Syftet med studien är att se hur begreppet handledning med fokus mot handledningssamtalens innehåll, form och funktion uttalas, konstrueras och legitimeras av förskollärarStudenter. Som metod har nio förskollärarStudenter i sin sista utbildningstermin intervjuats genom fokusgruppssamtal. Analysförfarandet utgår från Faircloughs tredimensionella analysmodell, diskursiv praktik, text och social praktik. Analysen utgår från frågorna vad som sägs och hur det sägs om handledning. Social praktik, i den här studien förskolan, och diskursiv praktik, där texter produceras och konsumeras, ses i ett dialektiskt förhållande.

Problem: Klimatdebatten skapar frågeställningar kring hur resenärer ställer sig till turismresandets negativa miljöpåverkan. Vi undersöker hur resenärer reagerar på klimatförändringens problematik, deras agerande vid konsumtion av resor samt ansvarskänsla inför turismresandets konsekvenser. Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om resenärers attityder till hur transporter inom turismnäringen påverkar miljön samt att belysa resenärers inställning till individuellt respektive kollektivt ansvar kring resandets miljöpåverkan. Metod: För insamling av det empiriska materialet har vi använt en kvalitativ metod. Vi har använt oss av fokusgrupper då metoden söker förståelse för människors sätt att resonera och reagera i gruppsammanhang.

Denna uppsats syftar till att undersöka fem lärarStudenters attityder till ämnet utbildningsvetenskap och deras upplevelser av vad som kan förändras för att förbättra detta ämne eller om de anser att ingenting behöver förändras inom ämnet utbildningsvetenskap. Detta med anledning av att högskoleverket tidigare har utrett ämnet utbildningsvetenskap, där de gett förslag till åtgärder på de moment där utbildningen tycks vara ofullkomlig. Vi vill se om våra intervjuade Studenter verkar mer tillfreds efter högskoleverkets förslag på revideringar (HSV, 2008) som gjorts på de högskolor som inte uppnått fullgoda resultat inom ämnet utbildningsvetenskap. Vi har valt att inte specifikt inrikta oss på just den undersökta högskolans förslag från högskoleverket gällandes revideringar, utan valt teman som innefattar de moment som tycks vara vanligast förekommande att högskoleverket försöker förbättra.Arbetet ger en översikt över tidigare utredningar gjorda av bland annat högskoleverket, men även andra rapporter som innefattar de teman vi valt att inrikta oss på i detta arbete. Våra frågeställningar har uppkommit utifrån dessa teman, vilka vi tror kan bli betydelsefulla för våra valda intervjupersoners attityder och uppfattningar kring ämnet utbildningsvetenskap.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna få personal med förskrivningsrätt av FaR, verksam vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utsträckning skriva ut fysisk aktivitet på recept. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning som fysisk aktivitet på recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken inställning de har till arbetsmetoden.Metod: En enkätstudie genomfördes på sju husläkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och har lämnats ut och samlats in vid samma tillfälle. 35 husläkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkäten.Resultat: Resultaten visar på en övervägande positiv inställning till FaR bland vård¬personalen vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar på att antalet förskrivare ökat väsentligt sedan den kartläggning som gjordes av Folkhälsoenheten 2004.

Den här rapporten behandlar den bok som jag gjort som examensarbete, rapporten finns till för att förklara min arbetsgång under projektet och för att sätta boken i ett sammanhang. Syftet var att uppslagen i boken skulle upplevas som luftiga och tilltalande. Jag ville undersöka hur man gör en stilren bok med snygga bilder samtidigt som den är informativ och lättillgänglig för läsaren. Under genomförandet av boken har jag lagt stor vikt på innehåll, layout och foto. De tre delarna skulle hänga ihop på ett bra sätt för att göra boken så tydlig som möjligt utan att bli fullproppad med text och bild.

Då konkurrensen om den bästa arbetskraften idag är hård har det blivit allt viktigare att framstå som en attraktiv arbetsgivare, varför många företag arbetar med aktiviteter som på senare tid kommit att rymmas under begreppet employer branding. Men hur går detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att framstå som en attraktiv arbetsgivare i teknologStudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgått ifrån rör dels employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och åtråvärd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och värderingar, där fokus i denna studie är deras krav och förväntningar på arbetsmarknaden. För att skapa sig en bättre förståelse kring hur företag kan arbeta med employer branding gentemot teknologStudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av två samtalsintervjuer med två svenska storföretag som av Studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom två fokusgruppsintervjuer med teknologStudenter.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad högskoleStudenter har för matvanor och kroppsuppfattning. Resultatet grundar sig på enkätsvar som delades ut till 48 Studenter vid en högskola i södra Sverige, 24 kvinnor och 24 män. Tre grupper utformades: Ekonomutbildning, Lärarutbildning och Hälsa/ vårdutbildning. Resultatet visar att det att 44 av de 48 deltagarna anser sig ha bra självkänsla men majoriteten ansåg att skolarbetet påverkade självkänslan. Många kände sig även stressade inför tentor vilket för en del fick följden att de slarvade med maten.

