Andledningen till att vi valt att undersöka Generation Z Àr för att vi som blivande studie- och yrkesvÀgledare kommer arbeta med dessa ungdomar. Generation Z Àr fortfarande unga men det hindrar dem inte frÄn att vara uppkopplade pÄ olika sociala medier. Aldrig tidigare har en generation haft sÄ enkelt att hitta vad de söker efter. Den hÀr generationen ligger i vÄrt intresse eftersom vi som framtida studie- och yrkesvÀgledare ska mer försöka knyta ihop sÀcken med all information som ges..

Traineeprogram har blivit allt mer populÀrt i Sverige och dÄ det Àr ett högt antal sökande till dessa program kan det leda till konsekvenser för rekryteringsprocessens utformning och de sökandes upplevelser av den i termer av effektivitet och upplevelser av rÀttvisa i processen. Denna  studie  syftar till att undersöka motsatsförhÄllandet mellan  organisationers krav pÄ effektivitet i rekryteringsprocessen och de sökandes behov av rÀttvisa i rekryteringsprocessen. För att besvara vÄrt syfte och frÄgestÀllning har en kvalitativ metod anvÀnts i denna studie. Resultatet tyder pÄ att de krav som organisationer har pÄ att effektivisera  sin rekryteringsprocess har effekter pÄ de sökandes upplevelse av rÀttvisa i processen. Det framkommer dock att de finns en förstÄelse bland de sökande för organisationers behov av att effektivisera processen.

Studien tar sin utgÄngspunkt i barns anvÀndande av musik och dess effekter pÄ sprÄkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollÀrare ser pÄ barns möjligheter att utveckla sprÄket genom att anvÀnda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien Àr att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att frÀmja barns sprÄkutveckling genom musik. Denna studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi valt att intervjua fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin Àr central och genomsyrar denna studie.

Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Sjuksköterskans upplevelse av otillrÀcklig smÀrtlindring. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde, OmvÄrdnad, 2010. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med smÀrta och har en nyckelposition nÀr det gÀller att bedöma patienters smÀrta samt utvÀrdera smÀrtbehandlingen.

Denna studie fokuserar pÄ konflikthantering och dess egenskaper. Jag har fördjupat mig i praktiska och teoretiska kunskaper i konflikthantering med eleverna. I denna studie kommer jag att intervjua fyra pedagoger, tvÄ erfarna lÀrare och tvÄ nyexaminerade pedagoger. Jag kommer ocksÄ att förklara vilka kÀnslor har för roll i konfliktlösning. Varför jag har valt att skriva om konflikten Àr pÄ grund av min osÀkerhet nÀr det gÀller att lösa konflikter med elever sÄ jag har valt att intervjua tvÄ erfarna pedagoger.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka pedagogers olika syn pÄ sprÄklig medvetenhet samt deras syn pÄ höglÀsningens roll i förhÄllande till sprÄklig medvetenhet och vilka olika arbetssÀtt som rÄder pÄ fyra förskolor. Vi vill belysa pedagogens roll i relation till barnboken och fÄ en fördjupad kunskap om böckernas funktion i verksamheten. VÄr studie bygger pÄ kvalitativ forskning dÄ den utgÄr frÄn semistrukturerade intervjuer som öppnar upp för andrafrÄgor för att fÄ mer utvecklande svar.Resultatet av vÄr studie visar att höglÀsning förekommer i hög grad frÀmst vid vilan och pÄ barnets initiativ. Samtliga respondenter Àr överens om att det Àr viktigt och betydelsefullt att lÀsa för barn och alla önskar att det skulle finns mer tid till planerad lÀsning. Vi kan Àven konstatera att de flesta pedagoger arbetar spontant med sprÄkutveckling dÄ de exempelvis tÀnker pÄ hur de pratar med omgivningen samt vilka ord de anvÀnder..

DÄ man arbetar objektorienterat inom systemutvecklingen sÀgs det att ÄteranvÀndning Àr en av fördelarna med detta arbetssÀtt. Mitt syfte i denna uppsats var att undersöka hur systemutvecklingsföretag som arbetar objektorienterat ser pÄ fenomenet objektorientering och ÄteranvÀndning. Studien skall Àven ge svar pÄ hur de arbetar med ÄteranvÀndning och vad de ÄteranvÀnder, eller vad som ligger bakom dÄ de inte arbetar mer för ÄteranvÀndning. För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat sju informanter pÄ sju olika företag. Jag har haft ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt i min studie, vid intervjuerna har jag anvÀnt mig av en kvalitativ ansats och vid analysen har jag anvÀnt mig analytisk induktion.

Detta examensarbete handlar om hur ungdomar som har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter, det vill sÀga dyslexi, ser pÄ sitt handikapp i förhÄllande till sina valmöjligheter nÀr det gÀller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och kÀnner de sig begrÀnsade i sina val. Upplever ungdomarna att de fÄtt den hjÀlp de behöver av studie- och yrkesvÀgledaren pÄ sin skola. Den metod som har anvÀnts i undersökningen Àr djupintervjuer med sex ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag anvÀnt mig av teorier som beskriver begrÀnsningar samt nÄgra vÀgledningsmodeller som anvÀnds i vÀgledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de ungdomar som intervjuats har kÀnt sig begrÀnsade i sina valmöjligheter nÀr det gÀller utbildning och yrken.

