Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ varför och hur trÀdgÄrdsmÀstare och/eller trÀdgÄrdsterapeuter anvÀnder gröna miljöer i arbetet med ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer.Studien baseras pÄ fyra e-postintervjuer med tre trÀdgÄrdsmÀstare och en socionom som i sitt arbete möter ungdomar med problem kring; familjeförhÄllanden, kriminalitet, missbruk, psykisk ohÀlsa och arbetslöshet.Resultatet visar att gröna miljöer Àr ett verktyg som hjÀlper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig Àr hÀlsofrÀmjande och dels för att trÀdgÄrdsarbetet/aktiviteterna gÄr bra att anpassa efter ungdomarnas förmÄga. Detta krÀver en professionell handledare som kan se deras förutsÀttningar och verka bÄde som medmÀnniska, pedagog och terapeut. TrÀdgÄrden ger ungdomarna bland annat stÀrkt sjÀlvtillit och glÀdje..

Detta arbete Àr utfört i syfte att undersöka tillÀmpningar bÀst lÀmpade för implementationer av plattformsoberoende RESTful webbtjÀnster med fokus pÄ anvÀndarautentisering och skalbarhet. Arbetets resultat gÀllande anvÀndarautentisering menar till att problematisera det allmÀnt sedda tvÄnget av en kommunikation bestÄende av fler Àn tvÄ parter samt menar att en resursförfrÄgan, för anvÀndaren, först blir sÀker dÄ kommunikationen bryter mot REST och statelessness. Arbetets resultat gÀllande skalbarhet menar till att ifrÄgasÀtta den allmÀnna bilden av en applikations resurs samt menar att bildandet av ett slÀktskap, The Resource Kinship, möjliggör för en förenklad filtrering av resursers representation och en strukturerad uppbyggnad av resursers indelning och adressering..

Detta examensarbete Àr ett projekt som utförts pÄ uppdrag av Sunnex Equipment AB. Syftet var att utveckla nya ledade armsystem till en medicinsk belysning för att ersÀtta de tre armsystemen som marknadsförs av företaget idag. Det var Àven önskvÀrt att projektet resulterar i ett förslag pÄ utformning av ett tillhörande lamphuvud. Fokus har varit design och ergonomi. Arbetet har följt en strukturerad produktutvecklingsprocess som inleddes med informationsinsamling genom anvÀndarstudie, intervjuer, konkurrensanalys och litteraturstudier.

SammanfattningNyckelgÄrden Àr ett HVB-hem med inriktning pÄ behandling av förÀldrar och barn. Den primÀra anledningen till att familjer placeras Àr omsorgsbrist hos förÀldrarna. Detta innebÀr vanligen förÀldrarnas svÄrigheter att kontrollera sina egna kÀnslor och frustrationer, vilket har lett till en oförmÄga att prioritera barnens kÀnslomÀssiga behov. NyckelgÄrden erbjuder kvalificerad behandling i förÀlder-barnrelationen och arbetar Àven med svÄrigheter knutna till sjÀlvutveckling, social kompetens och nÀtverk. Syftet med vÄr studie var att utvÀrdera NyckelgÄrden för att arbetet dÀr ska kunna utvecklas och förbÀttras.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare Är 6-9 uppfattar Idrott och hÀlsaÀmnets tillgÄng pÄ resurser jÀmfört med teoretiska Àmnen för stöd av elever i svÄrigheter med att nÄ upp till kunskapsmÄlen. En trianguleringsmetodik, i form av en strukturerad enkÀt följd av ostrukturerade intervjuer har anvÀnts. Genom den har visats att lÀrare uppfattar att Idrott och hÀlsaÀmnet ha lÀgre status Àn teoretiska Àmnen. Det gÀller fler Àmnen Àn de som ger behörighet till gymnasiet. Det yttrar sig i att fÀrre stödÄtgÀrder erbjuds Idrott och hÀlsaÀmnet nÀr skolorna prioriterar i tider av bristande resurser.

Syftet med denna studie Àr att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris dÀr det Àr svÄrt att definiera produkter eller sÀrskilja sig frÄn konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs Àven för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv pÄverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade stÀllning som relationsbanken pÄ marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer pÄ SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rÄdgivare.

Kostnaden för sĂ€rskilt boende per plats var 277 238 i Hörby och 773 110 i Östra Göinge Ă„r 2004. Östra Göinge var alltsĂ„ hela tre gĂ„nger dyrare Ă€n Hörby. Varför denna ofantliga kostnadsskillnad? Syftet med uppsatsen Ă€r att studera vilka faktorer som kan bidra till redovisade kostnadsskillnader mellan kommunerna. Syftet Ă€r Ă€ven att studera om kommunernas redovisade kostnader ger en jĂ€mförbar bild.För att svara pĂ„ syftet anvĂ€nde vi en fallstudie som metod.

I denna uppsats stÀller jag mig frÄgan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator Àr en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte Àr att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger pÄ dialog, engagemang och delaktighet. Inte sÀllan med inriktning pÄ erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad Àr det jag gör nÀr jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, nÀr jag fÄr deltagarna att se sakfrÄgan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsÀttningar till konstruktiva dialoger? NÀr jag underlÀttar för deltagare att inte bara nÀrvara fysiskt under ett möte utan sÀkerstÀller att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i VÀxjö under vÄren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan Ären 2011-2013, baserade pÄ 18 Ärs erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ÀmnesomrÄdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fÄtt genom att öva och utveckla en kÀnsla för olika mÀnniskors och gruppers beteenden.

