Syftet med den här undersökningen var att få reda på varför man väljer att börja Studera till sjökapten och även jämföra om det finns några likheter mellan de som läser tre respektive fyra år. Eftersom vi själva jobbat till sjöss, innan vi börja Studera så var valet att börja Studera relativt lätt för oss, men vad fick våra kollegor att börja Studera? Det finns brist på styrmän till sjöss så förhoppningsvis kan vår undersökning hjälpa högskolor att lättare rekrytera personer. Vår undersökning visar att den största anledningen till att börja Studera är det personliga intresset, men även att nya utmaningar i yrkeslivet har en stor påverkan i studenternas val. Däremot hittade vi ingen större likhet mellan tre och fyra åriga programmet.

I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer med några Studerande vid högskola och kommunal vuxenutbildning undersökt deras upplevelser av att Studera. Dagens ständigt föränderliga samhälle och arbetsmarknad ställer krav på livslångt lärande och utveckling hos individer. En del väljer själva att börja Studera medan andra kan känna sig mer eller mindre tvingade för att få sysselsättning och kunna försörja sig. Den här studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats med avsikt att få förståelse för en grupp individers föreställningar om sina studier. Resultatet visar att personerna väljer att börja Studera främst för att få ett fast arbete och en jämn ekonomi men även utifrån en önskan om att utvecklas och Studera det som de är intresserade av.

Denna uppsats syfte har varit attStudera jordarter och morfologiförsöka bestämma om skreden i dagsläget kan betecknas som recenta eller stabiliserade. Detta bla. genom att Studera vegetation; ålder och utbredning av denna.beskriva vad människorna i området gjort efteråt..

Syftet med undersökningen är att Studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, där olika arbetssätt belyses för att stimulera lusten till lärande. Genom att Studera undervisningen på en Freinetskola har jag sökt svar på frågor om vad som är viktigaste mål för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lärare och elever har på SO..

Syftet med uppsaten är att Studera emigraitonen från Norrbotten och därtill söka förklaringen till utvandringen. Syftet är också att Studera samhällets reaktion på emigraitonen för att hejda utvandringen samt att i det sammanhanget särskilt Studera statens försök till kolonisation i Norrbotten. Undersökingen omfattar perioden 1850-1930. Genom att Studera faktorer som påverkat emigrationen i Sverige och Norrbotten såsom ekonomin, religionen, värnplikten och politiken framkommer att både ny och gammal forskning anser att det är den ekonomiska faktorn som är huvudorsaken till emigrationen. Det var dock en samverkan mellan flera olika faktorer som avgjorde när svenskarna valde att utvandra men den ekonomiska faktorn är den som är mest framträdande.

Detta är en litteraturstudie över handeln i Östersjön under medeltiden som syftar till att Studera hur handelsnätverk förändras av teknologiska och institutionella innovationer. Centralortsteori och nätverksteori kombineras för att Studera hierarkin av handlade orter. Visbys förändrade roller från handelscentrum till simpel hamnstad förklaras genom att Studera hur maktbalansen skiftar i ett handelsnätverk när räckvidden för transporter förändrar handelsflödets koncentration och knutpunkter. Slutsatsen blir att de viktiga handelstäderna skiftar när handel kan ske över en längre räckvidd, och att institutioner uppkommer i dessa orter som en funktion av detta. En hypotes över mekanismerna för denna process presenteras..

 Den här uppsatsen behandlar efterfrågan av programutbildningar med avseende på sök- och antagningsstatistik. Resultaten visar på att arbetslösheten för åldersgruppen 16 ? 24 och studiemedlet från Centrala Studiestödsnämnden är de variabler som bäst förklarar förändringar i efterfrågan med avseende på antalet sökande. Efterfrågan av programutbildning med avseende på antalet antagna förklaras däremot av förväntade framtida inkomster. .

Syftet med detta arbete är att Studera två enheter som blivit sammansatta till en enhet genom en organisationsförändring. Vi har valt att Studera hur förändringen gick till mellan enhet ett och två och vad de hade för tillvägagångssätt för att genomföra en organisationsförändring. Vi ska jämföra det empiriska med det teoretiska för att se vad Tunagården tagit del av för hjälpmedel och vad de kunde ha gjort annorlunda under deras förändringsarbete..

Denna C-uppsats har två syften. Det ena är att Studera samrådsprocesserna i den svenska miljörätten och i plan- och bygglagen (PBL) för att se hur dessa samrådsprocesser i dagsläget tillgodoser allmänhetens möjligheter att medverka i och att påverka miljöärendena. Det andra syftet med uppsatsen är att Studera hur olika alternativa konfliktlösningsmetoder (ADR) har tillämpats i USA vid konflikter med allmänheten och i synnerhet vid konflikter som rör miljön. Tanken är att därefter diskutera möjligheterna att implementera de amerikanska lärdomarna till svensk miljörätt. Metoden för att Studera dels den svenska miljörätten dels de amerikanska ADR- metoderna har varit deskriptiv.

