Denna studie handlar om kommunikativa uttryck hos elever med grav utvecklingsstörning och utan verbalt tal. Det Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Syftet Àr att beskriva uttryckshandlingar hos elever med grav utvecklingsstörning pÄ en gymnasiesÀrskola ur ett kommunikativt perspektiv. Resultaten visar hur de genom att uttrycka kÀnslor och anvÀnda sig av kroppssprÄk, gester och ljud ofta lyckas pÄverka och uppnÄ delaktighet i sociala sammanhang. .

Syftet med denna undersökning var att analysera pÄ vilket sÀtt den religiösa tillhörigheten influerat sex religiöst troende och praktiserande muslimers resonemang och vÀrderingar kring studie- och yrkesval. Den metod som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade respondenternas beskrivningar av hur de praktiserade sin tro i vardagen, vilket gav slutsatsen att islam upplevdes som en livsstil. Vidare visade resultaten att respondenterna upplevde islam som stÀndigt nÀrvarande, men att det var svÄrt att urskilja relationen mellan det egna studie- och yrkeslivet och den religiösa tillhörigheten. Samtliga respondenter gav Àven uttryck för altruistiska vÀrderingar om att bidra till ett bÀttre samhÀlle.

Detta examensarbete handlar om övergÄngsprocessen frÄn studier till arbetsliv för studie- och yrkesvÀgledare. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur nyutexaminerade studie- och yrkesvÀgledares övergÄngsprocess frÄn studier till arbetsliv och etablering har upplevts. För att uppnÄ vÄrt syfte och för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar intervjuade vi yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare, arbetsgivare av studie- och yrkesvÀgledare och sistaÄrsstudenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet. Den tidigare forskning inom Àmnet som vi tagit del av har i huvudsak resultatet att övergÄngsprocessen kan vara en utmaning. Detta eftersom det finns ett kunskapsglapp mellan de kunskaper utbildning ger och det arbetsgivarna krÀver.

De senaste Ärens snabba framvÀxt av fristÄende skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlÀgga vÄr forskning dÀr. Genom vÄr utbildning till studie- och yrkesvÀgledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvÀgledningens vikt för elever pÄ fristÄende skolor. VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledning hos elever pÄ fristÄende gymnasium. VÄr intention var Àven att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvÀgledning i deras nuvarande situation. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter för att nÄ sÄ mÄnga som möjligt.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka nÄgra manliga studenters vÀg frÄn gymnasieval till studie- och yrkesvÀgledarutbildningen. UtifrÄn syftet har jag formulerat följande frÄgestÀllning: Hur har manliga studenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarutbildningen kommit fram till sitt val av utbildning? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning. Mitt urval Àr tre manliga studenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarutbildningen i termin ett pÄ Malmö högskola. Intervjupersonerna har under intervjuerna fÄtt tÀnka tillbaka till sitt gymnasieval och berÀtta hur deras vÀg fram till studie- och yrkesvÀgledarutbildningen har sett ut.

I denna studie har vi valt att behandla tvÄ frÄgestÀllningar som genomsyrar hela vÄrstudie. Syftet med denna studie Àr att se hur pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de gÄr efter nÄgon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer med hjÀlp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vÄr studie samt pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att mÄnga pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur mÀklare uppfattar att de förhÄller sig till, och tillÀmpar, lagar och etiska riktlinjer i sin yrkesutövning..

Detta Àr en studie som har sin utgÄngspunkt i Pierre M. van Hieles teori om lÀrande i geometri, som presenterades 1986 i boken Structure and Insight. Van Hiele har i boken vidareutvecklat sin och Dina van Hiele-Geldofs ursprungliga lÀrandeteori frÄn 1955. VÄr studie har som syfte att se om van Hieles teori gÄr att tillÀmpa i en individuell, skriftlig diagnos för att nivÄbestÀmma elever i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet..

