Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Självkänsla är något vi ständigt bär med oss och den inverkar på vårt agerande samt våra val i livet. Johnson (2003) delar in självkänslan i två delar den inre och yttre, vilka kan kombineras till fyra personligheter. Forskning har visat att självkänslan samvarierar med tendensen till att bruka self-handicapping. Self-handicapping innebär att människan skapar hinder för sig själv påhittade eller verkliga. Etthundrasju Studenter fyllde i en enkät bestående av 58 påståenden, vilken mätte inre, yttre självkänsla samt self-handicapping.

??The aim of this study was to define students? needs and wishes about the content of a health website. A questionnaire was distributed to 531 students at three different Universities studying two different education programs, of which 98 participated. The research was based on relevant articles, studies and literature. The study shows that students are interested in a health website and there seems to be a demand, among students, to improve their health.

Impulsivitet och upplevd kontroll är båda viktiga konstrukt inompsykologi. Sambandet mellan dem har varit oklart delvis pgaotydlighet och oenighet gällande impulsivitetsbegreppet. På senare tidhar nya teoretiska modeller av impulsivitet som ett mångfasetteratkonstrukt utvecklats. Syftet med denna studie var dels att undersökapsykometriska egenskaper hos en svensk översättning av UPPSskalan,dels att undersöka sambandet mellan upplevd kontroll ochimpulsivitet med hjälp av den nya UPPS-modellen. Datainsamlinggenomfördes med självskattningsskalor.

Varje individ, man som kvinna, är rädd för olika företeelser. Rädsla är en emotion som ligger nära till hands i vår natur och har följt människan genom evolutionen. Något som också följt människan i hennes vardag under utvecklingen är konflikter. Då människor har olikartade beteenden, skilda viljor, mål och behov är konflikter så gott som oundvikliga. Frågan är, om rädsla för engagemang i konflikter, främst inom arbets- och familjelivet är något som skiljer sig mellan könen.

Emotionell intelligens (EI) handlar om förmågan att identifiera och hantera egna och andras emotioner. Forskning har visat att hög EI var relaterat till flera livsområden såsom hälsa i form av mindre stress och kvalité på sociala relationer. Studien syftade till att undersöka samband mellan EI och följande: social förmåga, ensamhet och balans mellan studier/fritid hos sammanlagt 141 högskolestuderande. Mätinstrumentet var kvantitativt bestående av Internetbaserade Big Five Plus (L. Sjöberg, 2007) samt en pappersenkät.

Syftet med detta arbete har varit att titta närmare på vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande Studenter som har läst svenska motsvarande nivå A1 på universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjälp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen användes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjälpa lärare att förutspå och förstå eventuella svårigheter vid inlärningen av ett främmande språk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översättning av strukturen till tyska respektive engelska.

Syftet med detta arbete är att få en bild av vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel och koppla detta till lärandeteori. Finns det skillnader i uppfattning om man är nybörjare eller har erfarenhet från bollspel? Spelar kön och ålder någon roll? Vilken lärandeteori värderas högst? För att ge en bakgrund till problemställningen görs en genomgång av tidigare forskning och en beskrivning av två dominerande lärandeteorier, Generella motoriska programteorin och Dynamiska systemteorin med tillhörande didaktiska och motoriska begrepp inom lärande och bollspel. Frågor har ställts i enkätform till två olika undersökningsgrupper, dels 112 Studenter från enheten Idrottsvetenskap vid Lärande och samhälle, Malmö högskola och dels 129 elever från grundskolan och gymnasieskolan i två mellanskånska orter. Undersökningsgrupperna har fått värdera faktorer som anses betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel.

Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns skillnader i anställningsbarheten beroende på arbetssökandes kön och etnicitet. I experimentet deltog 78 Studenter vid Växjö Universitet som läser på programmet för Personal och Arbetsliv. Genom randomisering till fyra villkor fick respondenterna utifrån ett rekryterarperspektiv bedöma en arbetssökandes anställningsbarhet genom att läsa en personbeskrivning av den arbetssökande, samt svara på tillhörande frågor. Personbeskrivningarna var identiskt utformade förutom att namnen skiljde beroende på kön och etnicitet. De fyra villkoren bestod av en man från Balkan, en kvinna från Balkan, en svensk man och en svensk kvinna.

 Många heltidsstuderande i Sverige arbetar vid sidan av studierna trots att heltidsstudier betraktas som förvärvsarbete på heltid. Det är tänkbart att hälsoeffekterna för Studenter som arbetar blir liknande som för dem som har en stor arbetsmängd, övertidsarbetar med mera i förvärvsarbete. Syftet med undersökningen var att undersöka samband mellan arbete vid sidan av studierna och självskattad hälsa. En webbenkät utformades och distribuerades till alla studerande på ett treårigt utbildningsprogram vid Stockholms universitet. Inget samband observerades mellan arbetsmängd och hälsa, men däremot fanns ett samband mellan ekonomisk oro samt om arbetet påverkar studierna och hälsa.

Mäns och kvinnors föreställningar om ledare skiljer sig, företag blir allt mer intresserade av kvinnliga ledare, men ändå är kvinnor underrepresenterade i ledarpositioner. En orsak till det kan vara att ledarens roll uppfattas som manlig och könsstereotyper är då ett hinder för kvinnors framgång i ledarskap. Denna kvantitativa studie har som syfte att undersöka skillnader mellan kvinnliga och manliga Studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt inställningar till ett rättvist och socialt ledarskap. 100 Studenter deltog i undersökningen där 51 var kvinnor. Resultat visar på signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga Studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt att det finns ett samband mellan inställningar till ett rättvist och stödjande ledarskap och ett transformativt ledarskap.

Mitt arbete berör ämnet ergonomi och kroppsuppfattning hos gitarrister. Jag har genomfört en kvantitativ enkätundersökning där syftet är att undersöka hur aktivt övande elgitarrister respektive klassiska gitarrister beskriver sin fysiska hälsa gällande ergonomiska besvär. Enkäten skickades ut till de Studenter på Sveriges sex musikhögskolor som har elgitarr eller klassisk gitarr som huvudinstrument och som läser ett musikerprogram eller motsvarande och till gitarrStudenter på tre folkhögskolor. Jag var intresserad av att se hur pass vanligt det är med skador och besvär hos gitarrister samt att se eventuella skillnader mellan klassisk- och elgitarreftersom mina tidigare erfarenheter säger mig att ämnet ergonomi är mer vanligt förekommande i klassisk gitarrundervisning än i elgitarrundervisning. Resultaten av undersökningen visar på att många lider av besvär till följd av sitt gitarrspel.

Bakgrund:Under de senaste åren har vi läst om hur trycket ökar för varje år på Sveriges högskolor och universitet. Vad är det som gör att en så stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergått till övertro eller är det en reaktion på dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hålla sig anställningsbar?Syfte:Studiens syfte är att belysa vilken inställning Studenterna ger uttryck för när det gäller högre utbildning och livslångt lärande med fokus på anställningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har använt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna är Studenter som läser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en inträdesbiljett på arbetsmarknaden.

Problem: Ekonomer i IT-projekt är ett väldigt outforskat område. Frågan är om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra något för att förbättra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ metod. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med en professor i programvaruteknik, företag och PT-Studenter som arbetat med ekonomStudenter i IT-projekt under studietiden.

The purpose of this thesis is to investigate how students writing their master thesis seek information, how they reason about their information seeking behaviour and how their studies in LIS could have affected their information seeking behaviour. The result was analysed with Roger Säljö?s theory about the sociocultural perspective about how individuals learn in relation to their context and the social practice that they act in. The following conclusions were drawn from analysing the result. The students didn?t really reflect over their information seeking behaviour.