I den svenska vÄrdpraxisen ses förÀldrar som en grupp individer som Àr med sitt sjuka barn pÄ sjukhuset. Det finns forskning som visar att förÀldrar vill vara delaktiga i vÄrden av sina barn samt att de har förvÀntningar pÄ vÄrdmötet. Syfte med detta arbete Àr att belysa förÀldrars upplevelser nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus. Artiklarna analyserades med grund i Graneheim och Lundmans (2004) analys av kvalitativ forskning. Studien visar att förÀldrarna vill vara delaktiga i vÄrden av sitt barn, samtidigt som det finns för-vÀntningar pÄ förÀldrarna att medverka.

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvÄrdstillfÀllen för barn. Detta betyder att förÀldrar har en stor del i vÄrden vilket gör det absolut nödvÀndigt att uppmÀrksamma deras behov och önskemÄl om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förvÀntningar pÄ vad förÀldradelaktigheten ska innefatta, nÄgot som kan skilja sig avsevÀrt frÄn vad förÀldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa förÀldrars upplevelser av delaktighet i vÄrden av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vÄrdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av förÀldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (InkÀnnandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vÄrd); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och TvÄng); Upplevelser av att utföra vÄrd och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vÄrd); Upplevelser av stöttning.

Barns smÀrta Àr en vanlig orsak till kontakt med sjukvÄrden. I omvÄrdnadsarbetet ska barnets behov och smÀrtsignaler tolkas och bemötas sÄ att relevanta omvÄrdnadsinsatser sÀtts in. Syftet med litteraturstudien var att utifrÄn barns beskrivningar belysa omvÄrdnad som lindrar barns smÀrta. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr Ätta kvalitativa, tvÄ kvantitativa dÀr en av artiklarna innehÄller en mixad metod av kvalitativ och kvantitativ design. vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Allt högre krav stÀlls pÄ en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en sÄ kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte Àr att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnÄs genom en undersökning av arbetsmetoder och synen pÄ evidensbaserat arbete hos fÀltassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjÀlp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och stÀlls mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populÀrvetenskaplig artikel och tvÄ arbetsplatsannonser samt skriftlig information frÄn fÀltassistenterna.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

ANVÄNDNING AV PCA-PUMP UR ETT SJUKSKÖTERSKE-PERSPEKTIV EN ENKÄTSTUDIE BODIL ANDERSSON-FRANKE ANNA FRIDÉN-HANSSON Andersson-Franke, B & FridĂ©n-Hansson, A. AnvĂ€ndning av PCA-pump ur ett sjuksköterskeperspektiv. En enkĂ€tstudie. Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högsko-lepoĂ€ng. Malmö Högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2009. Syftet med denna studie, var att belysa sjuksköterskans erfarenheter och upplevel-ser av PCA-pumpsbehandling som en del i smĂ€rtlindringen inom postoperativ omvĂ„rdnad.

Patienter med smÀrta Àr det vanligaste problemet sjukvÄrdspersonalen möter inom akutsjukvÄrden.  Att bemöta patientens smÀrta Àr en grundlÀggande arbetsuppgift för sjuksköterskan inom den prehospitala vÄrden. VÄrdaren behöver utföra en professionell bedömning av patientens smÀrta för att utifrÄn smÀrtanalysen göra sitt bÀsta för att lindra eller förhindra lidande och möjliggöra en upplevelse av förÀndrad hÀlsa och vÀlbefinnande. Syftet var att sammanstÀlla tidigare forskning om prehospital smÀrtbedömning och beslut om smÀrtomhÀndertagande. Metoden som anvÀndes var litteraturöversikt. Ur resultatet framkom tvÄ teman och Ätta undertema. Huvudteman var; att bedöma patientens smÀrta och att vÀrdera patientens smÀrta inför beslut om smÀrtomhÀndertagande. UtifrÄn patientens beskrivning och smÀrtbedömningen som bestÄr av smÀrtskattning, fysiologiska och fysiska förÀndringar, vÀrderas patientens smÀrta i relation till vÄrdarens egen erfarenhet, patientens beteende, kulturella skillnader och samspelet med patienten.

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Det sker över tiotusen skidrelaterade olyckor i de svenska bergen varje Är. De bestÄende men som uppstÄr vid en olycka Àr oftast inte direkt kopplade till olyckan i sig utan tiden man fÄr vÀnta pÄ marken i det hÄrda klimatet innan professionell hjÀlp anlÀnder. Med produkten SkiSafe sÄ kan man minska denna vÀntetid avsevÀrt och pÄ sÄ vis ocksÄ minska risken för bestÄende men. Med SkiSafe sÄ kan man med hjÀlp av en knapptryckning förmedla vad som intrÀffat och var det har hÀnt. Projektgruppen vill i första steget utrusta all den sÀkerhetspersonalen som finns pÄ de svenska skidorterna med SkiSafe. DÄ produkten kommunicerar via lokala radionÀt sÄ uppstÄr inga datatrafiksavgifter eller abonnemangsavgifter.

