In the early nineties leisure-time pedagogic establishments moved in to school. The aim of the study is to try to find out how leisure-time pedagogues, who have been working for a long time, experience the moving of their establishment in to school and how this affect their practical work and their profession.The study is based on interviewes with four leisure-time pedagogues, who all have been working before?and therefore have experienced the time before?during and after their establishment moved in to school.These interviewes were recorded and later fully transcribed in preparation of analysis. Data was analysed with the help of the sociology of Pierre Bourdieu as a basis. Findings of the study suggest that the leisure-time pedagogues find it positive to be able to cooperate with teachers and other professional groups working in school, they explain how it enabels themselves to see pupils from a different angle and for others working in school to see pupils from a leisure-time pedagogue angle.Some of the pedagogues explain that they find it hard to work with big groups of pupils, or in small surfaces, which they did not have to do before their establishment moved into school.

FörÀldrar med barn som fÄr diagnosen cancer hamnar i en livskris. Hela familjen drabbas av kaos. För att förÀldrarna ska kÀnna att de fÄr stöd av sjuksköterskan, krÀvs att de fÄr anpassad och lÀttillgÀnglig information om sitt barns sjukdom. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att belysa behovet av stöd, hjÀlp och information inom barncancersjukvÄrden, ur bÄde förÀldrars och sjuksköterskors perspektiv. BÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar anvÀndes.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur den kvinnliga journalistens roll pÄ kvÀllspressen utvecklats och förÀndrats frÄn feminismens genombrott i Sverige pÄ 1960- och 70-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger pÄ de kvalitativa forskningsintervjuer som baseras pÄ kvinnornas upplevelser kring sin yrkesroll som kvÀllspressjournalister.För att förstÄ den kvinnliga journalistens tankar kring yrkesrollen gjorde vi fem kvalitativa forskningsintervjuer med kvinnor som arbetat pÄVi har Àven gjort en kvantitativ studie av tidningsartiklar för att skapa oss en bild av vad kvinnor skrivit om frÄn 1960 och framÄt, vilka nya Àmnen de kom att skriva om, och i vilken omfattning artiklar skrivna av kvinnor blev fler.VÄr undersökning visar att framförallt fyra faktorer blev avgörande för hur den kvinnliga kvÀllspresskribentens roll förÀndrades; kvinnorörelsen, en förÀndrad nyhetsvÀrdering, kvinnornas sociala och kulturella kapital, samt att deras utseende hade betydelse. De feministiska strömningarna hade stor betydelse för den kvinnliga journalisten och Àven för hur innehÄllet i tidningarna kom att Àndras. VÄra informanter har berÀttat om sina personliga erfarenheter av kvinnorörelsen i Sverige pÄ 1970-talet, och vilket förtryck de befann sig under till en början. Informanterna diskuterar ocksÄ vilka resultat deras handlingar fick, bÄde pÄ redaktionerna och för kvinnor i samhÀllet.Vidare kan vi se att den kvinnliga journalisten just i det sammanhanget under den perioden gynnades av en kommersiell struktur, och att hennes utseende spelade roll.

Studien syfte var att undersöka och beskriva skilda uppfattningar av konflikter mellanbarn och dess hantering i förskolan hos förskollÀrare. Studien Àr en kvalitativ studiemed en fenomenografisk ansats som bygger pÄ intervjuer av ett antal förskollÀrare.De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var: Hur ser förskollÀrare pÄkonflikter mellan barn i förskolan? PÄ vilket sÀtt hanteras Äterkommande konflikter? PÄvilket sÀtt kan förskollÀraren fÄ stöd i sitt sÀtt att hantera konflikter?Det framgÄr av resultatet att förskollÀrare i studien har erfarenheter av konfliktereftersom de möter dem dagligen pÄ förskolan. Dessa erfarenheter ligger till grund förhur de agerar i sin yrkesroll. De ser gÀrna att barnen sjÀlva hanterar konflikter ochagerar nÀr de anser att behovet finns.

