Syftet Àr att ta reda pÄ hur rektorerna ser pÄ den nya lÀrarlicensen och hur de tror att den kommer att pÄverka deras yrkesroll samt skolan som en institution. -          Vilken Àr rektorernas instÀllning till lÀrarlegitimationen?-          Vilka organisatoriska och ekonomiska förÀndringar för skolan anser rektorerna att lÀrarlegitimationen kommer bidra till?-          Vad anser rektorerna att LÀrarlegitimation kan ge för konsekvenser pÄ elevernas utveckling?-          Vad anser rektorerna att det finns för svÄrigheter och hinder med införandet av lÀrarlegitimation? MetodVi har valt enkÀtundersökning som metod pÄ grund av att vi vill undersöka hur det ser ut över hela landet och dÀrför Àr en kvantitativ undersökning bÀst lÀmpad. Vi har gjort ett strategiskt urval dÀr vi anvÀnder oss av Skolverkets databas över skolor. Vi har tagit 16 skolor frÄn varje lÀn (21 lÀn, 336 enkÀter). Alla frÄgor utom en Àr sÄ kallade strukturerade frÄgor med svarsalternativ sÄ att vi fÄr standardiserade svar.

The role of the professional photographer is ever changing. The changes take place as the Swedish media industry itself, due to fluctuations in the economy, is forced to change. As the demand for printed news wane, the advertisers seek out other media and free newsprint & the internet take over large portions of the market, the newspaper industry is forced to cut issues and make drastic changes to stay in business. This changes directly affects the way news bureaus are organised and inevitably changes the working conditions of their employees. The two competing newspapers ?Arbetarbladet? and Gefle Dagblad? in the GÀvle district were affected by this kind of change in quite a unique way.

SAMMANFATTNINGBakgrundPÄ en akutmottagning kan ett anstrÀngande arbetsklimat rÄda vilket kan medföra kÀnslomÀssiga, kulturella och rÀttsliga utmaningar. Att förlora en patient plötsligt innebÀr en förlust vilken kan framhÀva sorg hos sjuksköterskor. Sorgen Àr en naturlig reaktion och upplevs nÀr ett vÀlkÀnt livsmönster fÄr ett slut. Till Sveriges sjukhus söker Ärligen över 200 000 barn vÄrd till följd av skada. Under Ären 1999-2003 var drygt 100 av dessa barn sÄ pass skadade att de avled.

Syftet med denna magisteruppsats Àr att belysa hur bosnienserbiska public servicejournalister upplever den journalistiska yrkesrollen, den redaktionella vardagen och den samhÀlleliga kontexten som de befinner sig i. Journalister pÄ Radijo Televizija Republike Srpske, RTRS, har stÄtt i centrum för undersökningen som Àr av kvalitativt slag. TvÄ datainsamlingsmetoder anvÀndes ? samtalsintervjuundersökning och frÄgeundersökning. BÄda genomfördes pÄ redaktionen i Banja Luka.

Sedan ett antal Är tillbaka har dagspressektorns lönsamhet minskat, vilket inneburit att redaktionerna blivit mindre och arbetsuppgifterna för de enskilda individerna har blivit fler. Ny teknik, Internet, digitaliseringen och flera andra faktorer har gjort att redaktionsarbetet förÀndrats och mediearbetarna har fÄtt fler arbetsuppgifter Àn tidigare. Fotograferna ska gÀrna filma, fota med mobiltelefonens kamera och arbeta mot webbtidningen, samtidigt som de fÄr ökad konkurrens frÄn multijournalister som gör allt sjÀlva och amatörfotografer pÄ rÀtt plats vid rÀtt tillfÀlle. Flera undersökningar bland journalister visar pÄ ökad stress, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur nÄgra av de tidigare nÀmnda faktorerna utvecklat nÄgra fotografers arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetssÀtt pÄ de tvÄ lokaltidningarna Sydsvenska Dagbladet och VÀsterbottens-Kuriren. Dessa tvÄ tidningar valdes som tvÄ fall inom lokaltidningssektorn, en större och en mindre.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer av Ätta personer.