Den hÀr uppsatsen analyserar informationssajten om depression Depressionslinjen, som ges ut av lÀkemedelsföretaget Pfizer. Analysen görs enligt Fairclough (2001a; 2001b; 2002). Analysen visar att lÀsaren/patienten konstitueras som passiv medan SSRI och lÀkaren konstitueras som aktiva och handlande. Terapi och andra alternativ till lÀkemedel nÀmns, men olika diskursiva grepp anvÀnds som ger intrycket av att dessa kommer i andra hand. LÄgt Serotonin framstÄr som orsak till depression.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur professionella tjÀnsteorganisationer mÀter och följer upp prestationer i verksamheten samt vilken funktion som prestationsmÀtnings-systemet har för implementering och uppföljning av organisationens strategier och mÄl. Metod: Metodvalet Àr en kvalitativ studie byggt pÄ undersökningens syfte att bÀttre förstÄ hur studieobjektet i detta fall en kunskapsintensiv organisation mÀter och följer upp prestationer för att nÄ sina strategiska mÄl. Den analytiska processen har utgÄtt frÄn att objektivt undersöka om det finns en överenstÀmmelse mellan befintlig teori och den empiriska undersökningen. Samtidigt har det varit viktigt att vara öppen för en djupare och subjektiv tolkning av det empiriska materialet för att pÄ sÄ sÀtt finna nyskapande och meningsfulla insikter inom det undersökta omrÄdet. Genom att anvÀnda en intervjuguide istÀllet för ett detaljerat frÄgeformulÀr anser vi att vi har uppnÄtt en större följsamhet under intervjuarbetet samtidigt som respondenterna sjÀlvstÀndigt har kunnat utveckla sina tankar och Äsikter. Slutsatser: Slutsatserna som författarna dragit i denna studie Àr att professionella tjÀnsteorganisationer generellt bör anvÀnda relativt fÄ indikatorer vid anvÀndandet av prestationsmÀtningssystem för att implementera och genomföra strategier. Bakgrunden Àr att dessa företag mÄnga gÄnger kÀnnetecknas av komplexa processer som kan vara svÄra att styra och följa upp.

Skolans fostrande roll har förÀndrats genom historien. Relationen mellan lÀrare och elev harintensifierats och prÀglas idag mer av nÀrhet Àn distans. Denna utveckling skapar enproblematik kring lÀrarens förhÄllande till att vara personlig och privat eftersom lÀraren somperson blir allt viktigare. LÀraren bör vara medveten om hur den förhÄller sig till sina egnastÀllningstaganden dÄ lÀraren bÄde pÄ gott och ont har en stor makt att pÄverka eleverna.Syftet med vÄr c-uppsats Àr att belysa hur ett antal yrkesverksamma lÀrare i grundskolanstidiga Är resonerar i frÄgan om hur lÀrare i relation till eleverna bör förhÄlla sig till detpersonliga och det privata utifrÄn ambitionen att agera professionellt och dÀrmed etiskt riktigt.Med hjÀlp av intervjufrÄgor gÀllande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lÀrarnaseventuella grÀns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativintervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollÀrare.De intervjuade lÀrarna menar att det ingÄr mycket i att vara en professionell lÀrare sÄsom attfÄ barnen att lÀra, trivas och mÄ bra i skolan.

Bakgrund: I sitt dagliga arbete Àr det mÄnga yrkesutövare som stÀlls inför svÄra utmaningar och höga förvÀntningar. Att kunna bearbeta och reflektera kring dessa utmaningar ger en ökad kompetens och förbÀttrad sjÀlvkÀnsla. I dagens arbetsmiljö, prÀglad av tidsbrist och hög arbetsbelastning, kan svÄra situationer lÀtt uppstÄ. Genom en strukturerad handledning tillsammans i grupp möjliggörs reflektioner och bearbetning av etiskt svÄra situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse hos leg.

Upplevelsen av att vÄrda en döende person i hemmet Àr komplex för de nÀrstÄende och pÄverkar dem pÄ olika sÀtt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda en döende person i hemmet. Studien Àr baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar som analyseras med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier: Att vilja vÄrda trots pÄfrestningar, att vÄrda i hemmet innebÀr förÀndringar, att relationer förÀndras, att vara isolerad och fÄngen, att fÄ veta eller leva i ovisshet, att fÄ eller sakna stöd, att vara hjÀlplös inför sjukdomens utveckling och rÀdd för den kommande döden. Det framkom att nÀrstÄende kÀnde att det brast i information, stöd och kunskap frÄn professionell vÄrdpersonal.

Att vara barn till en förÀlder som drabbats av psykisk sjukdom kan innebÀra ett svÄrt lidande. Syftet var att belysa erfarenheter av att vÀxa upp i en familj dÀr en förÀlder Àr drabbad av psykisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och resulterade i tre rubriker: att leva i ovisshet, strategier i vardagen och ansvar. I resultatet framkom att psykisk sjukdom hos förÀldrar utgjorde stor ovisshet för barnen och att de saknade professionell hjÀlp.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och beskriva de uppfattningar ett urval av specialpedagoger har om sina arbetsuppgifter och om dessa stÀmmer överens med examensordningen för specialpedagoger. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning med en delvis strukturerad intervju har jag intervjuat fem specialpedagoger och en speciallÀrare om deras uppfattningar om deras yrkesverksamma roll som specialpedagog. Genom att behandla följande punkter: ?undervisning?, ?handledning?, ?utredning?, ?kartlÀggning?, ?skolutveckling? och ?forskning? ger studien en översiktlig bild av de berörda respondenternas uppfattning om den egna arbetssituationen. FrÄgan som fick sitt svar var: Motsvarar arbetssituationerna det som beskrivs i mÄl och riktlinjer i examensordningen för specialpedagoger? Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att majoriteten av respondenter framhÄller att de har en yrkesroll och arbetsuppgifter som Àr i överensstÀmmelse med de mÄl och riktlinjer som examensordningen beskriver.