I dagens samhälle debatteras det kring ämnet Idrott och hälsa då medvetenheten runt ämnets betydelse har ökat. Detta har medfört att det har påvisats flera brister än tidigare. De brister som framgått har således lett till att idrottsläraren fått en allt mer kritiserad yrkesroll. Denna studie har som syfte att undersöka idrottslärares uppfattning av den egna yrkesrollen idag samt att ta reda på om och hur de uppfattar att yrkesrollen har förändrats och kommer att förändras över tid. Studiens resultat har insamlats genom kvalitativa djupintervjuver där respondenterna har valts ut för att representera olika lärargenerationer.

Aims The aim of this study was to investigate how personnel within food control are regarded from different perspectives and to find the answers to the sub questions:- what is included in the profession of food control?- what are the requirements for personnel within the profession of food control?- how is the profession perceived from different perspectives?- how do personnel within the profession of food control estimate their psycho social working conditions?Method The study included 68 individuals (34 female and 34 male) and was conducted via observations, web-based surveys and survey-based interviews. Conclusion - The study was feasible.- The overall goal of the study as well as the research questions were answered to and contributed to clarify what is included in the profession of food control. - Quality measures should be implemented to greater extent within the development of the national food control system..

Studiens syfte var att undersöka några förskollärares syn på och arbete med bilderböcker i förskolan, med ett särskilt fokus på barns språkutveckling. För att samla in önskad data var studien av kvalitativ karaktär där halvstrukturerade intervjuer utfördes med åtta verksamma förskollärare. I resultatet framgick det att bilderboken är en central del i förskolans verksamhet och att förskollärare försökte ha medvetna intentioner vid högläsning och val av bilderböcker. Vid högläsning framgick det att text, bild och samtal hade betydelse för barnens språkutveckling, men att samtalet var det som vägde tyngst. Vid val av bilderböcker belystes biblioteket som en viktig aspekt och att om pedagogerna väljer böcker utgår de från barnens intressen och aktuella temaarbeten.

Vi har i detta examensarbete valt att undersöka hur fritidspedagogens roll har påverkats av förändringarna i skolan och på fritidshemmet under årens gång och vilka effekter förändringarna har fått. I litteraturgenomgången beskrivs de största förändringarna för fritidspedagogens yrkesroll under en period av 30 år. Genom kvalitativa intervjuer genomfördes undersökningen med tre verksamma fritidspedagoger, för att visa om det som står skrivit i litteraturgenomgången stämmer överens med verkligheten. Resultatet av undersökningen visade bland annat att förändringarna är oerhört stora för yrkesrollen på grund av att fritidspedagogerna idag både arbetar i skola och på fritidshem till skillnad från förr då de endast arbetade på fritidshem. Avsikten med detta examensarbete är att göra alla lärare oavsett inriktning medvetna om fritidspedagogens förändrade yrkesroll och hur den har påverkats av dessa förändringar..

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att beskriva och undersöka hur sjukhuskuratorn upplever sin yrkesroll i teamarbetet inom neuropsykiatrin. Vi vill vidare beskriva och undersöka vilken betydelse sjukhuskuratorn upplever att det psykosociala arbetet har i teamarbetet inom hälso- och sjukvården. I syftet ingår också att beskriva och undersöka vilka faktorer som befrämjar respektive förhindrar samverkan enligt kuratorerna som ingår i ett team inom hälso- och sjukvård.1. Hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamarbetet inom neuropsykiatrin?2.

Bakgrund: Överflyttningar mellan intensivvårdsavdelningar kan leda till negativa konsekvenser för patienten så som minskad patientsäkerhet och försämring under själva transporten med förlängd vårdtid som följd. När resurserna på en intensivvårdsavdelning överstigs kan det bli nödvändigt att överflytta patienter mellan intensivvårdsavdelningarna trots de kända riskerna.Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors förhållningssätt till patientöverflyttningar på grund av resursbrist.Metod: En fokusgruppsintervju på en specialistintensivvårdsenhet i Mellansverige genomfördes. En induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetning av textmaterialet.Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas förhållningssätt kunde kategoriseras i tre domäner: yrkesroll, känslor samt rationell inställning. Dessa tre domäner utgjorde ett tema: Professionellt och känslomässigt förhållningssätt.Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna har med hjälp av sin yrkeserfarenhet funnit både ett professionellt och känslomässigt förhållningssätt som hjälper dem att hantera etiska dilemman och moralisk stress vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Intensivvårdssjuksköterskans professionella och känslomässiga förhållningssätt vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist påverkas av deras yrkesroll, känslor och rationella inställning..

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka naprapater och privata sjukgymnasters syn på varandras yrkesroll. Anledningen till att författarna valde just dessa två yrkesgrupper var, att båda grupperna behandlar personer med problem från rörelse- stödjeorganet. Författarna bestämde sig för att utföra semistrukturerade intervjuer på tre naprapater och två sjukgymnaster. All data kodades och av analysresultaten skapades följande huvudkategorier: Resurs, attityder, samarbete och kunskap. Resultatet av studien indikerar på att båda grupperna ser varandra som en god resurs och samarbetspartner inom vissa områden.

