I dagens företag är information och kommunikation något grundläggande för att nå framgång. En organisation i förändring har stort behov av kommunikation, eftersom den tillkännager, förklarar och förbereder personal för förändringen. Det finns en mängd olika kommunikationssätt som kan användas för att kommunicera förändringar, därför vill vi veta vilka sätt som används i tjänsteorienterade organisationer idag och om det skett någon utveckling sedan tidigare forskning gjorts. Slutsatser: I Unionen används videokonferenser, forum och internetgrupprum i större utsträckning än vad teorierna beskriver. Utöver dessa används intranät, möten, e-mail och telefon, samt även brev och fax.

Människor med kommunikationssvårigheter kan ges möjligheter till kommunikation med hjälp av Alternativ och kompletterande kommunikation, även kallad AKK. Att ha förmåga att kommunicera med sin omgivning, att göra sin röst hörd och att kunna uttrycka sina behov eller önskemål borde vara en självklarhet, men tyvärr är detta inte självklart för alla människor.Syftet med denna studie är att undersöka hur personal inom Stöd och Omsorg upplever metoder inom AKK samt dess inverkan på personer med kommunikationssvårigheter. Studien är kvalitativ och bygger på innehållsanalys med en induktiv ansats. Halvstrukturerade intervjuer är genomförda med fem intervjupersoner som har erfarenhet av personer med kommunikationssvårigheter. De som medverkat i studien arbetar som handledare, enhetschef och projektledare i stöd- och omsorg, inom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS.

Under det årliga mötet för World Economic Forum (2013) uppmärksammades oron kring att framförallt banker har en brist i förtroendet. Enligt Valdivia (2012) är kommunikation viktigt för att återuppbygga detta förtroende. Grunig (1979) menar att kommunikationsproblem kan lösas genom riktade meddelanden till intressenter kring Corporate Social Responsibility (CSR). Yamak och Süer (2005) konstaterar att detta kan vara svårt för banker då de har många olika sorters intressenter. Genom vår forskningsfråga ?Hur ser svenska bankers kommunikation till olika intressenter ut i deras hållbarhetsrapportering?? har vi med denna studie kunnat bidra till det gap som vi ser i intressentteorin, då den inte beskriver hur kommunikationen skiftar mellan intressenter.Kommunikation mellan företag och intressenter är något som Kleine och von Hauff (2009) påpekar är en viktig del av CSR-arbetet.

Varje år avlider över 90 000 personer i Sverige och sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med patienter är en av grundpelarna inom den palliativa vården och utgör ett viktigt verktyg i omvårdnaden av döende patienter. Syftet med denna studie var att kartlägga vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk ansats. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar och visade att påverkande faktorer var sjuksköterskans förhållningssätt till kommunikation, förhållningssätt till döden och religiösa uppfattning, rädsla för att göra patienten upprörd och frånta dem hopp samt erfarenhet och utbildning.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa vår förståelse kring matematikspråk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar på genom att observera och intervjua tre stycken matematiklärare i grundskolans lägre åldrar. Vi har undersökt hur dessa lärare använder och ser på muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematikspråk. Vi redogör för tidigare forskning kring språk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på språk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär ständiga möten med människor av olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagar och etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhålla sig till i möten med patienter som inte talar språket och har en annan kulturell bakgrund. För att kunna ge god omvårdnad och främja hälsa visar tidigare studier på att sjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesätt och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att motivera till hälsofrämjande åtgärder hos icke svensktalande patienter. Metod: Empirisk intervjustudie med stöd från en strukturerad intervjuguide med öppna frågor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hälsofrämjande åtgärder innefattade livsstilsförändringar och egenvårdsråd.

Trots att intentionerna med organisationsförändringen har många goda utgångspunkter kan den stöta på problem vid implementeringsfasen. Det har framkommit att meningsskiljaktigheter uppkommit till följd av rädsla för åsidosättande av personliga intressen och otydlig kommunikation. Även hanteringen av processen, skapandet av angelägenhetsmedvetande och tydliggörande av mål och visioner är faktorer som lett till att upplevelserna av förändringsarbetet skiljt sig åt..

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om det finns något samarbete mellan de svenska mikrobryggerierna, samt att titta vidare på hur detta samarbete kan tänkas se ut. Datainsamling har skett i form av fyra delvis strukturerad telefonintervjuer med bryggerier i olika storlekar. Bryggerierna som deltagit i arbetet är Oceanbryggeriet, Gamla Slottskällans Bryggeri, Kallebryggeriet och Oppigårds Bryggeri. För att besvara syftet har tre huvudområden undersökts: samarbetsområden, vilken typ av samarbete det handlar om och slutligen anledningen till samarbetet. Resultatet har varit ganska spritt, men tyder på att det samarbete som sker är av primär informell struktur, men att föreningen Sveriges Småbryggerier har, sedan sin start 2008, inkluderat en stor andel av bryggerierna och börjat skapa ett mer formellt samarbete mellan bryggerierna..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska tolv svenska företags årsredovisningar. Arbetet inriktar sig på att redogöra för skillnader och likheter mellan företag som har redovisat ett positivt respektive negativt resultat. Metod: Vi använder oss av en induktiv metod, eftersom vi har valt att gå ifrån det specifika till det generella. Det fenomen vi har studerat är kommunikation. Insamling av information har skett genom att vi har granskat årsredovisningar med hjälp av ett egenutformat frågeformulär.