Detta är en studie om hur det är att Studera på Högskolan i Halmstad när man har någon form av funktionsnedsättning. Vi har i denna studie tittat på hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras liv allt ifrån när de fick sina diagnoser tills det att de började Studera. Vi har även velat få fram hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras studier i den bemärkelse att dem har fått stöd och olika hjälpmedel för att klara av dessa. I denna studie så har vi också tagit reda på hur mycket tid och energi som studenterna får lägga ner på sitt skolarbete, men också hur allt detta har påverkat deras sociala tillvaro i och utanför skolan. Vi har även försökt ta fasta på vad studenterna upplever som problematiskt under sin studietid, och tittat på om deras funktionsnedsättning varit en orsakande faktor i detta..

Syftet med arbetet var att Studera förekomsten av hierarkiska strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute på förskolegården. Studien utgick även från två frågeställningar där den första var att Studera hur barnens lekar såg ut ute på förskolegården och den andra var att Studera på vilket sätt barnen använde sig av lekredskap i sina lekar. För att kunna Studera förekomsten av hierarkiska ?strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute på förskolegården ?genomfördes en kvalitativ observationsstudie ute på en förskola. Studien visade att ålder och språket hos barnet, färdigheten i att känna av sammanhanget samt barnets kännedom kring populärkulturen, i detta fall Star ?Wars kulturen, var avgörande faktorer i hur de hierarkiska strukturerna såg ut i förskolebarnens gemensamma fria lek.

Föreliggande undersökning är en kvantitativ attitydstudie vilken bygger på Izec Ajzens Theory of planned behavior. Teorins utgångspunkt är att individens beteende föregås av en intention att utföra beteendet. Intentionen grundar sig i tre faktorer: individens attityd gentemot beteendet, subjektiva normer och individens upplevda beteendekontroll. Studien syfte är att i första hand Studera ungdomars attityder gentemot läxläsning och delaktighet på lektioner. Syftet är även att kartlägga vilka faktorer som i störst grad påverkar intentionen att Studera och hur intentionen skiljer sig mellan könen.

Syftet med denna undersökning är att förstå hur två individer motiverar och förklarar sina val att Studera svenska på Sfi och/eller Komvux samt att genom fenomenografisk analys söka förstå vilka antaganden som kan tänkas ligga bakom beslutet. Studien är kvalitativ till sin karaktär och har inga generaliseringsmotiv. Frågeställningar för undersökningen är: På vilket sätt väljer informanterna att motivera varför de valt att Studera svenska och vilka antaganden kan tänkas ligga bakom dessa motiveringar? Som metod används semistrukturerade intervjuer med två informanter och fenomenologisk analys. Resultatet visar att båda informanterna valt att Studera svenska som ett sätt att lära sig språket och därigenom bli delaktiga i det svenska samhället och skapa sig goda möjligheter till vidare studier och ett gott liv.

Syftet med denna uppsats är att Studera varför människor väljer att gå med i ett samfund.Undersökningen är gjord i Kalmar stad och empirin bygger på kvalitativa intervjuer frånrepresentanter inom de olika samfunden. Målsättningen är att skapa en förståelse för de olikasamfundens organisationer och Studera huruvida människor ser sig som sekulariserade ellerej. Det har också varit vår avsikt att Studera medlemmarna och deras aktivitet i de olikasamfunden, samt avgöra huruvida sekulariseringen påverkat deras intresse för samfunden.Våra förhoppningar är att studien bidrar till att diskussioner kan uppkomma ur resultatet.Resultatet i vår undersökning visar på en ökad andlighet hos människor i Kalmar stad.Ökningen kan ses som en motsägelse till sekulariseringen och tyder på att samhället idag ärmer öppet mot religiösa samfund. Man kan se tydliga resultat på att samfunden har gjort småbetydelsefulla förändringar för att kunna nå ut till dagens samhällsmedborgare, utan att haförändrat sina grundpelare i någon större utsträckning. Man kan se att respekten församfunden i Kalmar stad har ökat..

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som är i 19 till 22-årsåldern, har med sig från musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger även i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att Studera musik vidare på folkhögskolenivå och de informanter som har valt att arbeta eller Studera med något som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, två som valt att Studera musik vidare på folkhögskolenivå och två som inte gjort det. Informanterna har alla gått i kommunal grudnskola samt att de i tioårsåldern utövade musik i någon form på fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under låg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande.