Syftet med denna studie var att undersöka varför mÀnniskor ingriper i farligasituationer. För att bemöta syftet har 11 respondenter med ingriparerfarenheter frÄnfarliga situationer intervjuats. Det Àr respondenternas tankar om varför de ingripit sompresenteras i denna studie. Det inspelade intervjumaterialet har transkriberats ochanalyserats utifrÄn en induktiv tematisk metod. Ur analysen framtrÀdde sexhuvudteman som pÄverkat respondenterna att ingripa: Instinkt, Erfarenhet, Moral,Empati, Medvetande och Disinhibering.

Karlsson, Therese & Nilsson Therese (2011). Arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning pÄ tvÄ skolor med olika sprÄkliga karaktÀrer. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra och öka kunskapen om hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning. Vi vill Àven uppmÀrksamma likheter och skillnader i deras arbetsmetoder beroende pÄ elevens sprÄkliga förutsÀttningar. TvÄ av lÀrarna arbetar pÄ en skola dÀr de flesta eleverna Àr ensprÄkiga och de andra tvÄ lÀrarna arbetar pÄ en skola som Àr av en flersprÄkig karaktÀr.

Syftet med denna kvalitativa studie i form av sju semistrukturerade intervjuer var att undersökahur olika aktörer arbetar för att stödja sina klienter mot en positiv framtid. Avsikten var att belysa klienternas behov, hur vÀl dessa stÀmmer överens med det stöd aktörerna erbjuder samt att undersöka om detta stöd har likheter med det sÀtt pÄ vilket studie- och yrkesvÀgledare arbetar. Resultatet visar att klienternas behov Àr komplexa men till stor del handlar om stöd i att skapa en bÀttre sjÀlvbild och stöd i samverkan mellan olika instanser. Detta stÀmmer vÀl överrens med det stöd verksamheterna erbjuder. Inom samtliga verksamheter anvÀnds ocksÄ för studie- och yrkesvÀgledare `typiskaŽ aktiviteter.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rÀttfÀrdiganden, motivation samt sjÀlvvÀrdering i relation till benÀgenhet att fuska eller att avstÄ frÄn att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har anvÀnts som teoretisk modell för en enkÀtundersökning med 122 elever i grundskolans Ärskurs 9 och i gymnasieskolans Ärskurser 2?3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie Àr fusk, Àr den viktigaste prediktorn för beteendet i frÄga. I föreliggande studie har Àven kunnat styrkas att rÀttfÀrdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gÀller beteende och intention.

Studiens syfte var att undersöka svenska kvinnors förhÄllanden till varumÀrken och Àgodelar i heminredningen. För att förstÄ varför förhÄllandena antar olika former undersökte vi Àven vilka variabler som inverkar pÄ de kvinnliga konsumenternas beteende. Undersökningen byggde pÄ en kvalitativ studie innehÄllande djupintervjuer, observationer, bild- och projektivteknik med Ätta kvinnliga konsumenter..

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur toddlarna framtrÀder samt hur de bemöts och karaktÀriseras av förskollÀrarna. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod med tidsmÀssigt utvalda observationer och öppna intervjuer. De tvÄ teorier som ligger till grund för undersökningen Àr det livsvÀrldsfenomenologiska perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Teorierna bygger bÄda pÄ att man utgÄr ifrÄn den andres perspektiv nÀr man undersöker och försöker förstÄ den andres livsvÀrld vilket vi förhÄllit oss till i studien. Tio toddlare observerades och sex förskollÀrare intervjuades i syfte att ta reda pÄ om den tidigare forskning som definierar en toddlare kan relateras till verkligheten.Genom analys och diskussion kom vi fram till att det Àr svÄrt att kategorisera toddlarna efter en viss Älder eftersom alla barn Àr olika och uppvisar olika beteenden i olika sammanhang utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med den hÀr studien Àr att belysaförskollÀrarnas uppfattningar kring understödjandet av lÀsförstÄelse i förskolan. Studien Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ en hermeneutisk ansats. Det innebÀr i denna studie att tolka förskollÀrares uppfattningar kring lÀsförstÄelse i förskolan. Metoden som har anvÀnts för datainsamling Àr halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollÀrare verksamma i förskolan.

Vi har genomfört en studie om estetiska uttrycksformer i förskolan och grundskolan. Syftet med denna undersökning Àr att belysa estetiska lÀrprocesser i förskola och skola ur ett barn/elev- och lÀrarperspektiv samt ta del av lÀrarnas och barnens/elevernas tankar om estetik och estetiska uttrycksformer. VÄrt intresse för lÀrandet via estetiken samt sprÄkutveckling har avgjort valet av innehÄll i denna studie. De metoder vi anvÀnde i vÄr studie var barn och elevsamtal, observationer och intervjuer. Resultatet visade att alla barn tycker att estetiska uttrycksformer Àr roligt och att kreativiteten gör förskolan och skolan rolig.