Bakgrund: Då patienter förflyttas från sluten somatisk sjukhusvård till att vårdas inom kommunal hemsjukvård händer det att patientinformation inte når fram till sjukvårdspersonal i hemsjukvården. Samtliga sjukvårdsprofessioner har i uppgift att bidra med den information som krävs för att, på ett patientsäkert sätt, tillgodose de insatser som patienter är i behov utav.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur kommunikation fungerar i övergången från sluten somatisk sjukhusvård till kommunal hemsjukvård.Metod: Kvalitativ intervjustudie baserad på fem intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård med manifest innehållsanalys som analysmetod.Resultat: Kommunikationsmedel som sjuksköterskor använder är elektroniska kommunikationssystem, samordnade vårdplaneringar och kommunikation med närstående. Sjuksköterskors arbetssituation är mångfacetterad och kräver samarbete mellan vårdprofessioner, tidseffektivitet och kommunikation baserad på ett patientperspektiv. Brister i kommunikationen beskrivs bero på sjukhusmiljön och vårdprofessionernas språkbruk. Idéer finns för förbättringar men åtgärder uteblir.Slutsats: Brister i kommunikationen leder till merarbete för sjuksköterskor i deras förfarande att tillhandahålla korrekt information.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagogerna ser på utomhusmiljön som ett verktyg för inlärning av ämnet matematik, samt om synen på utomhusmatematik skiljer sig åt hos personalen beroende på om de är verksamma i förskola eller i förskoleklass. Metoden som använts är strukturerad och kvalitativ intervju med pedagoger verksamma inom såväl förskola som förskoleklass. Resultatet visade på att personalen är övervägande positiv till att använda sig av utomhusmiljön som verktyg vid inlärning av matematik, men att det kan finnas praktiska hinder som gör att man inte väljer det i den utsträckning som man önskar. Det är heller ingen direkt skillnad mellan de två instanserna, förskola och förskoleklass, utan skillnaderna ligger mer i hur man ser på vad utomhusmiljö är för något..

Titel: Investera i dina kunder med hjälp av Key Account ManagementBakgrund: För företag på dagens högt konkurrerande och ständigt föränderliga marknad krävs en väl strukturerad planläggning och nya metoder för långsiktig överlevnad. Den traditionella marknadsföringen flyttar fokus och introducerar Key Account Management utifrån det faktum att kundfokus och relationsmarknadsföring blivit allt viktigare, inte minst på den industriella marknaden. Key Account Management utgör leverantörsföretagets aktiviteter för att identifiera och analysera deras nyckelkunder, välja lämpliga strategier och utveckla operationell förmåga att bygga, vidareutveckla och underhålla lönsamma och långsiktiga relationer med dem. Konceptet handlar om att utveckla relationer, skapa förtroende och kunskap om kunden och att använda kunskapen för att leverera värde.Syfte: Syftet med denna studie är att genom en operationalisering av teori utforma en analysmodell vilken genom test-analyser hos valda fallföretag ämnar besvara vilket värde, uppdelat i för- och nackdelar, som skapas för det säljande företaget till följd av Key Account Management.Genomförande: Denna studies syfte och frågeställningar kommer att besvaras genom en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer hos de tre valda fallföretagen; Gunnar Dafgård AB, Findus Sverige AB och Orkla Foods Sverige AB. Studien kommer att belysa värdeskapande till följd av Key Account Management med fokus på det säljande företaget.Slutsats: Det värde som, enligt litteraturen och intervjuer med de tre fallföretagen, skapas för det säljande företaget till följd av Key Account Management har redovisats utifrån de för- och nackdelar det kan medföra.

Abstrakt Bakgrund: Att försöka ge en säker och kvalitativ vård är något som eftersträvas i sjukvården. För att minimera risker, tillbud och mänskliga faktorer så finns idag flera utarbetade system till hjälp. På Sveriges sjukhus införs nu S-BAR, för en patientsäker samt för personalen strukturerad mall som ska försöka göra så att information i överrapportering mellan olika vårdgivare inte går förlorad. Otydlig kommunikation och bristfällig informationsöverföring kan riskera patientsäkerheten eftersom hälso- och sjukvården är ett komplext och riskfyllt område där en stor mängd personlig information om enskilda patienter ska överföras från en enhet till en annan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ambulanspersonalens överrapportering överensstämmer med SBAR protokollet.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om det finns något samarbete mellan de svenska mikrobryggerierna, samt att titta vidare på hur detta samarbete kan tänkas se ut. Datainsamling har skett i form av fyra delvis strukturerad telefonintervjuer med bryggerier i olika storlekar. Bryggerierna som deltagit i arbetet är Oceanbryggeriet, Gamla Slottskällans Bryggeri, Kallebryggeriet och Oppigårds Bryggeri. För att besvara syftet har tre huvudområden undersökts: samarbetsområden, vilken typ av samarbete det handlar om och slutligen anledningen till samarbetet. Resultatet har varit ganska spritt, men tyder på att det samarbete som sker är av primär informell struktur, men att föreningen Sveriges Småbryggerier har, sedan sin start 2008, inkluderat en stor andel av bryggerierna och börjat skapa ett mer formellt samarbete mellan bryggerierna..

Denna studie handlar om ambulanspersonal i en fartygsmiljö samt kommunikation mellanambulanspersonal och fartygsbesättning. Syftet är att undersöka om ambulanspersonal ansersig ha förutsättningar för att med egen kunskap göra en riskbedömning av en fartygsmiljö samtatt undersöka om det finns ett behov av att förbättra kommunikationen mellan fartygetsbesättning och ambulanspersonal.Bakgrunden till studien är olyckan med bulkfartyget Saga Spray när två urambulanspersonalen blev kolmonoxidförgiftade och en besättningsmedlem omkom.Studien är utförd med en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer avambulanspersonal samt en dokumentstudie där olycksrapporter från myndigheter granskats.Studien visar att ambulanspersonalen inte anser sig ha tillräcklig kunskap för att identifierarisker ombord, de förlitar sig på att bli informerade av fartygets besättning. Kommunikationmed fartygsbesättningar upplevs inte som ett problem..