SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka hur idrottslärarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen på lärarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Frågeställningarna som användes var: Vad är friluftsliv för studenterna och vilka centrala områden i friluftsliv är det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen påverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lärt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de på undervisningen? På vilket sätt är utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på en intervjustudie av fyra studenter som läser sista terminen på lärarprogrammet på GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna på lärarprogrammet. I vårt urval tog vi inte hänsyn till kön, ålder eller bakgrund.

Sammanfattning: De flesta företag sätter idag större värde på lärande och hög utbildning. Dagens konkurrenskraftiga marknad kräver ett livslångt lärande där individen själv bär ansvar för sin anställning genom att hela tiden utvecklas och lära sig mera för att vara anställningsbar. Kraven som ställs på individen inom EU är att denna ska vara anpassningsbar, flexibel, leva upp till arbetsgivarnas ökande krav samt uppdatera sin kompetens och sina färdigheter. Tidigare forskning visar att individer idag vill vara attraktiva och anställningsbara för nuvarande och framtida arbetsgivare. Ansvaret för karriärutveckling har gått från organisationen till att numera ligga på individen själv.

Syftet med denna studie är att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgångspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS är ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bättre sociala tjänster. Där vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka är SNI, Gottfrids Lada och Växjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna på kollisionskurs med sådan undervisningsmetod som ligger närmre rådande samhällstrend.

Syftet med detta arbete är att få en bild av vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel och koppla detta till lärandeteori. Finns det skillnader i uppfattning om man är nybörjare eller har erfarenhet från bollspel? Spelar kön och ålder någon roll? Vilken lärandeteori värderas högst? För att ge en bakgrund till problemställningen görs en genomgång av tidigare forskning och en beskrivning av två dominerande lärandeteorier, Generella motoriska programteorin och Dynamiska systemteorin med tillhörande didaktiska och motoriska begrepp inom lärande och bollspel. Frågor har ställts i enkätform till två olika undersökningsgrupper, dels 112 studenter från enheten Idrottsvetenskap vid Lärande och samhälle, Malmö högskola och dels 129 elever från grundskolan och gymnasieskolan i två mellanskånska orter. Undersökningsgrupperna har fått värdera faktorer som anses betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel.

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för människor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhället har blivit mångkulturellt har även den andliga och religiösa mångfalden ökat. Inom hälso- och sjukvård har man under de senaste åren diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats.

Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter använder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier är framgångsrika eller ej i att uppnå sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle få fram analysresultat som visade på argumentation som hänvisade till ett eget lågt etos. Min hypotes var också att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinärenden på Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stämma. Verkligheten var inte så kategorisk och ?genomskinlig? som jag ville tro.

Titel: Innovationsprogrammets betydelse för dess studenter - Värdefulla kriterier för en innovationsutbildning utifrån ett näringslivsperspektivFörfattare: Kristina Gern och Jesper ModighHandledare: Peter Selegård, Mälardalens HögskolaÄmne: InnovationsteknikNyckelord: Innovation, utbildning, entreprenörskap, kreativitetProblem:Innovationsprogrammet har ett problem med att många studenter är osäkra på om deras program är en bra grund för att söka jobb inom det aktuella segmentet i framtiden. Detta grundar sig i samtal med innovationsstudenter och författarnas egna erfarenheter.Syfte:Syftet med denna uppsats är att klargöra innovationsprogrammets värde för dess studenter när de ska ut på arbetsmarknaden. Lärare och programansvariga skall även få ett lättare sätt att förklara innovationsprogrammet och dess mål och de framtidsutsikter som finns för innovationsstudenterna. Genom detta hoppas författarna att innovationsstudenternas oro för framtiden minskar. Metod:De metoder som används i denna uppsats är dels en kvalitativ intervju men även kvantitativa enkätundersökningar bland studenter och från arbetsmarknaden.Slutsats:Innovationsprogrammets studenters osäkerhet ligger i att det inte finns en tydlig bild av vad de kan tänkas jobba med i framtiden.

Svenskorna är kända världen över för att vara både modemedvetna och trendkänsliga. Vi läser trendtidningar, modebloggar, och älskar att shoppa. Åren efter gymnasiet kanske vi läser vidare eller skaffar oss ett jobb utan kvalifikationskrav. Detta gör att vi föredrar att handla våra modeplagg så billigt som möjligt. Såkallat ?fast fashion?, plagg med hög trendfaktor som bara används en säsong, är det som säljer allra bäst just nu.

Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder.

Författarna har identifierat ett forskningsgap inom personlig varumärkeshantering ur individens perspektiv. Det finns dock ett begränsat antal studier kring individerna bakom och hur de använder sig av personlig varumärkeshantering. Det behövs fler studier som antar individens, användarens, perspektiv vid studerandet av personlig varumärkeshantering. Idag är varumärkeshantering ett välkänt begrepp och en inriktining inom varumärkeshantering är personlig varumärkeshantering. Personlig varumärkeshantering syftar till att individer marknadsför sig själv genom att lyfta egenskaper och karaktärsdrag som gör dem unika.

Syftet med denna studie har varit att i en större kommun i Västra Götalandsregionen undersöka högre tjänstemäns, tankar och upplevelser gällande offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Vidare studerades den aktuella organisationens skapande av sitt egna employer brand under sina anställningsprocesser. Detta för att identifiera ytterligare områden att arbeta med gällande att attrahera och behålla kompetenta medarbetare.Enligt Minchington (2006) så har forskning kring employer brand ofta fokuserat på näringslivet. Offentlig sektor kommer enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) egen rapport ?Här finns Sveriges viktigaste jobb? (2011a) att ha ett större behov av att anställa kompetenta medarbetare i framtiden, vilket gör att även denna sektor bör arbeta med att utveckla sitt employer brand.

Uppsatsen undersöker hur informationsanvändningen och informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger på utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid Umeå Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frågor ställdes sedan kring vilken information som användes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika användningsområden:Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i två huvudsakliga användningsområden: A) den används för att få specifika faktauppgifter om ett område; och/eller B) den används för att mer allmänt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut.

Det här examensarbetet på 30 hp är utfört vid institutionen för stad och land, SLU Ultuna. Examensarbetet handlar om Oppeby torg i Nyköping för vilket jag har tagit fram ett program. Ett program innehåller råd och riktlinjer för hur en miljö kan utvecklas och kan användas som underlag vid en eventuell upprustning av torget. Syftet med examensarbetet är att ta fram ett program för Oppeby torg i Nyköping. Utgångspunkten har varit en förfrågan från Tekniska divisionen, Nyköpings kommun.