Den sjukgymnastiska behandlingsformen basal kroppskännedom (BK) syftar till att integrera kroppen i den totala identitetsuppfattningen, förbättra kroppsmedvetande och öka förmågan till kroppsbehärskning. Det krävs ett kontinuerligt övande under en längre tid för att få en förståelse av de kroppsliga och psykiska förändringar behandlingen kan ge. Utbildning i BK som behandlingsform ingår i alla sjukgymnastutbildningar i Sverige. På sjukgymnastprogrammet vid Luleå tekniska universitet (LTU) kommer studenterna i kontakt med BK vid två olika tillfällen. Första gången de stöter på behandlingsformen är i termin 2, för att sedan i termin 5 återkoppla till ämnet.

Bakgrund: Den psykiatriska vården har under de senaste 100 åren utvecklats, däremot har synen på psykisk ohälsa inte följt samma process. Allmänheten ochsjukvården har idag en negativ attityd gentemot personer med psykisk ohälsa på grund av okunskap som resulterar i stigmatisering. Att dettaexisterar i sjukvården är ett problem eftersom det är det största forum dit personer med psykisk ohälsa kan vända sig för hjälp. Syfte: Attbeskriva sjuksköterskestudenters syn på patienter med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ empirisk studie med semistrukturerade enkätfrågor.

I snart 170 år har Uppsala studentkår värnat om studentdemokrati och studenternas studiesituation. En stor del av dagens kårverksamhet mot studenterna bedrivs av arvoderade studiebevakare. Dessa byts ut varje hösttermin. Studiens syfte var att kartlägga och analysera kunskapsöverföringen mellan före detta och nya studiebevakare, samt att se vilka kunskapskrav som ställs på studiebevakare och varför. Detta genomfördes genom kvalitativa intervjuer av studiebevakare, nuvarande och före detta. Resultaten visar stora skillnader från studiebevakare till studiebevakare.

Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer även att klargöra hur studenternas ekonomiska situation påverkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats då vår utgångspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod används i form utav enkätundersökning genomförd på 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Även en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hämtade från Internet har genomförts.

Syftet med undersökningen var att ge en bild av hur studenter i en högskoleutbildning på distans upplever sitt lärande. Fokus har lagts på den eventuella kopplingen mellan studenternas yrkeserfarenhet/yrkespraktik och deras lärande i en utbildning. Undersökningen utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv och ett fenomenologiskt synsätt. Den empiriska undersökningen genomfördes i form av intervjuer med fem studenter som utbildar sig till lärare inom förskola och förskoleklass. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån undersökningens syfte och frågeställningar och utmynnande i ett antal övergripande områden och teman.

Våldtäkt är ett stort samhällsproblem, med över 3000 anmälda våldtäkter i Sverige 2007. Definitionen av våldtäkt är en tolkningsfråga som påverkas av moraliska synsätt. Denna synbygger på historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige är känt för att ha kommit långt på väg mot ett jämställt samhälle, vilket skulle kunna innebära att svenskar har lägre acceptans för dessa myter. Få studier om våldtäktsmyter har gjorts i Sverige.

Genomsnittssvensken har börjat dricka mer buteljerat vatten. Detta går att se på försäljningen som har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Denna studie undersöker om det finns konsumenter som tänker på återanvändbarheten av flaskan när de står och väljer bland flaskorna på butikshyllan. Uppsatsen avser även att kunna ge en tydligare bild av hur vattenflaskors olika egenskaper påverkar återanvändbarheten av vattenflaskor och vilka behov som blir tillfredsställda genom att återanvända vattenflaskor. Författarna använder teorier om behov, konsumentsegmentering, flaskornas egenskaper och miljöaspekter för att ta fram en egen modell.

Under 2009-2010 genomfördes en kurs i kolning med både teoretiska och praktiska inslag vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Kursen som omfattade 15 hp initierades av åtta intresserade elever från kurs 07/12; Håkan Johansson, Carl Kling, Henrik Nises, Jonas Strandberg, Erik Sundström, Jonas Svensson, Erik Söderberg, Daniel Timblad.Inom ramen för kursen så genomfördes olika aktiviteter; en serie litteratur-seminarer om kolningens historia och praktik samt om kolningen i ett internationellt perspektiv, omsorgsfullt förberedande och praktisk genomförande av milkolning samt intervjuer med äldre personer som kolat tidigare. Slutresultatet av arbetet presenteras i föreliggande rapport samt i form av ett bildspel och en kort videofilm från kolningen. Allt arbete finns tillgängligt via Epsilon på Skogsbibliotekets hemsida.Professor Lars Östlund (lars.ostlund@svek.slu.se) har varit ansvarig och examinerande lärare för denna kurs, men arbetet har i hög grad byggt på studenternas egna initiativ och eget arbete.Rapporten är indelad i tre avsnitt:1) Kolningsdagbok inklusive litteraturlista2) Kolningsintervju 1: Kurt Johansson i Långträsk3) Kolningsintervju 2: Martin Åslin i Gnarp.

Stress är ett aktuellt och diskuterat ämne i dagens samhälle. En orsak till detta kan vara den ökade ohälsan som bland annat orsakas av det moderna livets snabba förändringar och höga krav. Uppsatsen syfte var att undersöka upplevelsen av stress hos studenter vid Luleå tekniska universitet, kartlägga skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter samt synliggöra upplevda stressrelaterade symtom. Faktorer som bland annat kartlagts är upplevda livssituationer, sociala förhållanden, ekonomi och framtid. Alla delar i en människas liv samspelar med hur hon mår, därför är det svårt att ta ut människan ur sitt sammanhang.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskestuderandes kunskaper om och följsamhet till basala hygienrutiner. Vidare var syftet att beskriva faktorer som bidrar till sjuksköterskestuderandes följsamhet respektive oföljsamhet avseende basala hygienrutiner. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie. Artikelsökningen har skett via databaserna Medline via Pubmed och Cinahl, sökning har även skett manuellt. Huvudresultatet visade att sjuksköterskestudenter har generellt goda teoretiska kunskaper om vårdhygien och basala hygienrutiner.

I denna uppsats undersöks förhållandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet är att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som är på engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. Två enkäter delades ut till studenter på Högskolan i Skövde. Enkät 1 innehöll korta frågor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var på engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ämnesområden. Enkät 2 innehöll samma frågor som Enkät 1, kombinerat med ett antal öppna frågor.

Syftet med uppsatsen är att belysa synen på utbildningen ur ett studentperspektiv (mitt). Jag har granskat utbildningen för att komma fram till förslag till förbättringar. Genom detta vill jag ge mitt bidrag till frågan om hur polisutbildningen i Umeå. Jag har sammanställt personliga åsikter och försökt fånga upp tankar bland studenterna som upprepade gånger tas upp som problem, irritationsmoment och så vidare. Några resultat och slutsatser i ordens bemärkelser har jag inte kommit fram till eftersom uppsatsen är uppbyggd på personliga åsikter och allmänna tankar.

Syftet med min uppsats var att undersöka vilka bilder socionomstudenter på termin 3 och 4 uppfattade att socionomutbildningen på Göteborgs universitet gav av Socialtjänsten. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag haft 4 fokusgruppsintervjuer med studenter. Jag har undersökt hur studenterna uppfattar att bilden av socialtjänsten framställs, i relation till socialtjänsten som samhällsfunktion och socialtjänsten som framtida arbetsplats. Jag har analyserat mitt material med ett avstamp ur Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital. Det framkom i min studie att socialtjänsten framställdes som en viktig samhällsinstans, men med oförmåga att fullfölja sitt uppdrag, på grund av inkompetens, stress och otillräckliga resurser.

Bakgrund:Utifrån aspekten att det är en hård arbetsmarknad och uppfattningen om att behöva ha en utbildning som en väg in på arbetsmarknaden vill vi undersöka vilken inställning studenter har till sina studier.Syfte:Vårt syfte är att undersöka studenters inställning till studier samt undersöka om aspekter som extraarbete, utbildningsprogrammets storlek samt kontakten med studiekamrater, föreläsare och feedback från examinatorer kan påverka studenternas inställning.Metod:Utifrån en kvantitativ metod har vi genomfört en enkätundersökning.Resultat:Det som framkom i vår studie när vi analyserade studenterna i allmänhet var att de mest framträdande anledningarna till att studera var för att utöka sin kunskap, uppnå ett specifikt yrke och för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Det som var minst framträdande var att man studerade för att träffa nya vänner samt att ett aktivt studentliv var viktigare än studierna. Resultatet påvisar också att de yngre studenterna var mer benägna att studera för att utöka sin kunskap. Dem yngre var dessutom mer benägna till att studera för att träffa nya vänner, de ansåg även i högre utsträckning än de äldre studenterna att ett aktivt studentliv var viktigare än studierna. Den största skillnaden i kön var att kvinnorna var mer benägna att studera för att uppnå ett specifikt yrke än vad männen var..