀrare frÄn Ärskurs ett och dÀr observerade vi Àven en lektion, de resterande tre intervjuerna var med de rektorer som arbetade pÄ samma skola som lÀrarna. Vi valde att jÀmföra en liten-, mellan- samt stor skola och med vÄr kvalitativa studie intervjuade vi bÄde lÀrare och rektorer för att fÄ en bredare syn pÄ lÀsinlÀrning pÄ skolan dÀr de arbetade och pÄ sÀtt se om de svarade olika. I resultatet kan vi se att svaren skiljer sig Ät men att det Àven finns likheter mellan skolorna och att lÀrarnas arbetssÀtt skiljer sig Ät. De faktorer som kan pÄverka elevernas lÀsning samt lÀsinlÀrning Àr klassrumsmiljön, bibliotek, lÀxor, hemmiljö, lÀrare (kön, Älder, erfarenhet, engagemang) samt schema (hur ofta förekommer lÀsning?)..

Titel: Morgondagens morgontidningar ? en studie om att nÄ den yngre publikenFörfattare: Klara Andersson och Johan DahlquistUppdragsgivare: Göteborgs-PostenKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (jmg), Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 20112011 2011Handledare: Jenny WiikAntal ord: 19693Syfte: Att undersöka hur morgontidningar ska nÄ den yngre publikenMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med tolv ungdomar frÄn olika gymnasieskolor runt om i Göteborg. Vi valde fem skolor med olika typer av inriktningar och program för att fÄ demografisk spridning hos respondenterna.Huvudresultat: VÄra tre huvudresultat Àr att morgontidningarna har ett starkt symboliskt vÀrde hos ungdomar, att tillgÄngen till Internet i mobiltelefonen har möjliggjort för morgontidningar att konkurrera med gratistidningar om den nisch som tidigare varit unik för dem samt att de skillnader som finns i ungdomars sociala bakgrunder ocksÄ kommer till uttryck i vilket innehÄll som de Àr intresserade av..

Syftet med denna studie Àr att analysera frivilligheten med Corporate Social Responsibility, CSR, en trend kring samhÀllsansvar som organisationer idag vÀljer att implementera. CSR Àr uppbyggt kring frivilliga riktlinjer, standarder och regler vilka kan antas och modifieras av organisationerna. Denna studie Àmnar ifrÄgasÀtta frivilligheten kring dessa frivilliga riktlinjer, standarder och regler. Studien Àr en kvalitativ textanalysstudie dÀr avsikten har varit att synliggöra mekanismer som pÄverkar organisationers frivillighet i CSR-arbetet. Uppsatsen bygger pÄ en analys av tre offentliga organisationers hÄllbarhetsredovisningar.

Denna studie kommer undersöka hur en destination arbetar med att hantera sÀsongsvariationer. Tidigare forskning betraktar sÀsongsvariationer som ett problematiskt Àmne dÀr lösningen inte Àr enkel, trots den relativa mÀngden uppmÀrksamhet Àmnet har medfört i litteraturen. Undersökningen bygger pÄ en analys av kvalitativa intervjuer som betonar intervjupersonernas olika instÀllningar. Syftet med denna studie Àr att studera hur en destination arbetar med sÀsongsvariationer. Med Kalmar som ett exempel vill vi studera destinationsutvecklingen samt vilka aspekter som betonas i den..

I denna studie har vi med hjÀlp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter pÄverkar pÄ barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus pÄ barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jÀmförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det bÄde finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter.

Denna studie handlar om anvÀndningen av lÀroboken i svenska pÄ gymnasiet. Forskningen sÀger att undervisningen lÀnge och fortfarande Àr styrd av lÀroboken. Jag ville ta reda pÄ om det fortfarande var sÄ. Genom enkÀtundersökningar bland lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola har jag tagit reda pÄ vilka förestÀllningar som finns bland dem. Jag har ocksÄ frÄgat lÀrarna om deras anvÀndande om IKT i undervisningen.

I denna studie undersöks hur saker uppfattas utifrÄn ett barns perspektiv i syfte att skapa förstÄelse för hur man kan nyttja deras fantasi till att skapa kreativa bilder. Detta genomfördes med en explorativ studie pÄ tvÄ förskolor runt om i PiteÄ kommun. Undersökningen gick ut pÄ att barnen pÄ förskolorna skulle skapa ett konstverk av saker man i normala fall slÀnger bort tex. Pappersrullar, mjölkpaket osv. Och dÀrefter fotografera av sitt konstverk och berÀtta vad det förestÀllde och hur de kommit pÄ sin idé.

Syftet med denna studie Àr att genom ett förÀldraperspektiv undersöka hur en inskolning i förskolan kan organiseras, samt hur förÀldrarna uppfattade och upplevde dessa. Studien har utforskat vilken betydelse den första kontakten med förskolan hade för förÀldrarna, samt vilken betydelse relationsskapande och samverkan hade i samband med inskolningen. I denna kvalitativa studie har Ätta förÀldrar intervjuats kring sina barns inskolningar i förskolan. Resultatet visar bÄde negativa och positiva upplevelser kring information frÄn förskolan, inskolningsmodell, samverkan med personal samt vidare samarbete kring fortsatt vistelsetid i förskolan. Slutsatsen i denna studie Àr att trots att inskolningarna sÄg olika ut pÄ olika förskolor sÄ tillskriver förÀldrarna samma önskemÄl kring vad som Àr viktigt för dem vid inskolning av sina barn pÄ förskolan.