Det huvudsakliga syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka attityder och förhÄllningssÀtt till begreppet mÄngkulturell vÀgledning hos verksamma studie- och yrkesvÀgledare i den kommunala sektorn. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om mÄngkulturell vÀgledning per definition anvÀnds i den dagliga verksamheten och vilka premisser den i sÄ fall förutsÀtter.Undersökningen har en kvantitativ ansats och grundar sig pÄ en enkÀt som har mailats ut till 100 studie- och yrkesvÀgledare som arbetar i en skola dÀr antal elever med annat etniskt ursprung överstigit 40 %.Av resultatet framkom att majoriteten av vÄra respondenter tolkar begreppet mÄngkulturell vÀgledning som ett förhÄllningssÀtt. Den etniska tillhörigheten tillskrivs liten betydelse i ett vÀgledningssamtal dÄ inte heller en sÀrskild metodik tillÀmpas. Mot detta vÀgs en intressant parallell som visar ett uttalat behov av sÀrskild kompetens i det fleretniska mötet. Slutsatser vi drar Àr att det finns en klar enighet i den teoretiska tolkningen av begreppet mÄngkulturell vÀgledning men att det i praktiken finns en stor diskrepans i begreppets tillÀmpning..

Syftet med min studie Àr att undersöka lÀsförstÄelsens utrymme i lÀrarens/ specialpedagogens lÀsundervisning. LÀsförstÄelse Àr en del i elevens lÀs- och skrivutveckling och Àr Àven en möjlighet för eleven att pÄverka sitt lÀrande bÄde i och utanför skolan. Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativa semi strukturerade intervjuer med tre lÀrare och tvÄ specialpedagoger pÄ tvÄ F ? 6 skolor och en specialpedagog pÄ en 7 ? 9 skola. Skolorna Àr belÀgna inom samma kommun. Min personliga erfarenhet av lÀsförstÄelse har ocksÄ bidragit till studien. Resultatet visar att utrymmet för lÀsförstÄelseundervisning Àr stort i lÀsundervisningen, men specialpedagogens/lÀrarens kompetens i lÀs- och skrivutveckling inverkar pÄ hur vÀl detta utrymme tas till vara.  .

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade Àven till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhÄllande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade pÄ frÄgor angÄende emotionell intelligens (SEIS) samt pÄ frÄgor angÄende ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Problem: Vid angripandet av detta problemomrÄde kommer vi att utreda om strategiformuleringen gÄr att Ätskilja frÄn strategiimplementeringen. Vi anser det vidare vara intressant att studera huruvida olika strategier och situationer pÄverkar strategiimplementeringen. Det Àr Àven relevant att undersöka hur en strategiimplementering gÄr till och vilka verktyg som involveras i denna process samt vilka hinder som kan uppstÄ under resans gÄng. Vi vill utifrÄn denna bakgrund besvara följande frÄga: Finns det enligt rÄdande forskningslÀge nÄgra generella framgÄngsfaktorer för strategiimplementering? Med vÄr fallbeskrivning Àmnar vi besvara följande frÄga: Hur har Alfa Laval gÄtt tillvÀga för att implementera sin nuvarande strategi och har de identifierat nÄgra specifika framgÄngsfaktorer för strategiimplementering? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn vÄr teoretiska studie identifiera generella framgÄngsfaktorer för strategiimplementering.

Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för smÄföretag att anvÀnda sig av elektronisk affÀrskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, smÄföretagen, en introduktion till EDI och hoppas pÄ sÄ vis hjÀlpa dem att komma igÄng med elektronisk affÀrskommunikation. Med smÄföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nÀmligen företag med mindre Àn 50 anstÀllda eller som har en omsÀttning som understiger tio miljoner euro.Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för smÄföretag tittar vi Àven pÄ hur förutsÀttningar och tekniska aspekter pÄverkar smÄföretagens instÀllning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig pÄ en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer).VÄr empiriska studie bygger pÄ fyra urvalsgruppers syn pÄ EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.Vi har genom vÄr studie funnit att det finns goda möjligheter för smÄföretag att anvÀnda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar sÄvÀl som affÀrssystem med stöd för EDI, vilka lÀmpar sig för smÄföretag.

Uppsatsen innehĂ„ller en studie av fyra skulpturer som Ă€r utplacerade lĂ€ngs en lĂ€ngre promenadvĂ€g, Lilla Ă„ ? promenaden i Örebro. Studien har haft tvĂ„ utgĂ„ngspunkter. En har varit om verken har skapats och placerats sĂ„ att det vid betraktandet av dem mĂ„nga sinnen tas i ansprĂ„k. Om de Ă€r integrerade i den gĂ„endes vĂ€g eller om det har skapats speciella platser för dem.

Denna studies syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt genus framstÀlls i böcker för barn i förskoleÄldern. Det som genomsyrar arbetets syfte Àr om böcker för barn i förskoleÄldern Àr stereotypa eller inte. I studien har Ätta barnböcker undersökts och analyserats utifrÄn genus. Dessutom har undersökts, genom intervjuer med sex yrkesverksamma förskollÀrare, hur medvetna pedagoger Àr om genus i barnböcker. Detta Àr en kvalitativ studie, det vill sÀga en smÄskalig studie.