Tidigare forskning har gett stöd för att personlighet pÄverkar arbetstillfredsstÀllelse, och i denna studie undersöks om detta Àven gÀller inom socialpsykiatrin i Eskilstuna. Syftet med studien var att undersöka samband och varians mellan olika personlighetsdimensioner och arbetstillfredsstÀllelse. Big Five personlighetsdimensionerna mÀttes med Shafers personality scale och arbetstillfredsstÀllelse med Minnesota Satisfaction Questionnaire, och dessa mÀtningar skedde genom en enkÀtundersökning. De 78 deltagarna i denna studie var personal inom socialpsykiatrin, varav 23 var mÀn. Resultaten redovisades genom Pearsons korrelationer och en hierarkisk regressionsanalys som visade att det fanns samband mellan vissa av Big Five dimensionerna och arbetstillfredsstÀllelsefaktorerna.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Denna studie har syftat till att undersöka serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer för att identifiera centrala faktorer vid affÀrsmodellering. Intervjuer har, med hjÀlp av intervjutekniken repertory grid, genomförts med tio serieentreprenörer runt om i Norrbotten. I denna studie har serieentreprenörernas affÀrsmodeller delats upp efter tillvÀxtgrad för att möjliggöra jÀmförelser av företag med olika tillvÀxtgrader. JÀmförelserna visar hur serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer tar sig uttryck vid affÀrsmodellering i företag med olika tillvÀxtgrad. Data frÄn intervjuerna har utmynnat i en medelvÀrdesanalys, en klusteranalys och en principalkomponentanalys som presenterats och analyserats med inspiration frÄn studiens teoretiska referensram.

Pedagogers vision Àr att alla elever ska fÄ uppleva trygghet och tillhörighet under sin utveckling i skolan, verkligheten ser dessvÀrre inte ut sÄ för alla. För mÄnga elever handlar skolans vardag om att man Àr en osynlig elev, nÄgon som ingen annan ser och vars enda mÄl Àr att komma in i gemenskapen.    Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur verksamma pedagoger i förskoleklass definierar begreppet utanförskap, vilka orsaker som ligger till grund för utanförskap, samt hur de arbetar inom detta omrÄde.VÄr studie grundar sig pÄ en kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att pedagogernas definition av utanförskap Àr nÀr nÄgon inte kÀnner grupptillhörighet eller Àr delaktig pÄ samma villkor som de övriga i gruppen. En vanlig orsak till utanförskap menar de Àr bristande social kompetens sÄsom olika kommunikationssvÄrigheter. Det framkommer att pedagogerna frÀmst arbetar med gruppstÀrkande samarbetsövningar för att frÀmja trygghetskÀnslan hos eleverna..

AbstractForskning visar att dagens skola inte Àr jÀmstÀlld. LÀrarna ska motverka traditionella könsmönster och medvetet frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀttigheter. Pojkar och flickor ska fÄ samma möjligheter och förutsÀttningar i skolan. I denna studie undersöks dÀrför hur lÀrare och elever upplever jÀmstÀlldhet i klassrummet. Fenomenografi bygger pÄ hur mÀnniskor uppfattar olika situationer eftersom mÀnniskor erfar vÀrlden olika, dÀrav belyses denna studie utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats.

Denna studie handlar om begreppet musikalitet och lÀrares uppfattningar av den problematik som Àr förknippad med musikalitet som fenomen. Syftet Àr att fÄ en större förstÄelse och kunskap om begreppet, och ocksÄ att ta reda pÄ hur tidigare forskning, lÀrares uppfattningar och grundskolans styrdokument förhÄller sig till problemomrÄdet. Intervjuer har genomförts med tre musiklÀrare frÄn Kulturskolan som undervisar i enskilda instrument och i klass. Deras svar har sedan jÀmförts och diskuterats med tidigare forskning och annan relevant litteratur. Musikalitet visar sig enligt den refererade forskningen och vÄra intervjupersoner finnas i tvÄ huvudsakliga former: Den ena formen av musikalitet innebÀr att man kan utöva musik genom till exempel instrumentspel och sÄng.

Denna uppsats bestÄr av en kvantitativ studie av högstadieelevers grammatikkunskaper, samt en kvalitativ studie av högstadielÀrares grammatikundervisning. Eleverna som ingÄr i studien gÄr samtliga sista terminen i Ärskurs nio. Studien Àr grundad pÄ ett grammatiktest som sjuttiosju elever frÄn tre olika högstadieskolor har deltagit i, samt en enkÀtundersökning dÀr tio lÀrare som undervisar i svenska pÄ högstadiet har svarat pÄ frÄgor kring sin grammatikundervisning. Grammatiktesten har rÀttats, analyserats och kategoriserats utifrÄn de svar som givits och enkÀtsvaren har analyserats i förhÄllande till elevernas testresultat. Studien visar pÄ likheter mellan respondenternas Äsikter i den uppsats som förhandenvarande uppsats har sin utgÄngspunkt i (Bruneby 2006), och nuvarande uppsats, genom dess skildring av elevernas svaga kunskaper i explicit grammatik.