Syftet med denna studie Àr att undersöka om det rÄder jÀmstÀlldhet enligt parametrarna lön, utbildning och sjukfrÄnvaro bland skolledarna inom Barn och UtbildningsnÀmnden i BollnÀs kommun..

Uppsatsen handlar om den fysiska inomhusmiljöns utformning och hur den pÄverkar barns lek och lÀrande. I vÄr studie har vi intervjuat tretton pedagoger frÄn tvÄ förskolor, en Montessoriförskola, samt tvÄ skolor. Syftet med arbetet Àr att undersöka och belysa miljöns betydelse för barns lek och lÀrande och att se hur pedagogers medvetenhet Àr kring miljön som arbetsredskap. Vi sÄg av resultatet av vÄr studie, att pedagogerna anser att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns lek och lÀrande. Pedagogerna var ocksÄ överens om att miljön ska vara lugn, harmonisk och genomtÀnkt.

Denna studie har som mÄl att ta fram en teoretisk modell för hur smÄ- till medelstora företag i norra Sveriges inland pÄ ett enkelt sÀtt kan arbeta för att effektivisera sina logistikflöden kopplat till distribution och materialplanering. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur SMF och deras kapitalbindning pÄverkas av deras lokalisering och att utifrÄn det formulera en teoretisk modell som ska hjÀlpa denna typ av företag att förbÀttra anvÀndandet och utveckla sina resurser med avsikt att reducera bundet kapital. Modellen kommer att grundas pÄ de problem vi finner hos dessa företag samt pÄ befintliga teorier..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka manliga elevers och studie ? och yrkesvÀgledares uppfattning om anledningar till och orsaker kring det lÄga antalet manliga sökande till Barn ? och fritidsprogrammet. Inför vÄr studie funderade vi pÄ olika metoder men valde att göra intervjuer med sju pojkar som gÄr pÄ Barn- och fritidsprogrammet och med fyra studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika högstadieskolor. Vi gjorde Àven en litteraturstudie för att se vad som tidigare skrivits i Àmnet. Genom sammanstÀllande av intervjuerna och vÄr litteraturstudie har vi försökt beskriva vilka anledningar och orsaker det finns till att antalet manliga sökande till Barn- och fritidsprogrammet Àr sÄ fÄ. Sammanfattningsvis tyder resultaten pÄ att pojkarna upplever den information de fÄr angÄende sitt gymnasieval som bristfÀllig. VÄr reflektion kring detta slutar vid frÄgan; kan ungdomarna ta till sig den information de fÄr? Vidare kan vi konstatera att vÄra intervjupersoner tycker att ett namnbyte och en tydligare struktur pÄ programmet Àr att föredra..

Syftet med vÄr studie var att genom en lektionsseie uppbyggd pÄ ett kulturarbetet i temaform undersöka om man kan öka barns förstÄelse för andra kulturer. Studien har frÀmst genomförts i en Är 1 med tjugofem elever. Metoderna vi anvÀnt oss av vid detta examensarbete Àr litteraturstudie, kvalitativ intervju samt en empirisk studie som innehÄllit ostrukturerade observationer. Den kvalitativa intervjun bestod av att nÄgra utvalda elever fick diskutera öppet utan vÀgledning kring nÄgra bilder, före och efter lektionsserien, som hade anktnytning till kulturarbetet. Resultatet i studien pÄvisar att kulturarbetet har ökat elevernas kunskaper och förstÄelse för andra kulturer..

I denna studie tittade vi pÄ arbetstagarnas upplevelse av sin arbetssituation under och efter varsel, utifrÄn olika arbetsmiljöaspekter och vi antog att det fanns ett samband mellan dessa. Deltagare i studien var anstÀllda pÄ tvÄ industriföretag i JÀmtlands glesbygd och undersökningarna genomfördes i enkÀtform. Resultatet vi kan se i denna studie Àr att företagen skiljer sig Ät i upplevelsen av arbetssituationen, samt att det fanns vissa samband mellan de olika aspekterna. Resultatet kan ha pÄverkats av lÄgt antal undersökningsdeltagare, men för att kunna undersöka denna typ av situation sÄ finns det fÄ alternativ. Det unika i denna studie och Àven dess styrka, Àr att vi fick möjlighet att delta vid varsel i glesbygd..