Tjänster är en växande marknad där bemanningsföretagen har fått en ökad betydelse bland annat beroende av marknadens höga krav på tillgänglighet och flexibilitet. I dagens samhälle är det viktigt att produkter och tjänster inte bara fyller en funktion utan också uttrycker och förmedlar rätt budskap till intressenterna. Design har därför fått en allt viktigare funktion inom företag som vill utmärka och särskilja sig. För att frambringa ett starkt och trovärdigt varumärke som differentierar sig gentemot konkurrenterna, borde skapandet av varumärket inkluderas i en designstrategi där kvaliteten på designen är väsentlig.Studien syftar till att skapa en tydligare bild om och på vilket sätt ett tjänsteföretag arbetar med designstrategi i en förändringsprocess och hur de når ut till målgruppen. Urvalet för denna studie är tjänsteföretaget Academic Work, kommunikationsbyrån Naked, som företaget har tagit hjälp av i framtagandet av det nya konceptet, och slutligen en av företagets utvalda målgrupper, Studenter.

Läraryrket handlar bl.a. om fostran. Eleverna skall omfatta samhällets gemensamma värderingar. Uppdraget att undervisa är komplext och läraren tvingas i professionen till upprepade etiska val. I Bolognaprocessen infördes värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

Denna uppsats handlar om kommunikation mellan föreläsare och Studenter vid en lärarutbildningskurs i naturvetenskap som riktar sig mot yngre åldrar. I arbetet presenteras en studie av hur väl Studenter kunde återge innehållet i tre föreläsningar, dels enskilt och dels efter gruppdiskussioner. Syftet med studien var att få större insikt i om det förekom ?förståelseklyftor? mellan lärarna och Studenterna på inriktningen, och om dessa kunde överbryggas med hjälp av gruppdiskussioner. I studien fick Studenterna efter varje föreläsningstillfälle till uppgift att individuellt göra en skriftlig sammanfattning (2-3 meningar) av vad föreläsningen handlat om, samt beskriva de tre viktigaste budskapen i varje föreläsning.

Studenter och yrkesutövare i landskapsarkitektur blir tidigt bekantade med termer som genius loci - ?platsens själ? men ofta utan vidare betraktelse. Finns det något som ?meningsfull? plats? Kan en plats betyda eller representera något? Vad har ett ord som meningsfull för konnotationer i skapade eller naturliga rum? Denna uppsats redogör en fördjupning i ämnet meningsfullhet - besjälade platser i landskapsarkitektur där uppsatsförfattaren blickar in i andra författares föreställningar om meningsfullhet i landskap och trädgårdar, samt redogör tretton besökares varseblivningar av en specifik plats ? Alnarps västerskog i Lomma, Skåne..

Under två månader, februari - april 2009, har jag haft praktikplats på ett produktionsbolag i Göteborg. Jag har gjort praktik samtidigt som jag har genomfört en etnografisk studie av medarbetarna på företaget. Arbetet har företrädesvis varit att skapa grafiskt material för reklamfilm. På min praktikplats har jag arbetat med grafiskt material. Jag har framför allt fått arbeta med programmet Maya (Autodesk Maya 2009) men också med andra programvaror som Nuke (The Foundry) och Photoshop (adobe). Arbetet har inneburit att arbeta med Maya och skapa 3D-objekt men även att göra saker som att rotoscopa i Nuke.

Individuella skillnader i empati, att kunna sätta sig in i någon annans situation och förstå vad en annan person känner, har studerats i tidigare forskning. En aspekt som visat skillnader angående personlighet men bristande belysts i samband med empati är syskonposition; om man är endabarnet, yngsta, mellan eller äldstabarnet. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida syskonpositionen har betydelse för den empatiska förmågan.  Deltagarna var nittiosex Studenter och tjänstemän som läste en historia och därefter fyllde i en empatiskala om vilka känslor de kände för personen i historien. Resultatet visade att endabarn hade signifikant högre värden på empati än äldsta barn.

Hur hanterar datorvana personer små mängder elektronisk information? Vad händer när dessa människor vill åt information som finns sparad på något annat ställe än där den ursprungligen skrevs? Ett problemområde är bokmärkeshantering i webbläsare och ett annat är elektronisk anteckningsföring. I detta examensarbete intervjuades fem personer för att analysera vilka behov som finns kring webbaserad informationshantering. Därefter analyserades dessa behov och genom itereringar togs en behovslista fram tillsammans med tre olika konceptplaner som stöd för vidareutveckling. Delar av konceptplanerna implementerades som en wiki med det serverbaserade skriptspråket PHP som grund.

Enligt Skolverket ska Studenter efter avslutad SFI-utbildning kunnaförstå och använda, vad Skolverket i kursplanen benämner ?enklatexter? (Skolverket, SKOLFS 2009:2). Vad enkla texter innebär är docken tolkningsfråga. Lärare runt om i Sverige måste tolka direktivet ochanvända denna tolkning som grund för sin undervisning.Regeringen (Bästa språket en samlad svensk språkpolitik 2005/06:2)skriver i en proposition att en demokrati förutsätter att medborgarna skakunna deltaga i samhällsdiskussioner och få tillgång till förståeligsamhällsinformation i form av olika typer av texter. OrganisationenCentrum för lättläst är en statlig verksamhet och de omvandlarautentiska texter till ?lättlästa texter? (Centrum för lättläst 2010),undersökningen baseras därför på dessa.Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida SFI-Studenter som gårkurs D har fått tillräcklig utbildning i att kunna förstå och använda enklatexter inom olika textgenrer samt att undersöka om det går att urskiljabakomliggande faktorer till resultaten.