I denna studie har fokus legat pÄ sociala insatsgrupper i fyra omrÄden i Stockholms lÀn. Sociala insatsgrupper Àr en strukturerad samverkan pÄ individnivÄ mellan i första hand socialtjÀnst, polis och skola som syftar till att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt underlÀtta avhopp frÄn kriminella grupperingar. Studiens övergripande syfte Àr att undersöka hur samverkan mellan socialarbetare och poliser ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Studien fokuserar pÄ socialarbetarnas och polisernas yrkesroller samt stöd- och kontrollaspekter. Studiens resultat visar att sociala insatsgrupper uppfattas som ett framgÄngsrikt projekt, men ocksÄ att det rÄder ett spÀnningsförhÄllande mellan en behandlingslogik och en straffrÀttslig logik som polis och socialarbetare mÄste förhÄlla sig till i samverkan kring ungdomen.

Bygg- och anlÀggningsbranschen betraktas som konservativ och trögutvecklad dÄ liknande arbetsmetoder har anvÀnts sedan branschens begynnelse. Det borde finnas arbetsmetoder som Àr mer effektiva i förhÄllande till teknikutvecklingens expandering. En ny, men idag relativt oetablerad, arbetsmetod möjliggör att information integreras och samordnas i en interaktiv 3D-modell genom en hel byggprocess ? byggnadsinformationsmodellering (BIM).Denna studie har i syfte att för anlÀggningsbranschen belysa för- och nackdelarna med BIM som arbetsmetod, samt redogöra vilka hinder som finns och vilka ÄtgÀrder som krÀvs för en bredare implementering.Genom en fallstudie utvÀrderas detta via kvalitativa intervjuer med representanter för byggprocessens olika skeden. Intervjuerna grundar sig pÄ en uppsÀttning av utvÀrderande frÄgor samt en konstruerad BIM-modell över ett verkligt anlÀggningsprojekt.Slutsatser som har dragits av studien Àr att utifrÄn de nuvarande arbetsmetoderna indikeras ett behov för effektivisering av samförstÄelse i projekt.

Denna studie syftar till att belysa undervisningsmoment utöver musikalisk och sÄngteknisk trÀning som i yrkesförberedande sÄngundervisning förbereder sÄngeleven för yrkeslivet som professionell sÄngare. Detta för att frÀmja arbetstrivseln hos professionella sÄngare. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i hermeneutiken och socialpsykologin och har utförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra professionella sÄngare har anvÀnts som informanter.I bakgrundsavsnittet presenteras litteratur och tidigare studier kring musikerns yrkessituation, arbetstrivsel, yrkesförberedande sÄngutbildningar, pedagogens möjlighet till pÄverkan pÄ musikstudenten och för musikern vanliga yrkesrelaterade hÀlsonedsÀttningar.Studiens resultat stödjer tidigare forskning dÄ flera teman Àr överensstÀmmande. Denna studies resultat Àr dock specificerat till sÄngarens livsvÀrld till skillnad mot den tidigare forskningen som mer generellt beskriver musikerns yrkessituation.

Denna kandidatuppsats utreder vilka möjligheter kommuner har att anvÀnda design som en strategisk resurs. Slutsatser kan dras utifrÄn en studie av vilka förutsÀttningar SödertÀlje kommun samt Eskilstuna kommun har för att anvÀnda design som en strategisk resurs. Teorin utgörs av företagsekonomisk och design management relaterad litteratur samt vetenskapliga artiklar. De huvudsakliga teoretiska kÀllorna Àr skrivna av Lisbet Svengren och Margaret Bruce. Den allmÀnna teorin sammanstÀlls i en teoretisk syntes och en teoretisk referensram.

Bakgrund: Möten mellan patient och sjuksköterska inom akutsjukvÄrden Àr alla unika, korta och ibland intensiva. Patienter som vistas inom denna miljö pÄ grund av ovÀntad skada eller sjukdom, kan vara sÄrbara och hjÀlplösa. Syfte: Att belysa hur patienten upplevde mötet med sjuksköterskan, i ambulansen och pÄ akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt av 15 kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Presenterades i tvÄ teman; Professionellt förhÄllningssÀtt samt Kommunikation och information, med sex subteman.

Bakgrund: Den senare tidens ökade effektiviseringskrav inom sjukvÄrden har lett till att det numera Àr allt vanligare att patienter av motsatt kön fÄr dela sal. Syfte: Att ta reda pÄ manliga och kvinnliga patienters instÀllning till att dela vÄrdsal pÄ kirurgiska vÄrdavdelningar. Metod: Kvantitativ deskriptiv enkÀtstudie av tvÀrsnittstyp med totalt 69 deltagare, vars medelÄlder var 64 Är, vilka var inneliggande pÄ tvÄ kirurgiska vÄrdavdelningar. Resultat: En övervÀgande del av patienterna stÀllde sig positiva till att dela sal med sÄvÀl flera patienter som patienter av motsatt kön. Dock tenderade kvinnorna att vara mindre toleranta till detta Àn mÀnnen.