Introduktion: Ordet cancer skapar oro hos de flesta mÀnniskor. I vÄr kommande yrkesroll som sjuksköterskor kommer vi att möta cancerpatienter och deras anhöriga dÀr tonÄringar kan vara en utav familjemedlemmarna. Det Àr viktigt att skapa en förstÄelse för hur tonÄringar upplever sin förÀlders cancersjukdom. Syftet: Studiens syfte var att belysa tonÄringars upplevelser av att leva med en cancersjuk förÀlder. Metoden: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med Ätta artiklar som grund.

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken pÄverkat regler och professionalism inom revisorsyrket pÄ de större revisionsbyrÄerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande ÄtgÀrder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrÄs beroende gentemot klient. Vi har frÄn respondenterna stött pÄ överensstÀmmande uppgifter gÀllande hot sÄsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gÄ ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande ÄtgÀrderna som revisionsbyrÄerna anvÀnder sig av för att stÀvja beroendehot Àr lagarbete, utbildning, avgrÀnsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmÄgan hos revisorn Àr viktig i sammanhanget och kan komma att fÄ utökad betydelse i förlÀngningen.

Skatka, Emma & Wiklund, Martina. (2006). Det ömsesidiga mötet ? hur förÀldrar möter pedagoger och hur pedagoger möter förÀldrar. (The Mutual Meeting - Parents Meet Pre-School Teachers and Pre-School Teachers Meet Parents). FörÀldrakontakten Àr en stor del av arbetet som förskollÀrare och ytterst viktig.

Uppsatsen handlar om anvÀndningen av pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi har problematiserat dess betydelse för relationen mellan förskollÀrare och förÀldrar. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka pedagogisk dokumentation i förskolan och dess betydelse för förÀldrasamarbete. Vi vill genom vÄr undersökning studera hur förskollÀrare anvÀnder pedagogisk dokumentation i relation till förÀldrar samt hur förÀldrar upplever den dokumentation de tar del av.Dagens förstÄelse av pedagogisk dokumentation i förskolan placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens rötter i utvecklingspsykologiska observationer. Vi presenterar Reggio Emilia som en inspirationskÀlla till dagens dokumentationsarbete samt presenterar portfolio som ett arbetssÀtt.

The study addresses the field of design as a profession and examines the views on strategic management in a design project among nine selected graphic designers. The graphic designers who participate in the study are permanently employed at design companies in Stockholm. The study has a qualitative approach and the method is based on face-to-face interviews. We have chosen to examine this subject due to the opinion among professionals that strategic management in the design industry has increased during the last decades. There is a belief that strategic management in some cases are used too extensively as a way for design companies to make more money.

Suicidalitet, sjÀlvskadebeteenden och psykisk ohÀlsa hos ungdomar Àr ett ökande problem. Antalet suicid i Sverige har minskat sedan 1980-talet. Men i Äldersgruppen ungdomar 15-19 Är har suicidantalen istÀllet ökat markant. Suicidpreventiva ÄtgÀrdsprogram har införts för att pÄ detta sÀtt försöka stoppa denna orovÀckande utveckling. Syftet med detta fördjupningsarbete var att belysa ungdomars suicidalitet samt sjuksköterskans yrkesroll och förhÄllningssÀtt vid vÄrdandet av dessa ungdomar.

Vi har valt att undersöka hur nÄgra pedagoger jobbar med skönlitteratur i sin undervisning med livsfrÄgor, etik och moral. DÄ ett tematiskt arbetsÀtt stÀndigt betonats under vÄr utbildning Àr vi nyfikna pÄ hur man som pedagog kan integrera svenskÀmnet med religionskunskapen och framförallt hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan stimulera barns reflektioner kring livsfrÄgor, moral och etik. Undersökningen grundas frÀmst i kvalitativa intervjuer med tre pedagoger samt en observation vid ett lektionstillfÀlle. De svar vi fÄr frÄn intervjuerna och observationen kopplar och jÀmför vi med relevant litteratur. Vi kom fram till att lÀrarna arbetade pÄ olika sÀtt men delade mÄnga Äsikter och vÀrderingar kring Àmnet.