Titel: Har storleken nÄgon betydelse? Om drivkraften, roller och vÀrdeskapande i en ideell förening Författare: Lina Holmqvist, Ulrika Maschmann, Sofia Wigström Handledare: Gustaf Kastberg, Cecilia Fredriksson Nyckelord: Marknadsföreningen i Helsingborg (MiH), föreningsmedlemmar, grÀnszon, roller, drivkraft, vÀrdeskapande Problem: Uppsatsen tar utgÄngspunkt i varför en ideell förening vill vÀxa samt det vÀrde som genereras för föreningsmedlemmar över att tillhöra en ideell förening. Vi problematiserar rollfördelningen att inneha en privat- respektive yrkesroll i en förening som MiH. Syfte: Vi vill studera vilket vÀrde det genererar utifrÄn föreningsmedlemmarnas perspektiv att delta i föreningen samt drivkraften i att vÀxa som förening. Syftet Àr Àven att identifiera möjligheter samt begrÀnsningar med att medverka i en större ideell förening.

VÄrt intresse för medarbetarsamtal vÀcktes vid en gÀstförelÀsning med Jens Ribe som Àr sÀljchef för Dell Norden. PÄ denna förelÀsning berÀttade Ribe om sin yrkesroll, sin arbetsvecka osv. och poÀngterade vikten av att bedriva kontinuerliga medarbetarsamtal för att skapa engagemang, gemensam mÄlbild och skaffa information och skapa en dialog. Han berÀttade att han genomförde medarbetarsamtal med sina sljchefer varannan vecka, vilket vi tyckte var extremt ofta. Mellan gruppmedlemmarna finns drygt 30 Ärs erfarenhet av restaurangarbete, och erfarenhet frÄn runt 40 olika restauranger, och dÀrmed ett stort antal chefer, och vi kan inte minnas ett enda strukturerat medarbetarsamtal i ordets rÀtta bemÀrkelse.

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare pĂ„ socialkontor vĂ€ster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka om moralisk stress förekommer pĂ„ socialkontor vĂ€ster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever nĂ„gra hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter pĂ„ ett sĂ€tt som de anser Ă€r moraliskt rĂ€tt, hur man i sĂ„ fall reagerar pĂ„ dem och vilka strategier man anvĂ€nder för att hantera detta. Vidare Ă€r vi intresserade av att undersöka om det finns nĂ„gra mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har anvĂ€nt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor vĂ€ster i Örebro.

Syftet med detta examensarbete har varit att skaffa en bÄde bredare och djupare förstÄelse för hur olika platser pÄverkas av hur marken Àr formad. Hur pÄverkar markens form hur en plats upplevs, hur det kÀnns i kroppen, hur mÀnniskor agerar, rör sig, tittar? HuvudfrÄgan har under arbetets gÄng varit: hurdan Àr den rumsliga upplevelsen av en plats, med hÀnsyn till markens form och lutning? Metoden för att finna svar har varit att dels söka i litteratur, se vilka teorier det finns om detta sedan innan, och om det finns nÄgra motstÄende teorier. Dels har jag valt ut och besökt ett antal platser dÀr jag iakttagit bÄde mina egna upplevelser samt andra mÀnniskors agerande. Trots att höjdsÀttning av mark och utformning av mark ? med olika terrasseringar, slÀnter m.m.

Syftet med studien var att undersöka hur tillgĂ„ngen av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmĂ€rkta verksamheter. De genusmĂ€rkta verksamheter som har undersökts Ă€r den kvinnodominerande hemvĂ„rden och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer Ă€r första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag frĂ„n Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgĂ„ngen av administrativt stöd upplevs i genusmĂ€rkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra sĂ€rskilda insatser för att förebygga att kvinnor slĂ„s ut frĂ„n arbetslivet pĂ„ grund av arbetsmiljörelaterade problem.

