Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

Syftet med studien Àr att göra en komparation mellan tvÄ lÀnders, Sverige och Japans, syn pÄ lek och lÀrande genom frÄgestÀllningen; Hur skildras lek och lÀrande i lÀroplan och i förskolverksamhet i Japan och Sverige? Hur stimulerar den fysiska miljön till lek och lÀrande utifrÄn ett pedagogiskt perspektiv?.Bakgrunden till undersökningen Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur pedagogerna i de olika lÀnderna arbetar med lek och lÀrande och hur de arbetar med den fysiska miljön och lÀroplanen för att fÄ in de tvÄ begreppen, dÄ detta Àr relevant för vÄr kommande yrkesroll.Metoden har varit en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med pedagoger och observationer. Intervjuerna och observationerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen.Studien visar att synen pÄ lek och lÀrande var ganska liksinnad, dÄ bÄda lÀnderna har leken som det centrala i verksamheten. Största skillnaden Àr den fysiska miljön; dÀr utformningen i den japanska förskolan pÄminner mer om ett klassrum, medan den svenska förskolan har en mer hemlik miljö. BÄda lÀnderna utgÄr efter en lÀroplan men dÀr den svenska förskolan anvÀnde lÀroplanen mer öppet i verksamheten medan den japanska förskolan anvÀnder den mer lÄngsiktigt och inte lika aktivt..

I denna C-uppsats har vi undersökt jobbcoachers upplevelse av interaktionen med arbetssökande och hur de sociala omstÀndigheterna pÄverkar jobbcoachens arbetssituation. Denna socialpsykologiska studie problematiserar interaktionen mellan jobbcoacher och arbetssökande och hur dessa möten pÄverkar jobbcoachen. UtifrÄn en hermeneutisk ansats har vi utfört nio kvalitativa intervjuer med jobbcoacher som arbetar pÄ ett företag i Sverige för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse för jobbcoachernas egna upplevelser och erfarenheter av sitt arbete. VÄr slutsats Àr att jobbcoachernas emotionella arbete pÄverkas av interaktionen med arbetssökande dÄ de pendlar mellan ett distanserat ytagerande och ett djupagerande dÀr jobbcoacherna identifierar sig med sin yrkesroll. Kollegorna Àr ett socialt stöd i arbetet och tillför emotionell energi genom interaktionsritualer dÀr gruppen delar samma sinnesstÀmning.

Syftet var att undersöka hur (elever och lÀrare pÄ ?mellanstadiet? kan resonera kring elevinflytande) Ätta elever i tvÄ fyror och deras klasslÀrare resonerar kring elevinflytande. Vi avsÄg att undersöka om eleverna efterfrÄgar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lÀrare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsÄg ocksÄ att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sÀtt för pedagogen att frÀmja ett utökat elevinflytandet. I de tvÄ klasserna valdes fyra elever samt deras klasslÀrare ut och intervjuades.

Wiklund, Marie-Louise (2007) LÀrares syn pÄ specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildning, Malmö högskola. Syftet med detta arbete Àr att beskriva och undersöka lÀrarnas syn pÄ specialpedagogens arbete. Baserat pÄ lÀrarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man anvÀnder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemÄl och behov som finns. Med hjÀlp av en strukturerade intervjuer vill jag ÄskÄdliggöra lÀrarnas syn pÄ specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat pÄ att specialpedagogen Àr en viktig person i skolan. Att undervisa Àr vad lÀrare Àr vana vid att specialpedagogen gör.

The aim of this Masters thesis is to examine the role of librarian in order to illustrate how the librarians work, how their competence and education have changed and developed during the last decade, and ultimately to see what the role of librarian looks like in the 21^st century. After describing the librarians work, competence and education in the 21^st century, we discuss whether or not the changes that have arisen during the last decennium have affected the possibilities for librarianship to develop into an accepted profession. The method of investigation is a qualitative analysis of printed sources. As a basis of the discussion and analysis Andrew Abbotts theory of professions is used. We also use Per Tengblads analysis model, which includes six important steps in analysing the professionalism of an occupation.

The aim of the study was, through qualitative interviews with school counsellors in Swedish primary schools, to study what the counsellors are experiencing condition their ability to work proactively according to the Swedish Education Act provisions on student health. During the study, six interviews with school counsellors who worked in the same suburbs, was conducted. The theoretical approach that was used is Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats and the term discretion. The overall outcome of the study was that the interviewed school counsellors felt that they did not have good opportunities to work preventively as the Education Act requires. The main reason for this was the school counsellor?s heavy workload.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssÀtt för att se vad det rÄder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frÄgestÀllningar som uppsatsen bygger pÄ Àr: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och Äterkommer i artiklarna och som det rÄder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktÀr har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad Àr innebörden av det som skrivs?Vilken sprÄklig karaktÀr har artiklarna? Vilka sÀger vad ? vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar pÄ Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara pÄ frÄgestÀllningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen Àr nio utvalda tidningsartiklar frÄn nationella, lokala och vÄrdpraktiska tidningar. Resultaten pekar pÄ att det rÄder kamp om att sjuksköterskeyrket vÀrderas som ett ?kall?, en förestÀllning de genom att krÀva högre ingÄngslön vill bryta.

Abstrakt:Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med kritisk realism som vetenskapligt perspektiv och dÀr syftet Àr att fÄ en djupare förstÄelse för rekrytering och förstÄ pÄ vilka grunder rekryteraren fattar beslut om den arbetssökandes lÀmplighet. FrÄgestÀllningarna lyder; Hur ser företagens rekryteringsprocess ut? Och pÄ vilka grunder fattar rekryteraren beslut om den arbetssökandes lÀmplighet? För att besvara frÄgestÀllningarna har sju semistrukturerade intervjuer med rekryterare genomförts. VÄra teoretiska utgÄngspunkter har varit Bourdieus kapitalteori och Giddens struktureringsteori. Slutsatserna blev att annonsen har betydelse i rekryteringsprocessen genom att den attraherar lÀmpliga sökande.

Det Ă€r ofrĂ„nkomligt att det i dagens samhĂ€lle Ă€r oerhört viktigt att besitta skrivkompetens. Med hjĂ€lp av inblick i pĂ„gĂ„ende forskning, ett kvantitativt frĂ„geformulĂ€r och en granskning av styrdokumentens formuleringar, undersöks vad skrivkompetens innebĂ€r och hur det uppnĂ„s, samt blivande svensklĂ€rares, för grundskolans senare del och gymnasiet, instĂ€llning till skrivkompetens. I forskningsbakgrunden presenteras textbegreppets förĂ€ndrade innebörd. Även varför skrift anvĂ€nds framstĂ€lls tillsammans med vad skrivkompetens innebĂ€r. En sociokulturell syn pĂ„ sprĂ„kinlĂ€rning framförs, samt hur skrivutveckling sker.Genom den kvantitativa undersökningen och granskning av styrdokumentens formuleringar framkommer det att skrivkompetens innebĂ€r att kunna situationsanpassa skrivandet, vilket Ă„ligger samtliga lĂ€rares ansvar att hjĂ€lpa eleverna till att behĂ€rska.

Syftet med denna studie var att undersöka hemtjÀnstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssÀkringssystem. Vi var intresserade av hemtjÀnstpersonalens kunskaper om kvalitetssÀkringssystemet samt vad systemet hade Ästadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frÄgan om kvalitet kan mÀtas med anvÀndning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förÀndra, utveckla och förbÀttra Àldreomsorgen. En kvantitativ metod anvÀndes med enkÀtformulÀr.