Studie- och yrkesvÀgledningenhar de senaste Ären varit utsatt för politisk debatt. MÄnga experter, forskare och politiker har uttalat kritik kring verksamheten, framförallt för att granskningar visat att engagemanget kring omrÄdet varit bristfÀlligt pÄ skolorna. Utredningar har gjorts, projektarbeten har satts igÄng och rekommendationer har getts ut, allt för att öka mÄluppfyllelsen enligt omrÄdets styrdokument. Syftet med studien Àr att granska problematiken frÄn skolans eget perspektiv, genom att dokumentera röster frÄn skolans insida. Elever, lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare har genom enkÀter fÄtt uttala sig om sina personliga erfarenheter, uppfattningar och preferenser angÄende verksamhetsomrÄdet.

Denna studie har genomförts i Är 4, 6, 7 och 9. MÄlet för undersökningen har varit att ta reda pÄ vilka attityder elever i dessa Ärskurser har gentemot matematiken samt hur dessa attityder uppkommer och om de gÄr att pÄverka/förÀndra. För att ta reda pÄ vilka attityder som finns hos elever, har jag lÄtit jÀmföra min studie med vad annan litteratur sÀger om elevers attityder till matematik. Min studie bygger pÄ en enkÀtundersökning genomförd i de tidigare nÀmnda skolÄren. Jag har sedan stÀllt enkÀterna mot varandra och försökt se skillnader och likheter i de olika skolÄren.

Detta arbete omfattar en studie angÄende ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen pÄ ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt pÄ centret Àr ett rum avsÀtt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum pÄ bÀsta sÀtt kan bidra till flexibilitet och anvÀndbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus pÄ visioner, hinder och förutsÀttningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsÀttningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar lÄda som gÄr att anvÀnda som sittplats, en plats till förvaring, samt gÄr att sÀtta ihop till önskade moduler.

Förskolans utegÄrd har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det Àr dÀrför intressant att se vilka aktiviteter barnen vÀljer pÄ utegÄrden.  Denna studie Àr gjord pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har Àven skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig pÄ observationer som Àr gjorda pÄ de bÄda förskolorna. Studien visar att gÄrdens storlek och utformning har betydelse nÀr det gÀller vissa val av aktivteter. Barnen vÀljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter Àn exempelvis rörelse och springlekar.

Syftet med min studie var att skapa förstÄelse för om pedagoger i grundskolans tidigare Är möjliggör en lÀrandemiljö pÄ lika villkor för alla elever samt utveckla förstÄelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare Är samt tvÄ observationer. Min studie har baserats pÄ dessa intervjuer, observationer och pÄ tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har anvÀnts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.

In this study the author will search on how, co-operation between teachers and guidance counse-lors in school works. The study was too looking for if guidance counselors experiencing if they can feel cooperation in school, when they work by themselves in their profession, and if the guidance counselors feel a part of the whole school.Total interviewed four guidance counselors in elementary school, in a medium sized town somewhere in Sweden. The author have used qualitative methods for allow guidance counselors to answer free and not influence from other parametric.The result demonstrates that all guidance counselors believe that it is important to have coopera-tion with teachers in schools. Most of the guidance counselors believe that neither the directors nor teachers really know what skills guidance counselors possess. The respondents describe that they often turns to teachers who believe that guidance is an important part of the school's work for students..

AnstÀllningsbarhet anses vara av vÀrde för flera intressenter, dÀribland samhÀllet, företagen och individen. VÄrt examensarbete behandlar anstÀllningsbarhet för studie- och yrkesvÀgledare. Vi har uppmÀrksammat att konkurrensen om vÀgledningstjÀnster Àr hÄrd i SkÄne. Vi Àmnade dÀrför undersöka vad som gör en studie- och yrkesvÀgledare, eller annan aspirant till vÀgledningstjÀnster, anstÀllningsbar. Vi begrÀnsade oss dock till att undersöka vad som ökar möjligheten för en studie- och yrkesvÀgledare att bli kallad till just anstÀllningsintervju, för vÀgledningstjÀnster.

Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det Àr att ta sig in pÄ arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns metoder inom upplevelseproduktion att aktivera det mÀnskliga belöningssystemet för att öka individens benÀgenhet att vilja konsumera den specifika upplevelseprodukten igen. Arbetet kretsar kring tre övergripande frÄgor för att möta syftet. Vad, varför och hur. Vad Àr det mÀnskliga belöningssystemet, varför har mÀnniskan ett belöningssystem och hur kan man aktivera det mÀnskliga belöningssystemet i en upplevelseproduktion? Denna uppsats Àr en studie med ett positivistiskt förhÄllningssÀtt.