Denna studie handlar om strategisk styrning i byggföretag. Studien Àr genomförd i Norrbotten med fyra byggföretag. Vi har utifrÄn ett aktörsynsÀtt fÄtt information frÄn företagsledningen och deras uppfattning av strategisk styrning. Genom att anvÀnda Simons modell för strategiska styrsystem dÀr det finns fyra motkrafter som samspelar för att fÄ en god balans med varandra har vi kunnat forma bra intervjufrÄgor och diskussionsÀmnen kring problematiken kring strategisk styrning. Genom detta har vi fÄtt kvalitativa svar och innefattar bredd och djup samt att det besvarar vÄr problemdiskussion.

Syfte: Syftet med denna undersökning var att mÀta ackommodationsamplitud i Nicaragua och Sverige för att se om det Àr nÄgon signifikant skillnad mellan lÀnderna i Äldersgrupperna mellan 8 Är och 40 Är. VÀrdena som togs fram jÀmfördes sedan med publicerad litteratur för att undersöka hur denna studies vÀrde skiljer sig frÄn dessa, samt vilken av de tidigare studierna som var mest lik denna studies framtagna vÀrde pÄ ackommodationsamplitud i förhÄllande till Äldern.Metod: MÀtningarna skedde pÄ 113 personer i Nicaragua och 113 personer i Sverige. För att vara med i denna studie krÀvdes det att försökspersonerna översteg 8 Är och understeg 40 Är. MÀtningarna genomfördes med push-up metoden med hjÀlp av en mÀtsticka med figuroptotyp i form av en fÄgel.Resultat: Av de mÀtningar som genomfördes blev genomsnittet av ackommodationsamplitud 10,3 D (strandard avvikelse ±9,7 D) i Nicaragua och 11,5 D (standard avvikelse ±6,5 D) i Sverige. Ingen signifikant skillnad finns mellan lÀnderna, det vill sÀga land (Nicaragua eller Sverige) har ingen pÄverkan pÄ ackommodations amplitud enligt denna studie.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka nÄgra elevers Äsikter och reflektioner av Gymnasieutredningens förslag om ett preparandÄr, och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras resonemang. Om förslaget gÄr igenom ska ett preparandÄr erbjudas pÄ grundskolenivÄ till de elever som inte uppfyller kunskapsmÄlen för ett nationellt program pÄ gymnasiet, men som har förutsÀttningar att nÄ mÄlen under ett tionde Är pÄ grundskolan. Jag har i min studie redogjort för hur det individuella programmet Àr organiserat idag och hur Gymnasieutrednings reformer ser ut gÀllande det individuella programmet. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökning genom tvÄ olika fokusgrupper med sju elever frÄn Ärskurs nio, samt sju elever frÄn det individuella programmet. Genom att ha tagit del av de intervjuades Äsikter och reflektioner kan jag med min studie ge en förförstÄelse frÄn dem som den politiska reformen gÀller.

Syftet med denna studie var att undersöka vikten av ett genetiskt förÀldraskap hos par som genomgick infertilitetsbehandling i Sverige med donerade Àgg eller spermier, samt att jÀmföra attityder till genetiskt förÀldraskap mellan kvinnor och mÀn samt personer med eller utan möjlighet till genetiskt förÀldraskap. Denna delstudie ingÄr i ett större projekt som heter LÄngtidsuppföljning av IVF, Àgg- och spermiedonation i Sverige. Den grupp som har undersökts i föreliggande studie Àr par som genomgÄtt behandling med donerade Àgg eller spermier under 2005-2006. Antalet recipienter i denna studie var 277 personer. Information har samlats in i form av enkÀter.

Empati Àr att kunna uppleva och förstÄ andra mÀnniskors kÀnslor. Tre studier gjordes för att undersöka socialsekreterares empati för sina klienter och hur de upplever sin professionella och genuina empati. TvÄ studier var kvantitativa och en var en mixed design. Deltagarna var 26 socialsekreterare och 57 socionomstudenter. Studie 1 och 2 visade att socialsekreterare och studenter pÄ socionomprogrammet hade mer empati för en sympatisk person Àn för en osympatisk.

I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlÀrningsmetoder och olika författares syn pÄ matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lÀrare har vi kommit fram till att lÀrarna har ett laborativt och undersökande arbetssÀtt. LÀrarna arbetar för att öka elevernas förstÄelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen Àr att eleverna ska kÀnna lust att lÀra matematik, vÀcka elevens nyfikenhet och intresse.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, dÀr tvÄ skolor besöktes. PÄ bÄda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa tvÄ skolor valdes ut pÄ grund av deras mÄngfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur Àn den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur socialsekreterare upplever att makt synliggörs och hanteras i mötet med klienter som Àr aktuella i placeringsÀrenden. Intervjuer med fyra socialsekreterare inom arbetsgruppen barn och unga genomfördes. Vi har anvÀnt oss av hermeneutik som forskningsmetod och har analyserat resultatet utifrÄn Michael Foucaults teori om makt. VÄr studie visar pÄ att socialsekreterare har ett ambivalent förhÄllningssÀtt till makt samt att deras maktutövning ofta utgÄr frÄn lagstiftningen. Vi har Àven kunnat pÄvisa att socialsekreterarna anvÀnder sig av omedvetna strategier för att hantera maktobalansen i mötet med klienter..