En jÀmförande studie av glaspÀrlor frÄn UppÄkra och Sorte Muld för att hitta regionala likheter eller skillnader. Studien visar en skandinavisk gemenskap, en möjlig lokal tillverkning och handel. Diskuterar fortsatt forskning kring datering av glaspÀrlor..

Föreliggande studie undersöker och beskriver hur en kvinnlig roller derbyliga diskursivt konstruerar sig sjÀlva, sin idrott och sitt eget idrottande. UtifrÄn en socialkonstruktionistisk och feministisk ansats har jag genom en etnografisk metod studerat en roller derbyliga med hjÀlp av intervjuer, observationer och fotografering. Resultaten tematiserades dÀrefter utifrÄn frÄgestÀllningen: vad menar deltagarna utmÀrker utövandet av roller derby i förhÄllande till det som de benÀmner traditionellt idrottsutövande? Resultaten bearbetades dÀrefter genom en kritisk diskursanalys som visade hur kvinnorna i denna studie konstruerar sin idrott och sitt idrottsutövande i tre diskursiva riktningar i förhÄllande till den traditionella idrotten och den bild av idrottskvinnan som Àr förhÀrskande dÀr. Studiens konklusion blir sÄledes en frÄga ? kan roller derby som fenomen ses som ett ifrÄgasÀttande av vad kvinnor fÄr lÀra sig, att vara och göra, inom den traditionella idrotten?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka flersprÄkiga elevers attityd till sitt modersmÄl, samt se hur miljöfaktorer pÄverkar elevens attityd. Till denna studie anvÀnds en kvalitativ metod som gÄr in mer pÄ djupet. Resultatet visar att den primÀra socialisationen har störst pÄverkan pÄ elevens attityd och att den sekundÀra socialisationen Àven spelar en stor roll. De slutsatser vi kan dra Àr att ju sÀkrare man Àr i sin identitet, desto positivare blir den egna attityden..

Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa om, och i sÄ fall hur, invandrarbarn uppvÀxta i Sverige med rötter i muslimska lÀnder, pÄverkas av mellanförskap och hur de skapar identitet utifrÄn detta. FrÄgorna jag valt för att uppnÄ syftet Àr: Vad innebÀr det för invandrarbarn med rötter i muslimska lÀnder att vÀxa upp i det svenska samhÀllet? Tillkommer det speciella faktorer i identitetsbildandet mellanförskapsbarn med muslimsk tradition i förhÄllande till etniskt svenska barn? Hur upplever mellanförskapsbarn den dubbla tillvaron och sin identitet? Hur ska skolan pÄ bÀsta sÀtt kunna undervisa samt tillgodose behoven hos mellanförskapsbarn med muslimsk tradition? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med mellanförskapsbarn med muslimsk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som belyser problemstÀllningen. Resultatet i denna studie pÄvisar att det förkommer speciella problem baserade pÄ den dubbla tillvaron och att identitetsskapandet pÄverkas av detta.

En kvalitativ studie om hur personer som drabbats av stroke upplever individuellt anpassad information under vÄrdtiden..

Syftet med vÄr studie har varit att analysera hur finansiella företag redovisat sina antaganden om nedskrivningsprövningar av goodwill.  Det har vi gjort  genom att studera hur informationen delges i Ärsredovisningarna. Vi har dÀrmed undersökt hur tydlig företagens information om nedskrivningsprövningar av goodwill varit för intressenter sÄsom aktieÀgare och analytiker. För att ta reda pÄ hur företagen har  redovisat information av goodwill har vi utgÄtt frÄn den information som de  lÀmnar i sina Ärsredovisningar. VÄr urvalsgrupp var de finansbolag som var listade pÄ Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap Ären 2007-2009. I gruppen ingÄr bÄde banker och investmentbolag.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en inblick till skolkuratorers upplevelser och tankar kring nÀtmobbning. Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat sex stycken skolkuratorer. För att uppnÄ undersökningens syfte formulerade vi tvÄ stycken frÄgestÀllningar som blev vÄr utgÄngspunkt. Dessa var följande; Upplever skolkuratorerna nÄgon könsskillnad angÄende nÀtmobbning? Vilka tankar och upplevelser har skolkuratorerna angÄende deras arbetssÀtt i förhÄllandet till nÀtmobbning? Resultaten i denna studie visar att samtliga skolkuratorer inte ville anvÀnda sig av begreppet nÀtmobbning utan föredrog istÀllet att anvÀnda sig av krÀnkningar pÄ nÀtet.