This study is intended to study how the social worker in financial assistance relates to the social workers exercise of its authority, regarding the Social Services Act and the Administrative Procedures Act. In concerning how the social worker treats and handles the cases of their clients, but also what significancethe organization's policies and goals have on the social worker?s role and the formation of their professional identity. To answer these questions the study chose a qualitative approach. Because the purpose of this study is to investigate the social worker?s personal beliefs about their way of conducting social work.

Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram i relationer. Syftet är också att utforska speciallärarens- och förstelärarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lärare att förändra och utveckla undervisningen gällande läsfrämjande insatser. Ytterligare ett syfte är attundersöka om det genom relationell handledning går att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrån hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvården.Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Tio svenska sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta inom den norska sjukvården intervjuades. En intervjuguide med bakgrundsfrågor samt intervjufrågor med relevans för studiens syfte användes som underlag under intervjuerna. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades utifrån Graneheim & Lundmans innehållsanalys (2003).Resultat: Upplevelsen av att arbeta som svensk sjuksköterska i Norge var individuell och erfarenheterna varierade beroende på anställningsform och sjuksköterskans personliga inställning till arbetet. En generell upplevelse bland de medverkande sjuksköterskorna var att arbetsbelastningen i Norge var relativt låg och att antalet patienter per sjuksköterska var lägre än vad de var vana vid.

Arbetslösheten bland utrikes födda har ökat de senaste åren och är större jämfört medarbetslösheten hos inrikes födda, läget för utrikesfödda kvinnor är särskilt svårt. Att förstå vad somkrävs för att arbetsmarknaden ska inkludera fler människor är komplext. En liten del kan dock varaatt förstå hur arbetsmarknadsprojekt fungerar, vad de bidrar med och hur de upplevs av de somdeltar. Syftet med studien har därför varit att gå närmare in på ett specifikt arbetsmarknadsprojektoch fråga hur deltagare ser på tiden efter projektet, hur de ser på sin fortsatta etablering påarbetsmarknaden, vad de upplever att medverkan i projektet bidrar med och hur de upplever sinnuvarande yrkesroll. Deltagarna i studien arbetar som kulturtolkar då projektet har som mål attunderlätta kontakten mellan skolan och nyanlända familjer som har barn i skolan.Den här studien har en induktiv ansats eftersom att området är relativt outforskat och det var svårtatt veta vad som skulle komma att hittas.

Denna studie behandlar hur genus i serietidningen Kalle Anka & C:o ser ut jämfört med den svenska genusuppfattningen. En kvalitativ metod för att kunna förstå och deskriptivt kunna redogöra för detta tillämpades. Metoden utformades till en specificerad metod för just denna undersökning utefter två redan existerande forskningsmetoder; en semiotisk bildanalys och en textanalys. Urvalet bestod av en serie ur en tidning med en tioårsperiod mellan varje tidning. Detta för att kunna åskådliggöra den förändring som finns i genusbeskrivningen i såväl verkligheten som i tidningarna.Studien syftade till att undersöka hur genus gestaltades i de utvalda serierna för att sedan kunna koppla detta till, och undersöka hur det såg ut i en jämförelse med genusföreställningen i Sverige.

Barns tankar om döden är olika beroende på deras mognadsnivå. I arbetet har familjen betraktats som kontext och det cancersjuka barnet som klient i sjuksköterskans bemötande av svåra frågor om döden. Syftet var att beskriva sjuksköterskans kliniska erfarenheter som kan vara vägledande vid bemötande av cancersjuka barns frågor om döendet och döden. Frågeställningarna var "Vilka förutsättningar påverkar sjuksköterskans möjlighet att tala med barn om döden?", ?Hur bemöter sjuksköterskan barnets frågor om döendet/döden?? och "Hur utvecklas sjuksköterskan i sin yrkesroll i omvårdnaden av cancersjuka barn?" Vi använde oss av litteraturgranskning som metod p.g.a.

Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av faktorer som påverkar mellanmänskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus på relationen barn ? pedagog. Fokus finns på hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pågående samspel där barn känslomässigt berör sin omgivning. De egna känslorna som dessa samspel väcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram.

Syftet med studien är att beskriva hur involverad skolpersonal och samverkande socialsekreterare arbetar för att kartlägga och motverka elevers ogiltiga frånvaro. Genom att undersöka personalens upplevelse av orsaker till ogiltig frånvaro, hur de upplever att de arbetar med ogiltig frånvaro och hur de tillsammans arbetar för att motverka ogiltig frånvaro. Den aktuella publicerade forskning som använts är både internationell och nationell. Styrdokument, lagtext, allmänna råd samt forskning av Skolverket och Socialstyrelsen har även beaktats. Det teorietiska perspektiv som ligger till grund för analys är inklusion och exklusion.

Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingår det, förutom patientarbete, att handledasjuksköterskestudenter i deras verksamhetsförlagda utbildning VFU. Det är både enansvarsfull och tidskrävande uppgift. Dagens akademiska sjuksköterskeutbildning ställer kravpå den handledande sjuksköterskan i att planera för VFU:n och att reflektera utifrånstudentens lärandemål. Lärande sker på olika sätt, ett sätt är att se förändring som ett resultatav ett lärande.Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskans uppfattningar av egetlärande vid handledning av studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).Metod: Empirisk, Kvalitativ analys av intervjuer med en fenomenografisk ansats. Att ta redapå uppfattningar om hur något upplevs vara genom att anta andra ordningens perspektiv inomfenomenografi.

Vårt syfte med studien var att belysa lärarbehörigheten i träningsskolan. Studien har varit inriktad på vilka uppfattningar ett antal verksamma pedagoger och rektorer i skolformen har om utbildning och kompetens för undervisning inom träningsskolan. Vi har betraktat lärarbehörigheten utifrån två perspektiv: dels ur ett juridiskt perspektiv som utgår från Högskoleförordningens examensbeskrivningar för pedagogiska utbildningar, och dels ur ett funktionellt perspektiv som belyser vad undervisning innebär och hur lärarbehörigheten uppfattas i praktiken. För studien har vi valt att belysa hur den funktionella lärarbehörigheten uppfattas.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en öppen intervjuguide bestående av tre temaområden: träningsskolan, lärarbehörighet och kompetens samt ?en skola för alla?, för att få svar på våra frågeställningar.

Föreliggande examensuppsats undersöker vilka möjliga betydelser och meningsinnebörder feministiska perspektiv kan ha för bedrivandet av psykoterapi. Utifrån en explorativ och förståelsegrundande ansats intervjuades 13 svenska behandlare med självidentifierade feministiska utgångspunkter om hur de ser på skärningsytorna mellan feminism och psykoterapi, sin yrkesroll, samt vilka konsekvenser deras feministiska perspektiv får i det praktiska behandlingsarbetet.Resultaten visar att feministisk terapi som begrepp framstår som i stort sett oetablerat i en svensk psykoterapeutisk kontext, att förhållandevis lite forskning på området tidigare är gjord, samt att intervjudeltagarna ofta framställer sammanjämkningen mellan feministiska och psykoterapeutiska diskurser som komplicerad. De medverkande beskriver sina feministiska utgångspunkter som en bakomliggande filosofi snarare än en uppsättning tekniker. Dessa omsätts i terapeutisk behandlingspraktik genom en problematisering av maktaspekter, ett uppmärksammande av strukturella faktorers inverkan på subjektivitetsskapandet, samt ett kritiskt och stundtals avståndstagande förhållningssätt till specifika delar av de gängse terapiparadigmen. Ideologiska dimensioner exemplifieras bl.a.

Fyrtiotalisterna i vår studie vill inte sitta och titta på vad som händer. De vill i allra högsta grad vara med där det händer och vara med och påverka sin situation. Våra fyrtiotalister håller sig informerade och uppdaterade om vad som händer i samhället. De är vana att resa och de vill kunna välja. Med vår studie som bakgrund har vi upptäckt att fyrtiotalisterna inte villigt tar på sig den roll som samhället idag förväntar sig av en äldre person.

Följande uppsats handlar om 40-talister som har börjat gå i pension och deras tankar och känslor inför att gå från yrkesroll till pensionärsroll. Uppsatsen syftar till att undersöka hur 40-talisters syn på sin egen pensionering ser ut idag. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka om och i så fall hur deras syn skiljer sig åt jämfört mot tidigare generationers upplevelser av detta. Vår frågeställning lyder: Hur upplever åtta 40-talister sin roll och identitet som blivande pensionärer? Anser de att denna skiljer sig mot föregående generation? Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade djupintervjuer genomförts.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet.Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja livskvalitet utifrån sin yrkesroll.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed.Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla.

Detta är en kvalitativ utvärdering av omvårdnadslyftet i Luleå kommun med fokus på verksamhetsnyttan med satsningen. Omvårdnadslyftet är en nationell satsning på kompetensutveckling inom vård och omsorg. Verksamhetsnyttan kommer att kopplas till begreppet lärande organisation vilket syftar till en organisation som kontinuerligt lär av sina erfarenheter för att lösa sina uppgifter på ett bättre sätt. Medlemmarna i en lärande organisation har god kunskap om resultat, problem och mål. Syftet med uppsatsen är att utvärdera om omvårdnadslyftet har bidragit till ökad kompetens inom vård och omsorg samt om medverkan har stärkt de yrkesverksamma i deras yrkesroll.För insamling av det empiriska materialet till studien har kvalitativa intervjuer utförts med yrkesverksamma inom äldreomsorgen och funktionshindersområdet.