AbstraktUndersökningens syfte Àr att undersöka vilka faktorer som motiverar anstÀllda att stanna kvar pÄ sin arbetsplats och se vilken roll trivsel och arbetsmotivation spelar i sammanhanget. I förlÀngningen vill vi undersöka hur företaget kan arbeta för att behÄlla sina anstÀllda.Följande frÄgestÀllningar utgör studiens röda trÄd: Vilka motiv uppger anstÀllda som viktiga för att trivas pÄ sin arbetsplats? Vilka faktorer skapar arbetsmotivation bland de anstÀllda? Hur kan trivsel och arbetsmotivation tÀnkas pÄverka de anstÀllda till att stanna kvar pÄ arbetsplatsen?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har Ätta personer intervjuats pÄ ett företag. TillvÀgagÄngssÀttet Àr kvalitativt. Resultatet visar att: om respondenterna fÄr utmanande arbetsuppgifter med variation ökar drivkraften till arbete; en avklarad arbetsuppgift ger Àven den tillfredsstÀllelse; utveckling och ansvar spelar stor roll; kompetensutveckling och utbildning stÀrker individen i sin yrkesroll; flexibilitet och sjÀlvbestÀmmande Àr viktiga faktorer för de anstÀlldas trivsel och motivation; god stÀmning har avgörande betydelse för den anstÀlldes fortsatta trivsel/vantrivsel; feedback Àr motivationsskapande men om det saknas intrÀder vantrivsel vilket kan fÄ den anstÀllde att söka sig bort..

De olika landstingen i Sverige bedriver den prehospitala vÄrden utifrÄn olika styrning, verksamheten har en avsaknad av en gemensam styrning, samordning och nationella riktlinjer. Flera landsting i Sverige har svÄrigheter att bibehÄlla arbetskraft inom verksamheten, med detta menas att i vissa fall tenderar verksamheten till att inte kunna hantera att bemanna ambulanserna.Studien uppmÀrksammar en rad samhÀlleliga förÀndringar som skett under nittiotalet och som har inneburit en rad förÀndringar avseende ökade krav pÄ bland annat rörlighet och flexibilitet för bÄde organisationen och individen. Dessa förÀndringar pÄverkar förutsÀttningarna för den prehospitala vÄrden och de individer som Àr yrkesverksamma i den. Studien undersöker arbetskraftens upplevelser utifrÄn deras yrkesroll, belöningssystem och lönesystem, arbetskraftens tillfredsstÀllelse i arbetet och Àven förutsÀttningarna för att kunna vara hantverksskicklig. Arbetsklimatet inom prehospital vÄrd har förÀndrats och verksamheten har fÄtt en tydligt ökad omsÀttning av arbetskraft.

With this paper my aim has been to investigate my subjectivity and responsibility as a landscape architect and to find ways to relate to it and handle it in my work. When I advocate a certain concept for a project, I influence the outcome, and in doing so I take on a personal responsibility. Even though my judgement is built upon facts and cooperation with colleagues and other consultants, I am always responsible for the part I play and how I affect the course of action. To what extent can I advocate my view and is it actually my responsibility to do it? How is my subjectivity part of my knowledge and influence as a landscape architect? I have interviewed three well known Swedish landscape architects to have their view on the matter. Since they are all strong individuals with huge experience and influence, the personal responsibility they bring upon themselves for their design action is as important. I have also used one of my own projects as a case study, analysing my design and standpoint and my relationship to the client to illustrate how these questions emerge even in the smallest projects. In the last section of the investigation I have searched for clues in diverse literature. This section is divided into three view points; the society, the profession and the individual..

In 1990 the education training program for teachers working with children with special needs was changed. One major difference in the new program compared with the former one is that the specialized teacher is now mainly supposed to supervise teachers instead of teaching pupils who have learning difficulties. The aim of this qualitative interview study has been to find out what the specialized teachers think about there education, and how this could influence children with cognitive disabilities in special schools. I have interviewed six teachers who specialized in teaching pupils with cognitive disabilities. Three of them where educated prior to 1990 and the others were educated after 1990.