Bakgrunden var att överbelÀggningar inom akutsjukvÄrden har ökat de senaste Ären i och med högre patientantal.Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av arbetet vid överbelÀggningar pÄ en akutmottagning.Metoden var en kvalitativ deskriptiv design dÀr information samlades in via intervjuer. För att analysera data frÄn de Ätta informanterna valdes en kvalitativ innehÄllsanalys. Studien genomfördes pÄ en akutmottagning i mellersta Sverige.Huvudresultatet frÄn de Ätta intervjuer som genomfördes skapade tre kategorier med tio subkategorier. Samtliga informanter berÀttade om sina upplevelser av att arbeta vid överbelÀggningar. De mest frekventa upplevelserna handlade om en stressad och frustrerande arbetssituation.

Studien utgÄr frÄn nÄgra pedagoger som gÄtt utbildning i ICDP-VÀgledande samspel, ett empatibaserat program som sÀtter fokus pÄ en positiv elevsyn och samspelets betydelse dels för lÀrare-elevrelationen dels för elevens kunskapsutveckling. I uppsatsen undersöks hur pedagogerna beskriver ICDP och hur detta förhÄllningssÀtt tar sig uttryck i den pedagogiska vardagen. Vilka möjligheter respektive hinder de ser med ICDP.Studien baseras pÄ observationer och pÄ samtal med pedagogerna. Fokus i denna studie ligger pÄ pedagogerna, deras teoretiska beskrivningar och deras ledarstil. I datainsamlingen ingÄr Àven skrivuppgifter frÄn kursdeltagare dÀr de delger vad ICDP-kursen givit dem.Analysmetoden i studien Àr fÀltanalys, vilket ger en möjlighet att fördjupa sig i och arbeta med förstÄelsen av beteenden och hÀndelser.

Syftet med den hÀr studien Àr att studera den levande dokumentationen som förekommer pÄ förskolor, med fokus pÄ barns mÀnskliga rÀttigheter och möjligheter till inflytande i dokumentationsarbetet i verksamheten. Med levande dokumentation menas att dokumentationsarbetet bör vara kontinuerligt, samt nÄgonting som stÀndigt Àr framÄtstrÀvande i verksamheten. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vart riktas dokumentationsmedlet? PÄ vilket sÀtt Àr barnen delaktiga i dokumentationen pÄ förskolan? Vilka etiska hÀnsynstaganden tas frÄn förskollÀrare utifrÄn barns bÀsta i dokumentationsarbetet? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar intervjuas fem stycken förskollÀrare vid separata tillfÀllen, med utgÄngspunkt att fÄ inblick i deras tankar och funderingar kring dokumentation. UtgÄngspunkten Àr Àven att fÄ veta hur deras instÀllning Àr till dokumentation som verktyg i verksamheter, samt deras erfarenheter kring fenomenet.

Distriktssköterskors fördelning av arbetstid Àr lite utvÀrderad. Tidigare studier visar dock att en stor del av sjuksköterskors och distriktssköterskors arbete inom slutenvÄrden och öppenvÄrden anvÀnds till arbete som ligger utanför den patientnÀra omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att kartlÀgga hur distriktssköterskor fördelar sin arbetstid mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid, om distriktssköterskors fördelning av arbetstid skiljer sig mellan olika stora vÄrdcentraler och vilka erfarenheter distriktssköterskor har av förhÄllandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid. Metod: Studien Àr genomförd som en deskriptiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats med sjÀlvskattningsformulÀr och intervjuer. Resultat: Resultatet visade att av distriktssköterskornas totala arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete, 30 % av indirekt patientarbete och 19 % av övrig tid.