This is a qualitative study based on two focus group interviews with a total of six social workers who work with assessing financial aid in two municipalities. The study aims to examine how the social workers experience and handle their ambiguous professional role, on the basis that they are expected to support and control the client. The theoretical framework is the theory about discretion and role theory. The results show that social workers find it difficult to combine these different approaches. Two different groups of strategies that social workers use to manage their professional role have been distinguished, the first is used to combine the different approaches (combination strategies), which are: empathy, to be distinct and to "blame" the organization.

Titel: Den äldrepedagogiska konflikten - En kvalitativ studie av äldrepedagogers upplevelser av sin yrkesroll Författare: Carolina Vargas Bjelk & Linda Larsby Nyckelord: Äldrepedagogik, äldrepedagog, rollteori, profession, professionalisering, konflikt Syfte: Vårt syfte är att ta reda på hur äldrepedagogen upplever sin egen yrkesroll och dess plats i organisationen. Samt vilken betydelse utbildningen har för äldrepedagogen Frågeställningar: Hur påverkar den äldrepedagogiska utbildningen äldrepedagogens roll? Har äldrepedagogen en speciellt förhållningsätt som skiljer sig från deras kolleger? Vilka hinder möter äldrepedagogen i sin yrkesroll som äldrepedagog? Metod: Vår uppsats har en kvalitativ ansats. De teorier vi har valt som utgångspunkt är socialkonstruktivism, rollteori och professionaliseringsforskning. Vi använder dessa teorier för att få en förståelse av vad som sker när man skapar en yrkesroll, och för att få en insikt i vilka konflikter som kan uppstå mellan olika yrkeskategorier.

Denna uppsats syftar till att studera fritidspedagogens yrkesroll i förhållande till skolan, hur den uppkommit samt vilken framtida roll en fritidspedagog skulle kunna ha i detta avseende. Forskningsbakgrunden ger en bild av fritidspedagogsyrket i historisk belysning, hur denne integrerades i skolan och integreringens inverkan på yrket. Forskningsbakgrunden tydliggör även den fritidspedagogiska yrkesrollen, samt skolledningens betydelse för yrket. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra (4) fritidspedagoger och tre (3) rektorer fick vi fram vårt empiriska material. Resultatet diskuteras och problematiseras i förhållande till forskningsbakgrunden och egna slutsatser dras.

Efter sin specialistutbildning börjar barnmorskor i ett helt nytt yrke, vilket kan innebära rädsla och osäkerhet, men även spänning och positiv förväntan. Det behövs stöd i form av till exempel ett välstrukturerat mentorskap. För att kunna ge god vård och etablera en förtroendefull relation till kvinnor och deras familjer behöver barnmorskorna själva vara trygga i sin yrkesroll. Syftet med studien var att få kunskap om barnmorskors upplevelse av att bli självständig i sin yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Sammanfattning Jag har under mina tre år på studie- och yrkesvägledarprogrammet märkt att vägledares yrkesroll och yrkesidentitet ofta är otydlig eller felaktig. Om människor i vägledares omgivning har en felaktig förståelse för deras arbete och inte värderar yrket så högt orsakar detta, enligt min mening, en dissonans hos vägledaren. För att på sikt kunna bygga en grund att stärka vägledares yrkesidentitet på är det viktigt att först undersöka om vägledare upplever att det finns en dissonans och hur den i så fall påverkar dem. Syftet med mitt arbete är därför att se hur vägledares yrkesidentitet påverkas av människors förståelse och värdering av deras arbete. Undersökningen förankras först i en teoretisk del som dels består av ett historiskt perspektiv, som, genom att visa hur vägledares yrkesroll förändrats genom åren, ger oss en förförståelse för hur vägledarens yrkesroll ser ut idag, dels ett socialpsykologiskt perspektiv som ger oss en inblick i olika teorier om roller, identiteter och grupper vilket hjälper oss att förstå och analysera de bakomliggande processerna i resultaten från undersökningen.

Studien undersöker hur genus tar sig uttryck i förskolan. Syftet är att undersöka hur de traditionella könsmönster och könsroller som finns påverkar pedagogernas yrkesroll. Följande frågeställningar har därför utmynnat, hur behandlas barnen i förskolan utifrån deras kön? och hur ser pedagogerna på genus i förskolan? Dessa studeras genom observationer i verksamheten där flickor och pojkars skillnader i förhållande till genus kommer undersökas. Studien undersöker även pedagogers tankar om genus för att kunskapen ska bli fördjupad.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.

Förskolan är och har under en lång tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan är i dagsläget män (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie är att komma åt hur fyra manliga förskollärare ser på sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever några för ? eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollärare. För att komma åt de manliga förskollärarnas tankar och åsikter användes kvalitativa intervjuer.