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med att motivera elever att ta en gymnasieexamen samt vilka faktorer yrkeskÄren upplever skapar motivation. Detta var enligt oss intressant att undersöka dÄ ett allt större ansvar över elever som riskerar att avbryta sin gymnasieutbildning lÀggs pÄ just studie- och yrkesvÀgledare. Studien grundades pÄ tvÄ frÄgestÀllningar; Hur arbetar studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasieskolor i praktiken med att motivera elever till en gymnasieexamen och vilka uppfattningar har studie- och yrkesvÀgledarna sjÀlva om vilka faktorer som skapar motivation hos gymnasieeleverna? I studien, som Àr av kvalitativ karaktÀr, intervjuade vi Ätta stycken studie- och yrkesvÀgledare verksamma pÄ gymnasieskolor. VÄra informanter bekrÀftade att motivationsarbete inte Àr nÄgon lÀtt uppgift, men att de genom studieplanen (mÄlsÀttning), samtal, tydlig och enkel information samt programbyte kan fÄ elever motiverade att fortsÀtta studera pÄ gymnasiet.

Detta Ă€r en jĂ€mförande studie av levnadsförhĂ„llandena, samt befolkningsutvecklingen i Ålands och Stockholms skĂ€rgĂ„rdar..

Denna studie Àr en komparativ studie med en pedagogisk utgÄngspunkt som syftar till att kartlÀgga vad nÄgra lÀrare som arbetar i grundskolan med de yngre barnen, Är 1-3, har för uppfattningar om vad som Àr positiva anpassningar och framgÄngsfaktorer i arbetet med elever i koncentrationssvÄrigheter. LÀrare har intervjuats och de resultat som framkom i intervjuerna, har jÀmförts med en tidigare magisteruppsats (Joelsson, 2011), som gjorde en liknande studie pÄ nÄgra kÀrnÀmneslÀrare för de Àldre Ären, Är 7-9, i grundskolan. JÀmförelsen gjordes för att se om det fanns nÄgra likheter i de anpassningar i skolmiljön och framgÄngsfaktorer i samarbetet med dessa elever som framkom. Resultaten har indelats efter individ-, grupp-, och organisationsnivÄ. Resultaten visar bl.a.

VÄrt syfte med denna studie Àr att genom en undersökning av reklambyrÄer fÄ en förstÄelse för hur de gÄr tillvÀga med sin egen marknadsföring riktad till marknaden av reklamköpare. Vi vill dÀrmed se om tillgÀnglig teori kan tillÀmpas pÄ en reklambyrÄs externa kommunikation. Det ingÄr Àven i vÄrt syfte att genom denna studie kunna förse Stigges Reklam med förslag till deras marknadsföring..

Problematiken i denna studie ligger i att studie- och yrkesvÀgledningen inte har engagerat alla yrkeskategorier pÄ skolan (AllmÀnna rÄden och kommentarer 2009). Det Àr Àven konstaterat i lÀroplanen att studie- och yrkesvÀgledningen Àr ett ansvar för hela skolan (Henrysson 1994; Lovén 2000). Syftet med denna studie Àr sÄledes att undersöka samverkan pÄ den specifika skolan. Vi vill tittare nÀrmre pÄ vad studie- och yrkesvÀgledarna, lÀrarna och rektorerna bidrar med för att skolan ska ha en god samverkan. De frÄgor vi vill besvara Àr; hur talar studiens respondenter om samverkan kring syo- kulturen pÄ berörd skola samt hur uppfattar studie- och yrkesvÀgledarna, so - lÀrarna och rektorerna sjÀlva sina insatser i syo- kulturen pÄ skolan.

I denna studie har vi valt att behandla tvÄ frÄgestÀllningar som genomsyrar hela vÄrstudie. Syftet med denna studie Àr att se hur pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de gÄr efter nÄgon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer med hjÀlp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vÄr studie samt pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att mÄnga pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.

Denna uppsats Àr en studie av olika religionspedagogiska och religionsdidaktiska teorier och hur dessa teorier pÄverkar undervisningen av religion i den svenska skolan. För att kunna göra en komparerande studie sÄ har tre olika teorier valts ut och studerats mer i detalj. Dessa tre teorier Àr hermeneutik, fenomenologi och fenomenografi. Anledningen till att dessa tre teorier valdes Àr för att det Àr Äterkommande i litteraturen och framhÄlls och har framhÄllits som mest inflytelserika inom skolans pedagogik och didaktik..