Sverige har gÄtt frÄn ett monokulturellt samhÀlle till ett mÄngkulturellt samhÀlle. En allt större del av Sveriges befolkning bestÄr av mÀnniskor med olika kulturella och etniska bakgrunder. Det senaste decenniet har kombinationen av en Äldrande befolkning med varierad etnisk och kulturell bakgrund stÀllt nytt krav pÄ svensk hÀlso- och sjukvÄrd. Detta innebÀr att sjuksköterskor kommer att trÀffa mÀnniskor frÄn olika kulturer och med olika vÄrd behov. Med detta i beaktande Àr det betydelsefullt att belysa vikten av kulturell omvÄrdnad och kulturkompetens i mötet med patienten.

BakgrundKriminalvÄrden i Sverige har ansvaret för 4427 personer i fÀngelse, juli mÄnad Är 2011, och ansvarar för att de intagna har möjlighet till sjukvÄrd. Om det finns behov för vÄrd utanför anstalterna skall kriminalvÄrden ombesörja transport till sÄdan vÄrdinrÀttning som passar behovet.Varje mÄnad transporteras mer Àn hundra personer av kriminalvÄrden in till sjukhus runt om i Sverige. Ibland Àr sÀkerheten sÄ stor att eskort och frihetsberövning, i form av handfÀngsel, anvÀnds under hela besöket. DÄ synliggörs personen som söker vÄrd, och hamnar utanför resten av samhÀllet.Sjuksköterskan har i sin ansvarsuppgift att vÀrna för personer han/hon vÄrdar. BÄde etiskt och genom att skydda integriteten sÄ att ingen tar skada.

Bakgrund: MÀnniskor strÀvar efter lycka, karriÀr och hög social status. Risken finns att de som inte uppnÄr vissa krav kan rÀknas som misslyckade. MÄnga lever i utanförskap av olika anledningar och missbruk kan vara en orsak. Vi lever ocksÄ i ett samhÀlle kantat av fördomar som inte alltid stannar utanför arbetsplatsen. I det dagliga arbetet som sjuksköterska möter vi ofta patienter med olika sorters missbruk.

Bakgrund: Stress pÄ arbetsplatsen Àr ofta förekommande, framförallt i yrken som kÀnnetecknas av relationer till andra mÀnniskor. Skadliga stressreaktioner uppstÄr nÀr pÄfrestningarna pÄ individen Àr större Àn förmÄgan att kunna hantera dem. Inom vÄrdyrket upplevs stress ofta pÄ grund av stort ansvar och obekvÀma arbetstider. Yrkesrollen som barnmorska stÀller stora krav pÄ förmÄgan till sjÀlvstÀndigt arbete och professionellt ansvar. Stress Àr dÀremot inte enbart ett negativt fenomen.

Uppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur och vetenskap möts. FrÄgestÀllningarna som har arbetats efter Àr: ?Kan evidensbaserade lösningar anvÀndas för att möta utmaningar i den tÀta staden, och i sÄ fall vilka lösningar? Kan evidensbaserad kunskap anvÀndas som ett argumentationsverktyg för att ge landskapsarkitektur större legitimitet?? Arbetet bestÄr av en litteraturstudie som mynnar ut i exempel pÄ evidensbaserade lösningar, med stadsförtÀtning som utgÄngspunkt, samt en avslutande diskussionsdel. Ett undersökande av stadsförtÀtning har gjorts för att förstÄ hur stadens utveckling pÄverkas samt i vilken kontext landskapsarkitekter arbetar. Uppsatsen börjar med en bakgrund till stadsförtÀtningens uppkomst och syfte och delas sedan in i fyra perspektiv: det rumsliga, sociala, ekologiska och ekonomiska.