Arbetets syfte var att undersöka om grundskolekemiboken Kemi Lpo TEFY är "en bra kemilärobok" enligt 6 krav som jag som kemist ställde på "en bra kemilärobok". Kraven omfattade översiktlig, strukturerad, logisk, precis, lättförståelig och begriplig, tydlig, förklarande, samband förmedlande och sakligt korrekt framställning av kemin, samband till elevernas värld och till aktuella globala problem, experimentens frihetsgrader och jämställdhetsprincipen mellan könen. Anledning till undersökningen var det dåliga resultatet i ämnet kemi i den Nationella Utvärderingen av grundskolan 2003 och undersökningsmetod en värderande textanalys i samband med en enkät med högstadieelever. Resultatet är att jag anser att Kemi Lpo TEFY inte är "en bra kemilärobok" enligt mina krav och att den borde omarbetas grundligt. Elever som läser boken måste enligt min åsikt uppfatta kemi som ett svårt ämne..

Förskolegården är ett aktuellt och intressant område inför vår kommande roll som förskollärare. Gården är en plats där vi kommer tillbringa stor del av vår framtid och därför vill vi få mer kunskap om detta ur pedagogers perspektiv.  Det vi fokuserat på är pedagogers uppfattningar och åsikter om förskolegården och detta kan vi koppla till begreppen intelligent action och learning by doing som är Deweys teorier. Dessa teorier handlar främst om upplevelser och erfarenheter vilket vi grundar vår studie på eftersom vi anser att man utvecklas hela livet och att det därför är viktigt att få vara med om olika händelser.    Genom att vi kopplar vår studie till upplevelser och erfarenheter intar vi ett sociokulturellt perspektiv som fokuserar på intresset för det individuella barnet och barnet i grupp.    Syftet med denna studie är att undersöka några förskolepedagogers uppfattningar beträffande utemiljön på gården samt observera vad det finns för material och vad som används av barnen. Frågeställningarna vi använt oss av är: Vad anser den intervjuade pedagogen om miljön på gården i dag? Vad är pedagogernas åsikter kring upplägget av gården? Vad för material finns på gården och vad används?    Metoderna vi använt oss av är intervju och observation på tre olika förskolor i mellansverige där vi intervjuat sex pedagoger och observerat på sex förskolegårdar.    Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att i de flesta fall var pedagogerna nöjda med gårdarna eftersom att det ansågs finnas det mesta, exempelvis närheten till naturen där utbudet skiftar beroende på årstid och detta ger barnen möjlighet till olika upplevelser.

Syftet med studien är att skildra hur förskollärare resonerar om utformningen av förskolans inomhusmiljö samt även hur barnen görs delaktig i utformningen. Studien är kvalitativ och för att kunna besvara frågeställningarna har vi använt oss av semistruktrerad intervju som metod. Urvalet har gjorts utifrån mättnadsprincipen och resulterar i att sex verksamma förskollärare deltar i studien som arbetar på sex olika förskolor. I analysen utgår vi från det som framkommer i tidigare forskningskapitlet medan vi senare i diskussionskapitlet kopplar samman med vårt teoretiska ramverk, det vill säga Harts delaktighetsstege. Resultatet i studien visar att samtliga förskollärare utformar förskolans inomhusmiljö utifrån tre aspekter, vilka är barns intressen, barns behov samt rummens förutsättningar. Det som sedan skiljer är hur de går tillväga för att skapa en inomhusmiljö som grundar sig i de ovannämnda aspekterna. I resultatet framkommer att förskollärarna gör barnen delaktiga i arbetet med utformningen av inomhusmiljön genom olika arbetssätt.

Syftet med vår studie var att undersöka lärares uppfattningar om elevers motivation i skolan ochlärarnas strategier för att stärka elevmotivationen. Studiens frågeställningar var hur uppfattarlärare begreppet motivation? Vilka faktorer påverkar enligt lärarna elevers motivation? Hurarbetar lärarna för att motivera eleverna? Metoden som tillämpades var en kvalitativ intervju mednio stycken lärare, som var strukturerad efter tre stycken teman: motivation, lärares roll förelevernas motivation och motivationsarbete. Utifrån frågeställningarna sammanfattas studienmed att motivation är ett svårdefinierat begrepp, som anses stå i relation till andra begrepp såsom vilja, drivkraft, intresse och glädje. Motivation är viktig för elever, eftersom det driver demframåt i deras utveckling och stimulerar deras lärande.

I dagens konsumtionssamhälle leder den allt hårdare konkurrensen till att vikten av god marknadsinformation är viktigare än någonsin. Då marknadsundersökningar har till uppgift att förse företagen med information bör de spegla verkligheten på ett trovärdigt sätt. Det har dock visat sig att konsumenten tenderar att indikera en sak i en undersökning, men agera annorlunda ute på marknaden. Det verkar som att undersökningsmetoderna brister i genererandet av verklighetstrogna resultat..

Through participant observation in a local promoter group of hardcore punk shows inGothenburg and qualitative interviews with its members I have investigated links between taste in music, values and social structures in the hardcore punk scene. The theoretical framework of this essay is built upon the concept of subcultural capital, which is adapted from Pierre Bourdieu and developed by Sarah Thornton and Keith Kahn-Harris. The result shows how members among the hardcore punk scene create and preserve distinction towards others, while the distinction becomes important benchmarks for including and excluding practices in the scene..

AimThe aim with this essay has been to investigate how preschools profiling in motor activity training, work to stimulate motor development of children. In order to study this, the main focus for the research has been on the following queries:What characterize motor activity training at the preschools studied?What is the purpose with the motor activity training of preschools which were studied?How do the preschools describe the affect that motor activity training has on children?How do the preschools look at the need for motor activity training?MethodFour in-depth interviews were conducted with representatives of the chosen preschools profiling in motor activity. My selection was based on a strategic sample and this was made by an internet mapping of preschool activities in the districts of Stockholm, and information from the service guide of the town of Stockholm. Then e-mail was sent to ten contact persons at preschool units, and ten preschools were contacted directly by phone.

SammanfattningBakgrund:Samlingen är i stort sett det enda tillfället under dagen då alla barn är samlade samtidigt och blir då en möjlighet för pedagogen att se och bekräfta dem. För att skapa ett så bra samspel som möjligt gäller det att anpassa samlingen utifrån barnens intressen, det är viktigt att samspelet och kommunikationen är av betydelse för barnen. I vår undersökning har vi valt att undersöka hur samspelet mellan pedagog och barn ser ut i samlingen och om det är någon skillnad i bemötandet beroende på om det är en pojke eller flicka.Syfte: Vårt syfte med studien var att fördjupa oss i ämnet samspel, i förskolan. Frågeställningarna vi valde att utgå ifrån var:? Hur yttrar sig ett fungerade samspel mellan pedagog och barn i samlingen?? Bemöts flickor och pojkar på olika sätt i samlingen?Metod: Resultatet grundas på kvalitativ studie i form av metoderna observation och intervju.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna såg på sitt förhållningssätt samt hur de arbetade för att få en fungerande inkludering för barn med Downs syndrom. Vi ville se vilka svårigheter som kunde förekomma samt hur pedagogen förhöll sig till denna inkludering undersöktes också. I denna studie beskrivs olika hjälpmedel som används i verksamheten för att stödja och förenkla inkluderingen för barn med Downs syndrom. De metoder som användes i detta arbete var semistrukturerade samt strukturerad intervjuer samt strukturerade observationer. Vår teoretiska utgångspunkt i detta arbeta har varit inkludering och Vygotskijs teori har varit vägledande i denna studie.

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare metodiskt arbetar för elever med AD/HD i idrottsundervisningen. Begreppen inkludering och exkludering beskrivs i arbetet. Bakgrunden till syftet är att det är omkring fyra till åtta procent av eleverna som har AD/HD. Metoden baserar sig på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Resultaten visar att idrottslärarna har olika uppfattning i hur undervisningssituationen är med elever med AD/HD.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger interagerar och bemöter barn under vuxenledda aktiviteter på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Samt om det skiljer sig åt mellan förskolorna beroende på huvudmannaskap, privat eller kommunalt. Designen som användes är en kvalitativ, semi-Strukturerad observationsstudie. Observationerna genomfördes på två förskolor, en privat och en kommunal, med barn i åldrarna fyra till sex år. därefter analyserades resultaten utifrån tidigare forskning författarna tagit del av.

Den här studien utfördes på uppdrag av Cambio Healthcare Systems som utvecklar IT-system till sjukvården. Uppdraget gick ut på att ta reda på vilka behov, med avseende på informationshantering, ett IT-stöd för sjukvårdspersonal som gör hembesök måste tillgodose. Den specifika grupp som har studerats för detta ändamål är sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans i hemrehabteam. Den teoretiska ansats som valdes för studien är distribuerad kognition. Denna ansats studerar individernas och artefakternas koordination och interaktion med varandra, samt hur information omvandlas och överförs i det kognitiva systemsom individerna och artefakterna utgör.

Livs- och karriärplanering (LKP) är en strukturerad tidsbegränsad form av coaching som undersöker tre frågeställningar: Vem är jag, vad kan jag och vad vill jag? I föreliggande studie intervjuades fem coacher och fem klienter om deras upplevelse av vad som driver coachingprocessen framåt i LKP. Resultaten visar en samstämmig syn mellan coacher och klienter avseende de framträdande faktorerna som påverkar LKP-processen i en för klienten utvecklande och berikande riktning. Dessa är samtalen mellan coachen och klienten, en professionell och empatisk relation mellan coach och klient, metoden med dess upplägg samt klientens hemuppgifter. Ytterligare framkom att en tydlig ansvarsfördelning mellan coach och klient samt klientens motivation också bidrar till en positiv utveckling av processen.

Bakgrund: Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver att det är sjuksköterskans ansvar att ge patienten en god och säker vård ur ett etiskt perspektiv samt genom beprövad erfarenhet. Patientnärmre vård är ett arbetssätt som sätter patienten och dennes problem och behov i centrum. Omvårdnadens kvalitet ökar och ger en snabbare rehabiliteringstid för patienten. Syfte: Att granska vad den patientnära tiden innebär för sjuksköterskan och se vad den innehåller. Hur mycket tid, totalt, läggs ner på patientnära tid under ett dagspass? Metod: Empirisk, strukturerad icke deltagande observationsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats.

Stressen ökar i vårt samhälle. Den finns överallt även bland barn på förskolan. Arbetets syfte är att ge underlag för verksamheten i förskolan så att den bättre ska kunna anpassas strukturellt till barnens behov genom att minska negativ stress och synliggöra den positiva stressen. I arbetet tas upp vad stress är, orsaker till stress och hur barn påverkas av stress. Några signaler på stress kan vara okoncentration, frustration, förvirring, trötthet och svårt att koppla av.